Posts tagged ‘Elisabeth Svantesson’

Är problemet politisk åsikt eller religiös tillhörighet?

Elisabeth Svantesson (M)

Elisabeth Svantesson (M)

Det finns en stark religionsfobi i stora delar av drevet mot Elisabeth Svantesson, nya arbetsmarknadsministern, och jag anar rentav en konspirationsteori. En teori som säger att de här ”sektmänniskorna” har mer inflytande än det verkar, och andra intentioner än de uppger sig ha. De slår i gränsen för vad vi kan tolerera.

Drevet väcker två frågor hos mig som jag anser att vi behöver diskutera. Tre utgångspunkter först bara:

1. Begränsning i aborträtten är en (religiös) högerhållning (konservativ), alldeles oavsett om du vill begränsa antalet aborter (vilket de flesta trots allt vill). Vänsterhållningen (liberal) är att se problemet med oönskade graviditeter, snarare än aborterna; stärka tillgången till familjeplanering/sexualundervisning/preventivmedel och stark välfärd, arbetsrätt och normkritik. Begränsning av aborträtten eller rentav abortförbud leder inte till färre aborter utan främst till sämre liv för kvinnor. Jag har skrivit om det många gånger, tex här.

2. Ja till livet är en svinorganisation och några av mina främsta politiska fiender i det här landet. De har usla, kvinnofientliga, dogmatiska och tveksamt effektiva politiska förslag. Dessutom drog sig exempelvis deras närstående press inte för att bedriva hetsjakt på en annan troende person, nämligen Omar Mustafa, i drevet mot honom, eftersom han varken är kristen eller reaktionär som de själva. Att de nu kräver tolerans mot de sina är hyckleri och ett hån. Men som ni vet att jag tycker bör man vända andra kinden till och behandla andra som man själv vill bli behandlad. Svantesson är ju som bekant inte ens med där.

3. Moderaterna är ett svinparti, och de mest extrema i ekonomiska frågor och i inställningen till välfärden i svensk politik. Människosynen man ger uttryck för när man tror att sjuka människor kan jobba mer för att man gör dem fattigare, införandet av fas3 och andra former av institutionella tvång gentemot ofrivilligt arbetslösa att stå med mössan i hand är väl ett långt värre hot för oss i vänstern än att de tillsätter nån slags en smygaborträttsmotståndare?

Så till de två frågor som drevet mot Svantesson leder mig till:

1. Är hennes politiska åsikt som är problemet, eller hennes religiösa tillhörighet? Det låter i debatten som att det är den religiösa tillhörigheten, och huruvida det (till skillnad från andra typer av övertygelse) ligger till grund för åsikten? Hennes åsikt hamnar i skymundan.

Det handlar alltså inte bara om huruvida man håller med personen eller inte, utan det finns ytterligare en dimension.

A. Du håller med personen i fråga – och ni grundar er åsikt på samma tro. Du gillar.
Exempel: Ni är båda ateister och tycker inte att aborträtten ska begränsas. Allt är frid och fröjd.

B. Du håller med personen i fråga – och ni grundar INTE er åsikt på samma tro. Du accepterar.
Exempel: Du är ateist och tycker inte att aborträtten ska begränsas, jag är kristen och tycker inte att aborträtten ska begränsas (till exempel för att jag anser att rätten till sin kropp är en helig rätt). Du accepterar min tro när jag håller med dig, men du vill gärna berätta för mig att det vore bättre om jag bara tyckte så, utan att ha någon slags helighet inblandad.

C. Du håller INTE med personen i fråga – men ni grundar er åsikt på samma tro. Du accepterar.
Exempel: Du är ateist och tycker inte att aborträtten ska begränsas, Moderaten Peter är också ateist men tycker att aborträtten ska begränsas genom högre patientavgifter, eftersom det blir så dyrt att landstingen ska betala för unga tjejers slarv med kondomer. Slarv borde man betala själv, resonerar han. Du tycker att Peter är dum i huvudet, men du accepterar att han sitter i landstingsfullmäktige.

