Antifeministbingo – ett skojigt spel för hela familjen

8 mars 2011 at 4:02 e m 62 kommentarer



Skriv ut och ha i fickan. Den som först får fem i rad i sina möten med antifeministerna ropar bingo och vinner. Det borde gå ganska fort.

(Skriven med inspiration från min defensiva allätarbingo).

Uppdatering 18 mars: icke-kvinnliga feminister hade nackdel på vissa av rutorna, så det är uppdaterat med alternativa och mer könsneutrala quotes. Dessutom har jag tagit bort en ruta för at få plats med ”känn dig inte förtyckt”-kommentaren, eftersom den efterfrågats. Tack för länk till: vi som aldrig sa sexist, like a bad girl should, rebella, going like you och genusnytt.

Entry filed under: feminism, politik. Tags: , , , , .

Ett sexistiskt särintresse Internt storbråk mellan sossar

62 kommentarer

  • […] dagen till ära, har jag konstruerat spelet Antifeministbingo som en present. Klipp ut och spara, för att i framtiden lättare kunna hantera alla dessa […]

  • 2. Leo  |  8 mars 2011 kl. 4:26 e m

    Herregud! Så helt tokigt underbart! :D

  • 3. Mikaela Persson  |  8 mars 2011 kl. 4:42 e m

    Haha! Underbart! Upp till kamp!

  • 4. Malin  |  8 mars 2011 kl. 4:55 e m

    Haha, mycket bra. En och en annan ruta kommer jag säkert kunna kryssa.

  • 5. Ina  |  8 mars 2011 kl. 5:14 e m

    Underbart!
    Saknar dock rutan om att feminismen borde byta namn för att inkludera mer män för att på så sätt bli mer trovärdig.

    • 6. Anna Ardin  |  8 mars 2011 kl. 5:41 e m

      Det är en variant på omdefinitionen, att påstå att feminism egentligen betyder ojämlikhet till kvinnors fördel, att hävda att feminism ska byta namn är ju ett sätt att säga att man ska ta bort den grundläggande analysen av att det finns en strukturell underordning av kvinnor.
      Annars är en annan saknad mening ”sluta känna dig förtryckt”. Kanske kommer med i antifeministbingo 2.0. :)

      • 7. Ina  |  9 mars 2011 kl. 9:34 f m

        Jag ser fram emot den ;)
        Heja dig!

  • 8. Per  |  8 mars 2011 kl. 5:45 e m

    Rolig! Printar ut en och tar med.

  • 9. Johanna Ahl  |  8 mars 2011 kl. 6:13 e m

    Det vore jättekul att ta en vild debatt i någon exakt minutmängd, t.ex. 5, kring varje ruta. Flera av de här är ju resultaten av klockrena självmål och bygger på citat från högprofilerade kända feminister som gjort jobbet svårare för oss andra. Skulle därför vara roligt att ta en diskussion med både en extrem mansgris och en extrem radikalfeminist kring varje ruta. Utan att de fick höra varandras argument. Tror de skulle låta ungefär lika rimligt.
    Andrea Dworkin och hennes likar har förstört så oerhört mycket för oss feminister som Gillar sex, som Inte hatar män, som Inte tycker det är förnedrande att sköta sitt utseende och som Instämmer i att tokstollar kan förstöra för vilken rörelse som helst.

    • 10. Anna Ardin  |  8 mars 2011 kl. 10:05 e m

      Problemet är inte att vissa enskilda feminister säger fel någon gång ibland, utan att det blir så jäkla viktigt. Att feminister ska vara felfria och att alla feminister ska ta ansvar för vad alla andra feminister någonsin sagt.

      • 11. Ina  |  9 mars 2011 kl. 9:36 f m

        Och att många feministers ord görs om och tas ur sitt sammanhang för att sedan bli en helt ny sanning, som feministen ifråga aldrig har sagt.

        • 12. AM  |  11 mars 2011 kl. 12:35 f m

          Och att du tar illa upp när någon säger att de mår dåligt i kvinnnorollen eller med kvinnliga iutseendekrav…

  • 13. Zettermark  |  8 mars 2011 kl. 7:14 e m

    Hahahah, helt underbart!

