Posts tagged ‘intersektionalitet’

Vem vill skriva en bok med mig beyond normkritiken?

prideflaggaOm du aldrig hört orden normkitik och intersektionalitet kommer du tycka att det här är ett jättekonstigt och tråkigt inlägg, om du hört den men aldrig brytt sig kommer du tycka att det är internt käbbel, men om du är en feministisk HBT-aktivist, gärna vit, hetero eller bi-kvinna, i synnerhet om du är vänster, så kanske du snarare tycker att jag är helt ute och cyklar. Men jag tänker ändå att det är dags att försöka formulera det här som gnagt i flera år.

Normkritik är bra. Vi ska inte låsas fast i normer vi inte passar in i, som ingen passar in i, egentligen. Jag vill, och jag betonar, VERKLIGEN, stoppa den aktiva diskrimineringen och lösa upp normerna. Jag tror att i princip allt är socialt skapat och jag blir vansinnig över folk som benämner kokosbollar med n-ordet, kallar tröjor med fjärilar för tjejtröjor, pratar om ”naturliga sexvanor” (när de pratar om sina egna ofta perverterade dito) eller pratar om förbud mot ”sharia” och att vi istället ska ha en regel om att ”ta seden dit man kommer” (åh, det är så puckat!).

Men när allt jämlikhetsarbete, för likvärdiga möjligheter oavsett kön och könsidentitet, etnicitet, sexuell läggning, religion, klass och funktionshinder eller inte, på skolor och arbetsplatser ska buntas ihop under ett ”normkritiskt” paraply, så blir det liksom bara HBT-frågor av alltihop. För ja, normkritiken är anpassad och utvecklad av HBT-rörelsen och HBT-frågorna är de diskrimineringsfrågor som verkligen lämpar sig för det normkritiska perspektivet. Och det är ju toppen, men när man börjar göra anspråk på förenklingar så blir den intersektionalitet som är oerhört komplex och (i princip) omöjlig att hålla i huvudet, reducerad till det normkritiska som alla snälla och välvilliga liberala feministtjejer (som jag själv) tycker låter rimligt.

Det är ingen slump att om du försöker hitta en föreläsare som säger sig kunna prata om ”allt” inom jämlikhet så är det ofta en person som först och främst är HBT-aktivist.

På de flesta håll lyckas jämställdhetsaktivisterna också hålla i, men det ”normkritiska perspektivet” lägger sig som en våt filt över alltihop, där  rasism reduceras till att inte få komma in på krogar och där klassystemet reduceras till tatueringar på halsen som man kan bli diskriminerad för.

Visst är det helt sjukt om nån stoppas från en lägenhet på grund av fel efternamn, eller om foppatofflorna hindrar dig att komma in på högskolan, men vänstern måste komma med en egen agenda och inte bara rippa liberalernas normkritikagenda! Allt löser sig inte bara vi stoppar den aktiva diskrimineringen och löser upp normerna. Även om det är ett bra första steg måste vi redan nu se bortom den utopin.

Även utan normer för vad olika kategorier innebär kommer vi att ha klyftor i fråga om resurser, som kommer att fortsätta påverka hur vi behandlar varandra.

Den liberalorienterade anti-diskriminerings individualistnormkritiken  blockerar klassanalysen.

Vi borde skriva en bok.

Läs gärna mer om anarchopride som kritiserar prides brist på maktanalys och S-inlägget i DN. Läs också ”Pride har blivit en vattenfestival” i ETC.

30 juli 2010 at 1:07 f m 7 kommentarer


Twitter

Kategorier