D. Du håller INTE med personen i fråga – och ni grundar INTE er åsikt på samma tro. Du accepterar inte.
Exempel: Du är ateist och tycker inte att aborträtten ska begränsas, Moderaten Elisabeth är kristen och tycker att aborträtten ska begränsas genom att sjukvårdspersonal som av etiska skäl inte vill utföra aborter ska slippa det. Du tycker att dels att Elisabeth är dum i huvudet, men du accepterar inte heller att hon får några politiska uppdrag. Att tycka fel är dåligt, men att tycka fel på kristen grund är oacceptabelt. Hon måste gå.

2. Ska vi verkligen ha den här typen av krav på renlärighet hos politiker? I vilka frågor i så fall? Bara de som handlar om abort & HBT-frågor? Varför är just de frågorna viktigare än t.ex. hur man ser på exploatering av naturen? (Där jag kan tipsa om att moderater generellt också är svin.) På hur man ser på vårt ansvar för varandra?

Har ni tänkt på att det väldigt ofta handlar om identitets- & individperspektiv när man angriper troende? Och inte om de allmänna systemen som verkligen har potential att förändra människors vardag. Det är lätt att driva drev mot folk i privalmoralistiska frågor, medan de stora fulfiskarna och systemskiftesrelevanta frågorna kommer undan i skuggan.

När påven gjorde sin stora resa till Afrika för några år sedan, och höll väldigt kontroversiella tal om att Afrika måste resa sig från Västs ekonomiska förtryck så fick vi inte höra ett skit om saken. Och trots att han själv inte någonstans aktivt hade propagerat mot kondomer var det den enda frågan som de sensationslystna västjournalisterna ville pressa honom på. Man krävde att han skulle göra en preventivmedelsturné. Vilket jag också tycker hade varit en fin grej, men rätt orealistisk och inte så meningsfullt att kräva. Att istället låta honom komma undan med en trolig vilja att tona ner konflikten i den frågan och istället kolla på vad han faktiskt sa om de ekonomiska systemen som förstör livet för så oerhört många hade väl varit en betydligt smartare sak för journalister med hjärtat till vänster?

Men kanske är det helt enkelt så att det är viktigare att rensa bort religionen ur världen än att minska lidandet?

Läs även Malin Siwe i Expressen och Hanne Kjöller i DN.

19 september 2013 at 1:24 e m 31 kommentarer

Moderaterna vill skapa två sorters medborgare – riktiga och preliminära

Idag på DN debatt vill moderaterna ställa mer krav, eftersom vi ska ha mindre välfärd ska vi ha en starkare straffande stat, mindre bindning till de där tråkiga mänskliga rättigheterna. De vill ”ta medborgarskapet från kriminella invandrare” (nu är det ju iofs DNs rasistiska rubriksättare som överdriver deras uttalade budskap, men det underliggande budskapet ligger just där rubriksättaren lägger det).

Det är inte ok att ens tänka tanken att det ska gå att dra tillbaka ett medborgarskap! Ett medborgarskap är ett medborgarskap och det är vi som är medborgare som äger landet. Att en viss typ av människor – de som inte fötts in i medborgarskapet – ska kunna förlora det är ju helt outrageous (skamligt, upprörande, skandalöst).

Hur många har någonsin fått ett svenskt medborgarskap genom hot och mutor? En halv promille, en person om året, vart annat år? Vad är det för problem man försöker lösa? Är det så enormt att man tvingas misstänkliggöra en stor grupp? Hur länge ska ett medborgarskap vara under prövning? Hur ska det bevisas i efterhand att allt inte gick rätt till?