  • 14. Rasmus  |  8 mars 2011 kl. 10:45 e m

    Måste man vilja kalla sig för feminist? Det sägs och görs så mycket varje dag i feminismens namn som gör mig illa berörd och jag skulle aldrig vilja associeras med det.

    • 15. Anna Ardin  |  8 mars 2011 kl. 11:20 e m

      Bingo!

      • 16. Anna Ardin  |  8 mars 2011 kl. 11:23 e m

        För jag menar, det görs ju mer hemskt i feminismens namn – vaarje daag – krig, våldtäkter, förtryck inom familjen och ekonomiska rättigheter som kränks, miljöförstöring et cetera än i patriarkatets och antifeminismens namn (not)

        • 17. Rasmus  |  8 mars 2011 kl. 11:49 e m

          Så jag måste alltså ta ställning för en ideologi, annars är jag automatiskt en motståndare och en förespråkare för motståndarsidan?
          Lenin resonerade så, Mussolini också.
          Det är de saker som görs i feminismens namn som påminner om dessa herrars glada tankesätt som gör att jag känner mig illa berörd.

          • 18. Anna Ardin  |  8 mars 2011 kl. 11:52 e m

            Uuh, jämförelse med Mussolini, den var ny!

            • 19. Rasmus  |  8 mars 2011 kl. 11:59 e m

              Om du resonerar precis som Mussolini så får du väl leva med att bli jämförd med honom?
              Jag vet inte varför jag hade väntat mig att bli sakligt bemött här, ni är väl som vanligt inte ett dugg intresserade av annat än pajkastning.

              Krig och miljöförstöring i patriarkatets namn? Give me a break.

              Jag antar att du har min email så du är välkommen att höra av dig om du faktiskt är det minsta intresserad av att prata om det här på ett civiliserat sätt.

            • 20. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 12:13 f m

              ”Att se att samhället är ojämlikt till framförallt kvinnors nackdel – och vilja göra nåt åt det” (den vanliga definitionen av feminism) har ju förstås en hel del gemensamt med Mussolini och Lenin, du förväntar dig inte för mycket, självklart är det värt sakligt bemötande, hur kunde jag raljera så, det ska inte hända igen! Tack också för att du ger mig en meningsfull fritid, jag vill gärna ha en lång tjafsig, förlåt seriös diskussion med män som inte ställer upp på grundläggande jämställdhet. Jag kanske kan omvända dem med hjälp av min skönhet och list.

            • 21. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 12:17 f m

              Jag vände mig aldrig emot definitionen av feminismen, vilket du mycket väl vet. Jag var tydlig med att jag ogillade delar av det som förespråkades och gjordes i feminismens namn.

            • 22. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 12:36 f m

              Så du kallar dig feminist? Eller ställer du upp på definitionen men kallar dig ändå inte feminist?
              Och så undrar jag om det går ned Hitler, liknar jag inte Hitler på nåt sätt? Det är.liksom lite slagkraftigare än Mussolini…

            • 23. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 12:43 f m

              Jag ställer upp på definitionen, men jag kallar mig inte feminist för att jag inte vill förknippas med många andra som gör det. Jag tycker över huvud taget inte om att människor delas in i grupper med etiketter, som om världen vore så pass enkel.

              Du tror på allvar att jag var ute efter slagkraftighet? Är det du som är banal eller är dina vanliga meningsmotståndare så banala att du utgår från att jag skulle bete mig så simpelt bara för att jag inte håller med dig i allt?
              Allt jag sade var att på det sättet som du resonerade där resonerade Mussolini, och det är sant. Jag behöver verkligen inte välja om jag är för eller emot din ideologi, vilket du verkar tro att du kan kräva av mig.

            • 24. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 9:33 f m

              Så du väljer alltså att liera dig med de som ”inte kallar sig feminist”, alltså de som aktivt inte gör det, grattis, säkert ett mer jämställt och intelligent reflekterande gäng som aldrig liknat Mussolini. Håpas du trifs!

          • 25. Johanna  |  9 mars 2011 kl. 3:52 f m

            rasmus, om du bara kunde klämma ur dig vad det är för några mussolini-och-lenin-grejer som gjorts i feminismens namn så kanske diskussionen skulle kunna börja? vad är det som gör dig så ”illa berörd”?

