Coop lägger krokben för romer

Igår var jag på en coopbutik och pantade flaskor. Coop skryter gärna över att man genom att panta hos dem kan hjälpa fattiga människor att förändra sin livssituation. Detta gör man då genom att skänka sin pant till kooperation utan gränser, eller we-effect som de nyligen bytte namn till. Och det är ju jättebra. Men jag fick en stor klump i magen när jag såg de två skyltarna bredvid pantautomaten:

”Kära kund, från och med den 16/5 så löser vi ej längre in pantkvitton mot kontanter. Oavsett belopp! Vänligen, Personalen.” Och samma budskap på ett annat språk. Inte engelska som ju är det språk flest av dem som inte kan svenska skulle förstå. Nej, på rumänska. Det språk som talas av de allra fattigaste och mest utsatta av Stockholms innevånare: människor från Rumänien, i synnerhet romer, som är den folkgrupp som behandlas allra sämst i Rumänien och därför tvingats söka sig till bland annat Sverige. Europeiska medborgare som har rätt att bo i Sverige, men som står lägre i rang än till och med papperslösa immigranter och ofta lever helt utan sociala skyddsnät.

Läget för romerna i dag är näst intill katastrofal. Det har egentligen inte skett några framsteg under de senaste decennierna trots en lång rad konferenser och uttalanden. De är fortfarande utanför samhället och det sker mycket förtryck mot dem, de vräks från sina bostäder, de har inte fått pass eller ens identitetspapper i vissa länder och hälsostandarden är låg. Den här cirkeln måste brytas, säger Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, till ekot.

Det är ingen slump att många av dem som tigger och letar efter pantflaskor i våra soptunnor är just romer. Det är två av de få lagliga alternativ som står till buds för de allra fattigaste att försörja sig på. Och det är ett av dessa alternativ som den här coop-butiken nu stängt. Coops tal om att hjälpa fattiga människor att förbättra sin livssituation klingar falskt.

Mindre attraktivt att städa naturen
Panten är kretsloppets motor och följer burken eller PET-flaskan i varje led, från bryggeri via återförsäljare till konsument. (…) Det är butiken som betalar ut panten, en summa som de sedan får tillbaka av Returpack, skriver pantamera.

KF’s engagemang i miljöfrågor startade 1969 står det på coop’s hemsida, på konsumentföreningarnas distrikts- och föreningsstämmor i slutet av 60-talet var frågan om engångsförpackningarna flitigt diskuterad och man menar att man var en del av den rörelse som införde pantsystemet. Tack vare pantsystemet så samlas enligt pantamera.nu 89% av alla returburkar och flaskor in. Om de slängs i offentliga papperskorgar eller i naturen så är det, tack vare att de är värda pengar, stor chans att någon annan samlar in.

I Returförpackningsutredningen från Jordbruksverket står att läsa:

Enligt uppgifter till Jordbruksverket och Konsumentverket har det blivit allt vanligare att butiker inte ger kontant ersättning när pantförpackningar lämnas in. Istället får kunden ett tillgodokvitto. Frågan togs upp i producentansvarsutredningen. Detta lägger hinder i vägen för de som vill ha kontanter när de pantar (idrottsföreningar etc.) och kan få konsekvensen att det blir mindre attraktivt att städa naturen.

Coop vill inte följa god affärssed
Det finns en överenskommelse mellan Konsumentombudsmannen (KO) och handeln som i princip innebär att butiker som säljer drycker i flaskor/burkar med pant ska ta emot tomma flaskor/burkar och betala tillbaka pant. Av överenskommelsen framgår att panten ska betalas ut i kontanter om kunden begär det. Det råd Konsumentverket ger till konsumenter som inte har fått ut panten kontant är att hänvisa till överenskommelsen och god affärssed vid försäljning av drycker i pantförpackningar.

Gör om – gör rätt
Att skylten skrivs på rumänska är ett tydligt tecken på vilka man vill nå med sitt budskap, det är knappast storpantande idrottsföreningar som anses vara ett problem, utan (förmodat) rumänsktalande. Med tanke på vilka som är (eller kan antas vara) rumänsktalande och som pantar mycket burkar i Stockholm just nu tycks det alltså vara specifikt romer som personalen på den här Coop Extra vill porta från sina pantmaskiner. Och som om inte medmänsklighet vore ett tillräckligt starkt argument så struntar man alltså både i god affärssed och i kooperationens stolta tradition av miljöarbete. Så Coop: plocka ner era skyltar, växla in pantkvitton mot kontanter och be om ursäkt, omedelbart.

Uppdatering: här har jag bloggat om att coop svarat på min kritik.