I Chile var skilsmässa olagligt fram tills för några år sedan. Och betydde det att folk inte skilde sig? Nej, naturligtvis inte. Det man istället gjorde var att ogiltigförklara hela äktenskapet. Femton, tjugo, trettio år långa äktenskap upphörde helt enkelt att existera, barnen blev plötsligt födda utanför äktenskapet, gemensamma tillgångar blev (oftast) mannens enskilda egendom genom att man hävdade att ett fel begåtts när äktenskapet ingicks. Den ena parten hade inte åldern inne, vittnena tog tillbaka sina vittnesmål och hävdade att det inte var juridiskt korrekt genomfört eller korrupta tjänstemän tappade bort hela filer. Att nu öppna för ogiltigförklarande av medborgarskap riskerar att leda till katastrof. Det skulle ge två typer av medborgarskap. Ett fast, riktigt medborgarskap – den typen av medborgarskap som alla moderater i ledande ställning har. Och ett preliminärt, misstänkt, medborgarskap som vi ska vara tacksamma för och ängsliga att minsta så att vi håller oss i skinnet, tacksamma att vi får vara med i Moderaternas Sverige. Det skulle även skapa två typer av människor, dem som hör hit men som faller under de vanliga staffsatserna när de begår brott eller på annat sätt är misshagliga för samhället och dem som inte hör hit. Dem som är under ständig bevakning och som moderaterna nu ska ge sig tillstånd att utesluta.

Att moderaterna och deras ja-sägare återigen vill ”ställa krav på sina invandrare”, ni vet den där andra sortens människor som moderaterna äger, de som ska vara jävligt tacksamma för att de får lov att komma hit med höga utbildningar och ta lågavlönade jobb, de som inte släpps in i Täby och får skit för att de istället flyttar någon annanstans än till Täby (just det, anledningen till att invandrare bosätter sig i invandrartäta områden är ofta inte alls för att de vill, utan för att de inte får bo i de svenskhomogena områdena), de som det redan ställs skyhögt mycket högre krav på i alla sociala och politiska sammanhang. Och ja, jag är medveten om att det inte är invandrare man pratar om utan ”invandrare”, men menar en viss avskild grupp – olika i olika sammanhang, ibland muslimer, ibland arbetslösa kvinnor i svarta slöjor, ibland personer som bryter på något annat språk och ibland något helt annat. Man menar sällan just personer som inte fötts med svenskt medborgarskap.

Om Billström råkar köpa porr för MUF’s pengar, smita från tevelicensen och vara stolt över det (tills media granskar honom) eller säga att homosexualitet är onaturligt och fel (tills hans jälv kommer ut) så är det fort glömt, det har inget bäring på hur moderater i allmänhet är eller hur män är eller hur… Men om han skulle varit Nyamko Sabuni, då hade han knappast fått sitta kvar som minister. Hade han haft en nyans brunare hud hade argumenten om patriarkal kultur vint i luften(som om det inte finns inom MUF) och alla människor som fötts av föräldrar som någon gång rest söder om tyskland hade klassats som tevelicenssmitare.

Att sen moderaterna kallar detta för förväntningar är inget annat än trams. De förväntar sig att ”invandrare” vill bo i överfulla ghetton och vänta i sex år på att få avslag på asylansökan, efter de sex tvingat sysslolösa åren ska de vara hungriga entreprenörer, prata perfekt svenska, ha bearbetat sina trauman själva, vara hemma med vårdnadsbidrag med sina barn OCH vara jämställda. Det är en förväntning på att ingen någonsin ska begå brott, förväntningar på att underklass inte existerar – i alla fall inte om man inte är född till medborgarskapet och förväntningar som man förväntar sig inte ska infrias. Det är förväntningar som är förstås helt orimliga på vilken medborgare som helst. Och lika orimligt är det att dra tillbaka någons medborgarskap.

Att säga att det är SFI, som debattförfattarna gör, och inte den rasistiska samhällsordningen som gör att det tar 7 år för folk att få jobb i Sverige är inget annat än ren och skär populism.

17 februari 2009 at 11:47 f m 4 kommentarer


Twitter

  • Mitt konto har inte blivit kapat. Det var bara för mycket hat som kom till det här användarnamnet. På återseende. 10 months ago

Kategorier