            • 26. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 1:54 e m

              Det var ett evigt tjat om Mussolini nu här. Jag menade att Anna resonerade som Mussolini när hon antydde att ”de som inte är med mig är emot mig” och motsatte mig att behöva placeras in i ett fack på det sättet.
              Jag vill ha ett jämställt samhälle, men jag ifrågasätter de metoder som används av förespråkare för feminismen för att uppnå detta samhälle, bland annat det sätt på vilket all form av kritik bemöts med hån och oförstånd som om man själv satt på den ultimata sanningen och inga andra åsikter var tillåtna. Det gör mig illa berörd.

            • 27. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 2:38 e m

              Det finns en minsta gemensamma nämnare bland feminister, men ingen organisation som företräder oss alla. Det enda du behöver ställa upp på som feminist är en strävan mot jämställdhet, om du inte ställer upp på det så får du räkna med att många inte anser att din åsikt är bra. Känn dig inte så förtryckt, du har massor av vänner på de flesta andra bloggar på det här nätet, cheer up!

            • 28. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 2:46 e m

              Problemet med att använda etiketter på sig själv är att man direkt får stå till svars för det som sägs av andra med den etiketten, och problemet eskalerar om etiketten bara motsvarar den minsta gemensamma nämnaren eftersom man då i övrigt inte har mycket gemensamt med de flesta av dem. Därför försöker jag kategoriskt att undvika alla former av etiketter som bara skulle stå i vägen för att de jag pratar med faktiskt tar till sig av mina åsikter istället för att bara se etiketterna.
              Vilket leder oss till min fråga som startade alltihop; varför måste jag kalla mig feminist bara för att jag vill uppnå samma mål?

  • 29. Mattias Irving  |  9 mars 2011 kl. 12:41 f m

    Fantastisk bingobricka, Anna! TACK för att du för in lite humor till den här stackars cancerinfekterade samhällsdebatten. :)

    Men är det inte lite mesigt att fortsätta prata om kroppsbehåring och burka? Jag förespråkar en SCUM-revival – revolution, med kniven som vapen. Och så ska vi dansa också, så klart. :D

    • 30. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 9:34 f m

      Iallafall dansa! Du vet, jag är ju sosse… :)

  • 31. Fredrik Strömqvist  |  9 mars 2011 kl. 2:05 f m

    Det mest plågsamma med sådana härrnga debattrådar är de som är helt övertygande om att det kan och vet bäst och lite förnumstigt skall undervisa andra (främst kvinnor) om att han/hon minsan tycker att andra har fel därför att det läst någon gång någon ting som skulle kunna förknippas med att feminism skulle vara dåligt och sedan blir förnärmade när han/hon sedan får svar på tal. Och då lika tröttsamt förutbestämt börjar kasta tilmällen som exempelvis ”du resonerar som Mussolini” när debatten är förlorad : lex Rasmus.
    ”jag var tydlig med att jag ogillade delar av det som förespråkades och gjordes i feminismens namn”
    Herregud så uselt, som kille får man sitta och skämmas över oförmågan med att föra ett seriöst samtal.

    • 32. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 9:28 f m

      :) en lärdom i detta är att det funkar att skämta om det, att inte ta oseriösa kritiker seriöst, det känns som att vi kommit långt den 8 mars 2011!

      • 33. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 1:41 e m

        Så det finns alltså kritik som tas på allvar?

        • 34. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 2:34 e m

          Ja, men din kritik bygger på känslor och på att feminister inte har fel i sak, utan bara i största allmänhet, fel. Eftersom feminist betyder en person som ser kvinnors strukturella underordning – och vill nå jämställdhet istället (som vi ju är överens om), så betyder det per definition att om man inte ställer upp på det så är man mot det. Antingen genom att man inte accepterar faktum eller att man inte vill se förändring i den riktningen. Det håller inte att jämföra med våldsförespråkande diktatorer.

          • 35. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 2:42 e m

            Jag skrev nyss nedan att det jag ifrågasatte var metoderna, inte målet.
            Metoderna och retoriken liknar ofta den som förts av dessa våldsförespråkande diktatorer och det motsätter jag mig eftersom jag anser att det är ett antidemokratiskt sätt att resonera. Förstår du hur jag menar?

