Ge åt alla som ber dig

Min målsättning för 2018 har jag bestämt ska vara att följa det Jesus säger i Lukasevangeliet 6:30; ”Ge åt alla som ber dig”. En mindre känd del av hans föreläsning om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, vända andra kinden till, be för dem som förföljer dig osv.

Jag ska följa det genom att ge minst 1 krona till alla som ber om en slant i tunnelbanan, tigger vid affärer och på andra sätt berättar direkt för mig att de behöver.

För människor som ber mig varje dag jag går förbi kommer jag att ge en klumpsumma i början av varje månad, motsvarande ca 2 kronor per gång jag räknar med att gå förbi och om de ber om något annat än pengar så försöker jag att lösa deras behov praktiskt eller med tips var de kan vända sig. Vanligtvis har jag tidigare fått frågor om mat, kläder, skor, ett jobb och kaffe.

Jag kommer inte att signa upp till alla organisationer som vill ha månadsgivare (förutom UNHCR, Amnesty och Tro & Solidaritets internationella fond) men om de samtidigt skramlar med bössa så lägger jag en slant där.

Jag räknar inte med att lägga mer än 1000 kronor (nu medan jag ännu är student utan studiemedel). Det är inte i första hand en fråga om att ge människor pengar, utan om att lyssna på dem och försöka visa nån slags respekt.

Och ja, jag är medveten om att det finns andra bibelord som motsäger att det i alla lägen är rätt att ge till alla som ber dig. Men så länge jag inte utsätter min familj eller nån annan för lidande eller liknande så finns det inget som upphäver budet om att ge åt alla som ber dig.

Och nej, det finns inga bevis på att det finns en enda liga eller maffialiknande struktur som tvingar människor att tigga i Stockholm. Vad ska vi göra för att folk bara sluta tänka så, deras samvete blir liksom inte renare för att de väljer att sprida lögner och konspirationsteorier om utsatta människor. Det är alldeles för dålig lönsamhet i tiggeri för att det skulle vara värt för en slavdrivare att inte istället tvinga dem till tex prostitution, arbete i sweatshops eller nåt annat vidrigt. Tiggeri är för många sista chansen att slippa slaveri eller annan kanske ännu värre misär. Att skuld och skambelägga oss som ger, att misstänkliggöra dem som ber och att försöka få till förbud för att vi inte orkar se är fel. Det är budskapet jag vill förmedla med min bibliska målsättning.

Gott nytt år!

Fan, fan, fan, jävla dragspelsmaffia!

Åh vad jag blev besviken igår!

Sen jag började på mitt nya jobb på Sveavägen har det stått en söt farbror och spelat dragspel i hörnet vid konsum. Jag har laddat upp med mynt för att kunna ge honom props när jag går förbi och har känt mig ganska glad över att han finns och är söt och faktiskt kan spela dragspel. Till skillnad från de här förslavade dragspelsbarnen som halvligger och spelar bella ciao i slow motion.

För en vecka sedan eller två var han plötsligt borta. Nej! Tänkte jag, var är han? Kanske hemma och vilar. Men så nästa dag stod det en annan gubbe där, med samma dragspel (I presume)! Jag försökte tänka att det var hans kompis som hjälpte honom att bevara hörnet ett par dagar, men var ändå ganska konfunderad.

Och så igår kom den stora chocken: det stod en tredje man i hörnet vid konsum, och spelade dragspel.

Fan, fan, fan! Tänkte jag. Jävla dragspelsmaffia! Det är ett förbannat dragspelsproffice som profiterar på det här skitjobbet att stå i minusgrader och spela dragspel. De har en hallick nånstans som placerar ut dem i hörn att spela för skitpengar.

Att vara gatumusikant är inget yrke, det är en sofistikerad form av tiggeri. Det kan vara en tillfällig hobby, ett avkopplande semesterknäck eller en utväg för människor på marginalen, eller folk som vill leva off the grid, som alltså inte vill vara anställda eller jobba åt någon. Om det blir ett institutionaliserat jobb så räcker inte de skitpengar folk lägger i hatten för att upprätthålla ett rimligt vitt system, sociala avgifter, provision för arbetsgivare (sic! vad behöver man en chef för att stå i ett hörn utanför konsum till??) och lön. Det går inte ihop!

Kan man leva utan internet?

Bertil, en Broderskapare i Piteå, tipsade mig igår om Skattefria Andersson idag tipsade han mig om ett annat teve-inslag, nämligen svt:s Debatt om fattigdom.

Bertil skrev: Tänk att de som hamnar i försörjningsstöd inte får bidrag för internet. Ja det låter kanske onödigt ge bidrag för sådant. Men jag ser det som allvarligt!

Allvarligt, ja, det är bara förnamnet skulle jag säga! Om jag skulle bli arbetslös och leva på soc och inte få internet. Exakt HUR skulle jag kunna söka jobb då? Hur skulle jag få reda på de jobb som jag har chans att få (dvs de som inte finns i arbetsförmedlingens databaser). Hur skulle jag kunna hålla ett fungerande socialt liv? Hur skulle jag kunna betala mina räkningar (eller ska soc rådda hela mitt liv?) Hur skulle jag kunna påverka politiken? Eller hur skulle jag, som Karin Olsson menar i programmet att man borde, kunna blogga om min situation eller på annat sätt ge min sida av saken? Hur skulle jag kunna ha kontakt med myndigheter?

Vem bestämmer egentligen? Vem tror att man kan leva utan internet? Jag skippar hellre både frukost och middag och bor inneboende i tjotahejti än att inte få hänga på twitter om man säger så.

Jag har ingen teve, det ingår i miniminormen för vad som anses människovärdigt. Men vad är det för norm? Att passivisera fattiga till att sitta och kolla på teve, eller ännu bättre, stämpla in hos arbetsförmedlingen varje dag. Fanns det inte ett sånt förslag från högeralliansen för ett tag sedan? Att man skulle sitta och ruttna i ett väntrum X timmar per dag för att få ut sina pengar.

Att Karin Olsson från Expressen sen angriper Jessica Ritzén som bloggar om fattigdomen (för att hon inte är ”riktig” fattig) och väcker debatt är ju ganska patetiskt. Olsson brukar göra narr av folk som försöker förändra världen på något sätt, i inlägg som det här om ”små ockupanterna, små ockupanterna, så lustiga att se” om ungdomar som protesterar mot bostadsbristen, eller varför inte den här höjdaren: ”Jag tror inte att SAS flygvärdinnor strejkar av ilska. Jag tror det är av sorg över en förlorad värld. En gång drömde alla flickor om att bli flygvärdinnor. Jag gjorde det också. Att vicka på pennkjolsrumpan och servera juice ovan molnen…”. Och försöka säga att hon är mer jämlik för att hon tar folk på allvar eller vill ha mer global rättvisa, inte bara lokal eller nåt annat som innebär att hon sätter sig över dem som gör något och tycker att motarbetande av kampen är finare. Trams och för en gångs skull nåt som kan kallas politisk korrekthet från höger. Dåligt.