Posts filed under ‘politik’

FN bekräftar: rasdiskrimineringen ökar i Sverige

Om mindre än en vecka avslutas muslimernas heliga fastemånad. Bra kämpat och en välsignad eid al fitr till er alla! Och apropå det så vill jag också uppmärksamma FN:s rasdiskrimineringskommittés granskning av Sverige som släpptes nyligen, som bekräftar något vi i Hjärta varnat för länge – att muslimer är en särskilt utsatt grupp i Sverige.

Kommittén består av 18 oberoende experter som enligt stadgarna ska ha “hög moralisk integritet och omvittnad opartiskhet”, och är valda på fyra år. De gör förhör med regeringar och representanter från civilsamhället och sammanställer därefter sina slutsatser, en gång vart femte år för alla länder i FN.

Och nu kommer det hemska. En bekräftelse på att vår oro över utvecklingen i Sverige, där Socialdemokraterna går i sitt danska systerpartis fotspår och där fascisterna påstår sig se ”en ny vår” komma för sin människofientliga politik: kritiken mot Sverige hårdnar. Ett ”stort antal hatbrott och fortsatt rasistiskt våld” särskilt mot muslimer och afrosvenskar är ett av en rad mycket allvarliga kritiska slutsatser.

”Vi är oroliga över att Sverige tillåter organisationer som stöttar och sporrar rasistiskt hat”, skriver de och kräver ”omedelbara krafttag mot rasism”. Även hatet mot judar, romer och samer lyfts, och kopplas inte bara till det faktum att vi tillåter rasistiska och nazistiska grupper att hetsa, utan också hur hatbrott inte utreds, hur media och valkampanjer bidrar till klimatet och de stereotypa bilderna av vissa grupper av människor och till och med hur lagstiftningen bidrar till diskriminering.

FNs kommitté mot rasdiskriminering har som sagt bland annat riktat hård kritik mot Sveriges behandling av samerna. Brist på lagstiftning som skyddar samernas rätt på deras egna traditionella landområden exempelvis. Att vissa grupper av samer inte får samma rättigheter, att kompensation för rovdjursskador är svårt att få ut och att stora företags önskemål om att vi inte ska underteckna viktiga internationella konventioner accepteras, även av S och MP.

Men kanske allra mest problematiskt anser de vara attacker och rasism mot muslimer i Sverige. ”Vi är mycket bekymrade över attacker mot moskéer. Vi är också oroade över att terroristlagar på oproportionerligt inriktas på muslimer medan brott av andra grupper, som neonazistiska grupper, inte utreds som terrorbrott. Stereotypisk framställning av muslimer i medierna och av politiker är också oroväckande.”

Personligen upplever jag att det snart inte går att föra ett enda vettigt samtal med människor utan att islam och muslimer kommer på tal som problem och förtryckare. Oavsett om det handlar om att värna demokratin, yttrandefriheten, andra minoriteter, kvinnor, HBTQ-personer och så vidare, hindra segregation eller främja kultur och bildning eller rentav bekämpa svälten i världen, så kan det landa i att problemet är islam eller muslimer som grupp. (En ledarskribent sa upp bekantskapen med mig när jag som S-märkt politisk chefredaktör på Gotlands tidningar refuserade hennes vansinniga artikel om hur svälten i Afrika var orsakad av islam!) Vi måste bryta den här trenden, i valkampanjerna, i media och i våra privata samtal. Hatbrott och diskriminering av människor på grund av religion eller etnisk tillhörighet måste hejdas, nu.

Anna Ardin

Hjärta – troende socialdemokrater i Stockholm

 

9 juni 2018 at 6:05 e m

Lugna ner er, väktare & polis

Har skrivit en insändare till Jönköpingsposten:

I fredags klev jag av tåget i Jönköping. Solen sken och jag såg fram emot en spännande helg på vår förbundskongress i er fina stad.

Och då fick jag bevittna något som kändes lite otäckt och oroväckande. Nämligen hur väktare skrek åt och hetsade mot en grupp unga killar och slutligen, med hjälp av en person som utgav sig för att vara polis, handfängslade och släpade iväg en av dem. En ungdom som inte på något sätt var hotfull eller aggressiv.

Jag vet inte upprinnelsen till händelsen, men jag hörde hur väktarna upprepade gånger skrek ”håll käften”, utan att några röster höjdes från dem som skulle ”hålla käften”. Och den unga killen som blev handfängslad gjorde inget motstånd, men sa ”jag har inte gjort något”. Det har du visst, ropade väktaren, ”du lägger dig i hela jävla tiden”. Sedan släpades han iväg. Kort därefter kom inte mindre än tre polisbilar med blåljus och sirener!

Oavsett hur bråket startade så var det mycket tydligt att den här pojken inte var orsaken och att han blev utsatt för en kraftig överreaktion. Och att det skedde i en situation där väktare och polis snarare eldade på än lugnade ner situationen.

Är det detta som gör att det behövs fler poliser, för att resurserna skickas åt fel håll? Är det så här vi ska bygga trygghet och tillit i vårt land? Hur arbetar egentligen väktare och polis i Jönköping med metoder för att avvärja bråk och lugna ner situationer? Av det jag såg så verkar det som att det skulle kunna behövas.