    • 36. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 1:40 e m

      Det första jag gjorde här var att ställa en enkel fråga utifrån hur jag ser på saken. Sedan dess har jag inte fått annat än trams, hån och personliga påhopp till svar trots att jag hela tiden försökt att sakligt förklara att jag bara vill diskutera det här civiliserat.
      Jag har inte ”förlorat debatten” (trot eller ej, men det är ingen danstävling med poäng) utan bara påpekat något som jag börjar bli trött på att bli utskrattad för. Både Lenin (lustigt att ingen blir upprörd över att jämföras med honom?) och Mussolini har sagt ”Den som inte är med mig är emot mig”, och det är uppenbart för alla som läser här att det är så Anna ser på världen.
      Jag vill ha ett helt jämställt samhälle där alla individer bedöms utifrån sina prestationer helt utan hänsyn till kön/etnicitet/sexuell läggning/whatever men jag vill inte behöva bekänna mig till en ideologi med förespråkare som står på barrikaderna och skriker.
      Ni är helt rabiatiska, och det är obehagligt.

      • 37. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 2:30 e m

        Den som är ”rabiatisk” här verkar vara du, jag tycker att det har varit en mycket sansad ton här. Vad är det du ser som personangrepp? Men faktum kvarstår, det är väldigt känsligt för vissa män att man inte bara säger sig vara för jämställdhet, utan faktiskt också tycker något som skulle leda till ökad jämställdhet.

        • 38. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 2:40 e m

          Jag tror på många saker som leder till ökad jämställdhet, jag tror bara inte på många av de metoder som ofta förespråkas av feminister i debatten.

          • 39. Alfred  |  10 mars 2011 kl. 4:35 f m

            Kan du inte exemplifiera vad det är du vänder dig mot? Jag håller inte heller med metoder som tex rutavdrag som förespråkas av tex liberala feminister men skulle aldrig låta det hindra mig själv från att kalla mig feminist.

            Ps, jag är även republikan, humanist, antirasist mm. Det finns en massa etiketter som jag inte går omkring och använder om mig själv dagligen men som jag inte heller vänder mig mot.

  • […] Antifeministbingo – ett skojigt spel för hela familjen « ardin.se – Briljant att följa up den defensiva allätarbingon med en antifeministbingo, mycket roligt! […]

  • 41. Tomas  |  9 mars 2011 kl. 11:04 f m

    Jag blir ledsen när jag ser sånt här, att oliktänkande oavsett ämne urskillningslöst ska tryckas ner i skorna utan att bemötas som en medmänniska. Ibland verkar det som om debatter idag mest handlar om att förlöjliga sin motståndare istället för att se att folk tycker olika och med goda, sakliga argument försöka övertyga sin motdebattör och åskådarna.

    Men det är ju bara lilla obetydliga jag som tycker, inget som Ni bryr er om.

    • 42. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 11:20 f m

      Omg, jag tror min själ att några börjar fatta hur det är att inte tas på allvar i debatten! Men nej, jag tänker inte be ön ursäkt till alla dessa män (och kvinnor) som tycker att det är jämställt i samhället eller som tycker att det ska fortsätta att inte vara det. Ni förtjänar lika mycket respekt för de åsikterna som alla andra som vill upprätthålla ojämlika strukturer vad gäller hudfärg eller nåt annat. Var inte så negativ grabben, se det positiva! Det finns jättemånga fördelar för er att kvinnor blir jämställda männen.

      • 43. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 1:44 e m

        Men sluta med att falla in i dina klichéer om hur dessa ”män (och kvinnor)” tänker.
        Jag representerar som bekant ingen annan än mig själv och varken jag eller Tomas här ovan har påstått att vi tycker att samhället är jämställt eller att det inte borde vara det.
        Men han har rätt, oavsett vad man säger så får man dylika tillmälen.

        • 44. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 2:26 e m

          Ungefär som att man alltid kallas rabiat/ful/överkänslig när man argumenterar för något så okontroversiellt som jämställdhet mellan kvinnor och män. Att det ska vara så känsligt!

          • 45. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 2:37 e m

            Det enda jag kallat rabiat är hur du väljer att uttrycka dig, inte din önskan om jämställdhet.

  • 46. Antibingo  |  9 mars 2011 kl. 12:55 e m

    Hej, lilla gumman, grattis på kvinnodagen!
    Du har ingen humor, men du er ju snygg.
    Varför hatar du män ? Tycker du at män er djur?
    Jag är för jämnställdhet, men vil inte kalla mig feminist,
    klasskampen är viktigare, men feminismen får inte överlåtas
    til tokstollar.

