Posts tagged ‘alliansen’

Enkät med felställda frågor från Moderaterna

Idag fick jag svara på en enkät, som med största sannolikhet kom från moderaterna, bland annat ställdes nämligen frågor som hur väl tycker du att Mona Sahlin förstår sambandet mellan ekonomisk tillväxt, sysselsättning och välfärd.

Det är ju en mycket märklig fråga eftersom:

  • Ingen vet vad som skapar ekonomisk tillväxt
  • Ingen kan bevisa att tillväxt automatiskt ger sysselsättning (jobless growth är inget ovanligt)
  • Ingen kan säga att tillväxt automatiskt ger välfärd för alla (där krävs en politisk vilja!)
  • Ökad välfärd ger jämlikhet, men inte utan aktiv fördelningspolitik. Tillväxt är inte automatiskt bra för fattiga. Världen ser tillväxt, bättre vård, utbildning och omsorg, men en tredjedel av människorna går bakåt i sin utveckling. Om inte välfärden kommer alla till del jämlikt, så förlorar vi den viktigaste poängen med välfärden – att öka lyckan och tryggheten för alla.

Moderaterna vill alltså säga att en politiker som inte ser det här sambandet är en sämre politiker. Det går i enkäten inte att svara att man tycker att Mona inte förstår detta, utan att samtidigt säga att Mona är dålig. Men jag tycker att Mona är bra som inte köper detta!

Vilket parti av S och M förstår sambandet mellan statens möjligheter att rätta till marknadsmisslyckanden och välfärd?

Vem av de två förstår bäst att den amerikanska modellen inte passar Sverige, att vi har en annan typ av arbetsmarknadsstruktur? Vem förstår att det inte går att skapa jobb till alla på den nedre marginalen på samma sätt i Sverige som i USA? Inte ens i USA, där det går att göra det skapas lycka och rättvisa av den typen av jobb, jobb och jobb.

Enkäten från Moderaterna avslutades med en fråga om hur illa jag tyckte följande påståenden var när jag övervägde om jag skulle rösta på dem. Och den listan tycker jag är värd att publicera:

  • Regeringen kom till makten genom att lova väljarna fler jobb och minskat utanförskap. Men väljarna fick inget av det. Under de senaste fyra åren har arbetslösheten stigit och de sociala klyftorna har ökat.
  • Regeringen har vänt ett budgetöverskott på 70 miljarder kronor till ett underskott på 100 miljarder kronor.
  • Regeringen finansierar sina skattesänkningar med lånade pengar.
  • Regeringen har gjort 25 000 personer som arbetade i vården arbetslösa.
  • Regeringen har delat ut tre miljarder kronor till Jobbcoacher, en åtgärd som varken kvalitetssäkrats eller följts upp. Det har lockat till sig lycksökare som erbjudit arbetslösa kristallterapier och hypnos.

Andra om M idag: Moderat classic, Att svara på en obetydlig fråga, Att inte säga vad (m)an menar, men ibland slinter tungan, Gjorde klassresa – föll i inkomstklyftaTre lästips från Ali Esbati, Moderat hyckleri, Valet handlar om politik, Annie Johansson (C) klagar på att M är för sossiga.

M idag: Inkomstskillnaderna ökar i Sverige – det är bra!

1 april 2010 at 12:13 e m 12 kommentarer

Hur går det med jämlikheten post-obligatorie?

För ett tag sen publicerade jag en artikel på rebellabloggen om hur jämlikheten kommer att påverkas negativt av avskaffandet av kårobligatoriet. Nu vet vi att dödsstöten kommer om ganska exakt ett år.

Jämlikhetsfaktorer

En av de enskilt största faktorerna för jämlikheten i samhället är lika tillgång till utbildning, utbildning gör chanserna till klassresa mycket större och utbildning kompenserar för dåliga utgångslägen.

Betty Pettersson
En av de enskilt största faktorerna för att högskolan i Sverige idag är så pass jämställd är på grund av att en sadelmakardotter från Visby, Betty Pettersson, stred för att få dispens av kungen från förbudet för kvinnor att studera. Detta har de senaste 100 åren förändrat Sverige i grunden.

Kvinnor klarar sig bättre fast sämre
Idag är runt 60% av de högskolestuderande kvinnor, kvinnor har genomgående bättre betyg, tar fler högskolepoäng och tar i högre utsträckning ut sina examina. Men ändå får män fortfarande högre löner, de har lättare att komma in på doktorandutbildningar och ju längre tiden går, desto lättare har de att komma vidare i sina akademiska karriärer.