Om medborgarna ska ha tillit och respekt till myndigheterna så måste myndigheterna visa tillit och respekt för medborgarna.

Anna Ardin
Socialdemokrater för tro och solidaritet

(Ja, killarna hade svart hår och väktare/polis hade inte det, det tror jag var relevant för de senares reaktion, så det bör de nog inkludera i en eventuell utbildning, men huvudpoängen gäller deras bemötande mot alla medborgare.)

9 juni 2018 at 5:59 e m

Aldrig nog

Det går sådär för mig med projektet Ge åt alla som ber dig. Jag känner mig otillräcklig. Det här med större slantar till dem jag går förbi ofta funkar inte alls, jag slipper varken samvetet eller överösning av desperata behov. Och jag lyckas sällan växla i tid. I pengar räknat har det inte gått åt mycket, men i skam och besvär och dåligt samvete desto mer.

När Geta/Andrea skulle åka hem för att föda sitt barn köpte jag hennes lager av sjalar för 2500. Tänker att jag ska sälja vidare eller ha som presenter. Att hon får jobba, betala skatt, få välfärd och bli en helt vanlig medborgare är verkligen det enda rimliga. Vi måste bygga ut välfärden i världen så att den omfattar alla. Andrea är enormt socialt kompetent och driftig, det är så fel enligt alla demokratiska ideologier att hon inte fått gå i skolan och att hon ska stå utanför allt. Hur gör vi?

7 februari 2018 at 10:12 f m

Hur stort är ”problemet” egentligen?

Det börjar nästan bli löjligt med mina 38 skramlande kronor i fickan. Ingen okänd har bett mig om nåt på en vecka. Inte ens om vägen..

eller jo! En italiensk familj hörde av sig och ville byta bostad med oss på semestern de hade nu i februari. De får låna vårt övernattningsrum. Så får deras fina hus vid medelhavet stå tomt i några dar :D

16 januari 2018 at 11:30 e m

38 kronor

Jag tömde spargrisen på pengar, det mesta var euro-cent. Jag röstade ju ja till euron just för att slippa ha det så (tack till er som var seriösa och tog ansvar). Men hur som helst så hittade jag även 38 kronor, varav två tior & två femmor. Det var över en vecka sen och det skramlar ännu i fickan trots nyårslöftet att ge åt alla som ber mig.

Vali åkte som sagt hem till Rumänien den 10 januari, så jag såg henne bara en gång efter den där månadsdonationen på 50. Lär inte bli några 25 gånger den här månaden som jag gissade. Frågan är om det någonsin faktiskt blir 25 gånger på en månad.

Jag har en stark känsla av att det faktiskt inte alls är så många som ber mig som jag trodde när jag inledde det här experimentet. När jag inte ville ge alla. Eller så här: när jag intalade mig själv att jag inte kan ge till alla, så kände jag mig helt överväldigad. Att folk liksom dök upp i varje gathörn, affär & tunnelbana – inkl in & utgångar. Men det är helt enkelt inte så. På samma sätt som det ljugs om bevekelsegrunderna hos dem som ber om pengar (de är maffia påstod en tjej jag jobbade med, sannolikt världens ofarligaste maffia som sitter på marken och inte gör vare sig brott eller en fluga förnär) så ljugs det om hur många de är som kommer. Det sjuka är ju att vi tror på det.

Bieffekt av att ge: att upptäcka hur tiggare det faktiskt är. Oväntat.

Mina 38 spänn kommer ändå ta slut förr eller senare, vet inte hur jag ska lyckas hitta en bra rutin för att växla. Eller wait! Vilka får alla mynt?! Såklart: Jag kan ju växla med nån som tigger! Dom lär ju 100% vilja ha sedlar istället. Win-win. Eller kollekten.

Ibland räcker det visst att bara uttala sitt problem, så blir det löst :D

13 januari 2018 at 12:55 f m

Behöver inte undvika människor längre

Det har nu gått tre dagar utan att någon bett mig om nåt. Fast jag åkt tunnelbana.

Så idag åkte jag till frälsningsarméns EU-migrantcenter för att ge dem en påse utrangerade strumpor och underbyxor, vet att de alltid behöver det. De berättade också att de flesta fortfarande är i sina hemländer efter jul, så det var väldigt lugnt där också.

En väldigt positiv bieffekt av den här nyårsambitionen är att jag inte får en ryggmärgsreflex att undvika vissa människor.

Idag fanns det lediga sittplatser på tunnelbanan vid en kvinna som var klädd som en traditionell rumänsk rom. Jag hade – som min nya vana bjuder – mynt i fickan och kände mig ok med om hon skulle be mig om något, eftersom jag skulle kunna ge, och satte mig där. Hon bad mig inte om något, sa bara hej.

8 januari 2018 at 10:44 f m

Vali

Vali ska åka hem till Rumänien den 10 januari. Hon är fin. Spelar alltid glad. Eller så är hon alltid glad. Jag vet inte.

Ingen annan har bett mig om pengar eller nåt annat idag.

Hon sitter vid Skärmarbrink, hon behöver pengar. Ge henne det om du kan.

6 januari 2018 at 1:15 f m

Äldre inlägg


Twitter

Kategorier