Djurrättsdebatt i Gotlands tidningar

Gris som Eva Bofride kallar "glad gris" trots uppenbar beteendestörning i form av gallerbitning. Fotograf: Petra Jonsson/GT

Den 4 augusti beslutade jag och Marcus Persson, vikarierande ledarskribent på Gotlänningen (C) att battla om djurrätt, med anledning av de rapporter som visade att många gotländska kor inte får gå ute så mycket som de har rätt till.

Jag tycker att han har helt tokiga åsikter när han menar att vi inte behöver någon djurskyddslagstiftning eftersom djur är ägodelar man som lantbrukare får behandla som man vill med ledning av moral och lönsamhet/köttkvalitet.

Min artikel ligger här (och här på bloggen) och hans artikel här, sedan har Djurrättsalliansen svarat honom här och Eva Bofride illustrerade deras text med en bild på en ”glad gris”.  En gris som i själva verket uppvisar en beteendestörning som jag kritiserar här och hon svarar på här.

To be continued…

Respektera att djur har rättigheter

Alla som varit på något så kallat betessläpp, då korna släpps ut efter sin långa inomhusvistelse, vet att kor älskar att vara ute. Det finns också mängder av studier kring vad kor tycker om.

Bland annat tycker en ko ofta mycket om regn, att umgås med vänner och att ligga på mjukt gräs och vila efter den ansträngande mjölkningen. Varje ko har en personlighet.

En ko har enligt djurskyddslagen rätt att vara ute på bete under tre sommarmånader per år (före 15 oktober) och då minst sex timmar per dag. Det är inte mycket. Det är mindre än tio procent av en kos liv.

Det är upprörande att så många bönder inte uppfyller dessa lagkrav.

Vid länsstyrelsens kontroll efter midsommar i år var det flera gotländska bönder som fortfarande inte släppt ut sina djur. Om de skulle välja att bryta mot lagen så är chansen att de ställs till svars liten och om de ställs till svars är straffen låga. Vid så kallade förprövningar av om en gård är lämplig för mjölkproduktion så behöver man inte ens kontrollera om möjlighet till lagstadgat bete finns.

Detta har gjort att vissa mjölkproducenter tagit den tandlösa lilla lagen i egna händer och struntat i den. Gång på gång visar djurhållare att de inte tar så allvarligt på djurskyddet, och gång på gång visar systemet att det är helt ok.

Som ett exempel avslöjade Djurrättsalliansen för en tid sedan att före detta Swedish Meats ordförandes grisgård bröt mot lagen på tolv punkter. Liggsår, bölder, inget strö, buller, kraftigt förorenad luft, smuts, döda och apatiska grisar och så vidare. De enda som ställdes inför rätta var Djurrättsalliansen.

Grisen är ett av de djur som har minst rättigheter i Sverige. En gris behöver enligt lagen under ett helt liv inte vistas ute eller någonsin böka i riktig jord.

Alla djur har juridisk rätt att kunna ”bete sig naturligt”, men det är inte särskilt naturligt att stå med tio skrikande kompisar som bits, i en trång box med betonggolv.

Djur är tänkande, kännande varelser. De kan inte betraktas som vilken ägodel som helst. Djur har rättigheter, och de rättigheterna ska respekteras.

Idag har vi i princip straffrihet för brott mot djurskyddslagen, i väntan på att det ändras rekommenderar jag alla att äter vegetariskt minst varje måndag och köper större andel kravproducerat.

Denna ledare publicerades i Gotlands tidningar den 4 augusti som en parallell till centerledarsidans artikel Djur kan inte inneha rättigheter.

Defensiv allätarbingo

Skriv ut och ha i fickan. Den som först får fem i rad i sina möten med de defensiva allätarna ropar bingo och vinner. Det borde gå ganska fort.