    Bingo!

    • 47. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 2:52 e m

      Det är inte kvinnodagen idag pucko

      • 48. Rasmus  |  9 mars 2011 kl. 3:00 e m

        Dubbelt upp pucko. Han/hon hade inte ens bingo..

        • 49. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 5:19 e m

          haha, touché

  • 50. Internt storbråk mellan sossar « ardin.se  |  9 mars 2011 kl. 5:34 e m

    […] publicerade jag en antifeministbingobricka, och har fått flera tusen träffar på den, vilket är rätt mycket för att vara en […]

  • 51. Antibingo  |  9 mars 2011 kl. 6:41 e m

    Hej!

    Ni är fula!

    Det värkar som du inte fått liga tilräckligt.

    (Ni bad om denna, jag tyckte av nogon anledning at denna är lite ful at anvenda mot lila Anna, men det er nog bare et utslag av överkännslighet)

    Bingo!

    • 52. Anna Ardin  |  9 mars 2011 kl. 7:08 e m

      åhå, en norsk?! eller dyslektiker? jag välkomnar minoriteters röster på min blogg. Och så vill jag säga att en fördel med moderation innan publicering är att jag kan erbjuda korrläsning. De som vill ha korr kan notera det längst ner i sitt inlägg så fixar jag innan publicering. Stå på dig antibingo, du är rolig och har rätt att göra din röst hörd trots att du inte är så duktig på att uttrycka dig i skrift.
      En sak jag dock inte fattar är: vem pratar du med? Vilka är ”ni” och vem är ”du” som du hänvisar till lite huller om buller (hulter til bulter/higgledy-piggledy).

  • 53. katedervarg  |  9 mars 2011 kl. 11:26 e m

    Jag tycker det mest är roligt att man i förväg avväpnar all eventuell kritik genom att förringa och håna den. På så sätt har man ju garanterat att man slipper den. Känns lite som det som brukar kallas för manligt maktspråk.

    Jag kryssar gärna i flera stycken av de där rutorna, och två gånger i rutan att feminism inte är vetenskap.

    • 54. Anna Ardin  |  10 mars 2011 kl. 12:30 f m

      Jag förringar ingen relevant kritik utan bara tramset. Feminism grundar sig i en enda åsikt: att alla människor har samma rätt och värde. Även om många liksom många naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och kulturella forskningsdiscipliner haft andra utgångspunkter genom åren så är det idag mer kontroversiellt att stäva efter ojämlikhet. Vissa discipliner har andra huvudfokus, nationalekonomi har exempelvis som jag uppfattar det en riktning mot att tillväxt är bra, och söker svar på frågan hur vi når dit, man kan ifrågasätta om målet är det man själv stöttar, men det är lika vetenskapligt för det.

      • 55. Rasmus  |  10 mars 2011 kl. 10:39 f m

        Frågan om individers värde är ju en filosofisk dito och har väl ingenting med naturvetenskap att göra, eller hur menar du att det skulle hänga ihop?

        • 56. Anna Ardin  |  10 mars 2011 kl. 10:48 f m

          Har du hört talas om rasbiologi?

          • 57. Rasmus  |  11 mars 2011 kl. 2:02 f m

            Kallar du det för vetenskap? :)
            Faktum är att även om man skulle kunna fastslå att någon etnicitet är ”bättre” eller ”sämre” på vad det nu är vi förväntas vara bra på, i allmänhet, så säger det inget om deras ”värde” då det är något helt subjektivt som vi själva väljer att definera; alltså inte vetenskap.

            • 58. Anna Ardin  |  11 mars 2011 kl. 10:17 f m

              Vi tycker inte att det är vetenskap nu för att vi inte håller med om utgångspunkterna, men biologisk forskning idag som har okontroversiella syften, som att exempelvis rädda utrotningshotade arter eller minska energianvändningen, eller samhällsvetenskaplig forskning som implicit vill stärka demokratin är det få som ifrågasätter.

