Tack Obama för kubaembargots sista suck!

Idag på Godmorgon världen får en av mina stora idoler, den kubanske socialdemokraten Oscar Espinosa Chepe, uttala sig om Kubas förändringar. Oscar är gift med Miriam Leiva, medlem av Damas de blanco, som var min handledare i fält under min minor field study om den Kubanska oppositionen. Min uppsats finns här. Även ledaren för vår samarbetspart i det demokratiprojekt vi drev i s-studentklubben Laboremus, Manuel Cuesta Morúa, pratar i P1 idag.

Den kanske mest intelligente av de socialdemokrater jag känner på Kuba är dock Dimas Castellanos. Han har skrivit en krönika som jag redigerat och översatt till Aktuellt i politiken för några veckor sedan. Håll till godo!

HAVANNA MARS 2009 Sedan 1959 har USAs stormaktspolitik hjälpt Fidel Castro att dölja alla kubanska motsättningar mellan stat och samhälle, hindrat utvecklingen och lett till stagnation som Kuba befinner sig i. Men den 50 år gamla konflikten mellan Kubas och USAs regeringar har fått en första allvarlig omskakning av Barack Obama, vars administration nyligen godkänt en rad åtgärder.

Tack vare USAs starka medborgarrättsrörelse, som ledde vägen till att möjliggöra valet av Obama som president, har USAs politik mot Kuba börjat förändras. Tidigare fick kubaner bosatta i USA inte resa hem varje år, inte ens vid akuta familjehändelser. Detta har Obama ändrat. USA tillåter nu försäljning av mediciner och livsmedel till Kuba utan krav på förskottsbetalning. Tiden för låsta positioner och stöd från USA till Castrobrödernas retorik verkar gå mot sitt slut.

Mellan Venezuelas och Kubas regeringar finns istället för konflikt starka vänskapsband. I Venezuela har man tagit makten med hjälp av valurnorna, men tror ändå att man kan efterlikna en totalitär regim. Regimen saknar perspektiv, i en demokrati måste valvinnare bevisa sig värdiga folkets röst! Om man försöker dela ut landets resurser, utan riktiga förändringar, blir man till slut inte omvald.

Den kubanska regeringen å sin sida säger emot sig själv, när de stöttar fria val utomlands och samtidigt förvägrar sin egen befolkning samma möjlighet. Venezolanerna, för eller emot Chavez, har lärt sin att använda valurnorna. Om de gör fel kan de lära av misstagen och rätta sig vid nästa tillfälle. Just det som är omöjligt när civila utrymmen begränsas av en revolution.

Dessa exempel visar att tiden är inne för förändring även på Kuba. Det vore ett bra svar på Obamas åtgärder, och dessutom en gest mot de kubaner på grund av konflikten tvingats leva med rättigheter lika outvecklade som under kolonialtiden.

När tiden tagit slut för den gamla ordningen finns bara en väg för Kuba: Att förändras.

Krönika publicerad i aktuellt i politiken
Dimas Castellanos
Oppositionell kubansk socialdemokrat
Översättning Anna Ardin
Foto Mattias Wiggberg