              Men du har rätt på ett sätt när jag tänker efter, åsikten att man ska bryta upp könsmaktsordningen är kanske egentligen inte vetenskap, men den feministiska analysen av att den finns, och hur dess mekanismer fungerar är lika fullt vetenskapliga. Sen när man väl är överens om det så är det rätt givet att vilja gå vidare till de politiska och sociala konsekvenserna och föreslå förändringar (för de flesta som är kvar på den vetenskapliga sidan, och inte låter sina känslor styra dem bort från att erkänna fakta).

        • 59. Mattias Irving  |  11 mars 2011 kl. 12:15 f m

          Mja, det är inte så lätt att göra skillnad på politik och vetenskap som man kanske tror.

          Ta kriminologi till exempel. Det är ett fält som genomsyras av statistikanalys, tårtbitstänkande, kausalitetsdiskussioner och matematiska uträkningar. Tillvägagångssättet är därmed extremt vetenskapligt.

          Samtidigt har man att ständigt förhålla sig till den överordnade diskussionen om fängelsestraffet över huvud taget är effektivit som korrektiv åtgärd (vilket torde innebära en förnyad forskning kring korrektionsverktyg vilken till stor del har uteblivit), liksom frågan om de statsvetenskapliga grunderna för, dvs legitimiteten hos det rådande juridiska systemet.

          Dessa är politiska frågor, och de är extremt sammanvävda med vetenskapen. I frågan om feminismen och dess inverkan på vetenskaplig disciplin kan man väl säga att den har en förmåga att föra fram de politiska dimensioner som redan legat latent i respektive forskningsfält men som inte ännu ådagalagts. Därigenom finns det snarast anledning att förvänta sig att introduktionen av ett feministiskt perspektiv berikar den befintliga kunskapssfären.

      • 60. katedervarg  |  10 mars 2011 kl. 6:18 e m

        Mm, det är intressant att du väljer just nationalekonomin, för det är precis det som jag också brukar jämföra genusvetenskapen med. Jag menar att både de är ideologiskt betingade akademiska discipliner som hör mer hemma i Studiefrämjandet än på ett universitet.

        Jag skulle kunna argumentera för den åsikten, men det känns som om du redan i förväg vaccinerat dig för att behöva för en sån debatt när du har den i en ruta här.

        Problemet är att jag precis lika mycket som du (gissar jag) strävar efter ett samhälle som bygger på alla människors lika värde, inte bara i tanken utan även reellt, men att jag så fort jag kritiserar genusforskningen beskylls för att vara bakåtsträvare och elitist. Det känns mindre roligt när min kritik mot feminismen utgår ifrån att jag anser att den motverkar precis det du skriver – att alla människor har samma rätt och värde. Man är inte emot kvinnors rätt i samhället bara för att man inte ser feminismen och genusvetenskapen som två axiom.

        Jag är alltså FÖR en debatt om dina frågor, en öppen och fri debatt om de underordnades situation, kvinnors och andras. Jag VILL ha den debatten. Den är nödvändig om vi ska utvecklas som individer och som samhälle. Men jag tycker inte att just den här grejen med bingot direkt uppmuntrar till det… Sorry…

        Skriv nåt annat i stället! Skriv nåt man kan diskutera kring! Skriv om varför skolans kvalitet (eller i alla fall synen på skolans kvalitet) sjunker i takt med att andelen kvinnor ökar. Vad kan det bero på? Det är knappast att kvinnor är sämre pedagoger än män, så vad? DET skulle jag vilja diskutera!

  • 61. kadawerhielm  |  10 mars 2011 kl. 11:25 f m

    Som gammal femnistföraktare har jag inte underlåtit att märka, att många kvinnor undertecknar t ex insändare med ”lilla gumman”. Det måste väl ses som högförräderi i era kretsar.

    Och varfför i Herrens namn måste nästan alla kvinnor klä sig lika utmanande som damerna på horgatorna i t ex NY ? Undantar feminsiterna som ser ut som hösäckar. Det är väl ändå att utmana ödet !
    Anna Ardin säger häromvanför, att alla människor har samma värde. Sant, men vad har det med feminism (manshat) att göra ?

  • 62. Bara kommentarer idag… | Katedervarg  |  10 mars 2011 kl. 9:18 e m

    […] här (antifeministbingo) och här (friskolevinster) om ni är intresserade (en massa bra kommentarer om […]


https://x.com/annaardin

Senaste inlägg