Klass och etnicitet
Personer vars föräldrar inte pluggat vidare är fortfarande kraftigt underrepresenterade i akademin liksom killar med utländsk bakgrund. Andelen med utländsk bakgrund går att jämföra med hur den svenska befolkningen ser ut, men om man kompenserar för utbildningsbakgrund så ser man att invandrare i Sverige har högre utbildning än svenskfödda. Det betyder alltså att det borde varit många många fler med invandrarbakgrund som pluggar vidare! Barn till invandrade akademiker pluggar mindre än barn till svenskfödda akademiker och barn till invandrade icke-akademiker pluggar i ännu mindre utsträckning än barn till svenskfödda icke-akademiker.

Ojämlik högskola
En stor anledning till detta är att högskolan inte är jämlik. Högskolans rekryteringsinsatser går främst till skolor där det är lättare att rekrytera studenter (dvs innerstadsskolor om vi pratar Stockholm), extra språk på gymnasiet ger pluspoäng – men inte om det är ditt hemspråk (jag har alltså förtur om jag kan svenska, engelska och tafflig tyska jämfört med någon som kan svenska, engelska och flytande kinesiska), kurslitteraturen beskriver män som avtalsskrivare i tunga industrier och kvinnor som hemmafruar, män med svenska namn som norm och personer från balkan som kriminella, transpersoner och kvinnliga filosofer som något som bara existerar i sagorna och högskolornas examinationsformer är ofta anpassade till en viss typ av studenter.

Organiseringen
I detta finns några väldigt viktiga organisationer. De kallas studentkårerna och jobbar med utvärderingar. De jobbar med att ta hand om tjejer som utsatts för sexuella trakasserier och använda informationen om vad som förekommit för att jobba förebyggande, kårerna granskar litteraturen och påpekar bristerna, kårerna ser till att der finns studentrepresentanter i tusentals organ runt om på högskolorna och universiteten i Sverige. Regeringen har nu bestämt att kårerna ska avskaffas sakta men säkert i och med avskaffandet av kårobligatoriet.

Jämlikhetsarbetet ryker först
På Uppsala studentkår, där jag jobbade som jämlikhetsansvarig för ett par år sedan, är det troligt att jämlikhetsansvarig är en av de första anställda som ryker, om man ska kunna upprätthålla basfunktionerna. Kårerna kommer istället för att ta in medlemsavgift få finansiering från staten, en finansiering som per student kommer att ligga på ungefär en femtedel av vad sveriges frimärksungdom får per medlem och år i statligt stöd. Högskolorna behöver kårerna i detta arbete. Att jämlikhetsarbetet, i synnerhet det förebyggande, kommer att försämras kraftigt i och med att kårerna tvingas tillbaka är oundvikligt.

Unga arga män som fick rätt
Frågan är om regeringen ser detta som en seger eller som ett nödvändigt ont för att värna föreningsfriheten, den föreningsfrihet som Europadomstolen slagit fast inte på något sätt äventyras av kårobligatoriet. Var det värt att offra jämlikheten i högskolan och därmed jämlikheten i samhället för att ge unga vita manliga borgerliga, moderata och liberala studenter billiga revanschpoäng? Eller var offrandet av jämlikheten själva poängen?

16 juni 2009 at 11:49 e m 4 kommentarer

Utbildning är tydligen en lyxvara

Igår skrev den studiesociala kommitténs bossar på DN debatt om sina resultat.

En kort sammanfattning av vad jag tror att alliansen vill med sin utbildningspolitik: Fördumma Sverige genom att göra utbildning till en lyxvara och elitisera högre utbildning.

Det finns många länder där man gjort samma sak, tar betalt för utbildning, minskar möjligheterna till offentlig finansiering vid studier, sållar bort folk som engagerar sig i utbildningsbevakning, får barn eller har andra skäl till att inte kunna ”konsumera” utbildning på snabbast möjliga tid,

400 kronor ökning av studiemedlet, jo, det var ju bra, men det är bara spel för gallerierna, eftersom detta tas från bland annat möjligheterna att få bostadsbidrag som student. Så de som har problem med lågt studiemedel lär behålla sina problem även om kommitténs förslag går igenom. Fast Leijonborg har redan sagt att det inte blir någon höjning, så det var bra med den saken.

Och så den oerhört dyra reformen att ”låta” studenter tjäna mer vid sidan av studierna innan studiemedlet dras in. Den prioriteras alltså framför att höja studiemedlet till över fattigdomsgränsen. Genom att säga att man kan jobba mer slipper alliansen alltså undan ansvaret för Sveriges framtid, som ligger i en utbildad befolkning.

Att studenterna jobbar mer försämrar utbildningskvalitén. För att alla ska hänga med, även de som jobbar så att de tjänar mer än 136000 kr, måste takten minskas för alla. Studier ska vara heltidssysselsättning, hur ska det kunna vara det om man jobbar

Snittlönen på McDonalds i Borlänge är 84 kr. Det får vi se som en rimlig lön en extrajobbande student kan få. Maxlönen, med OB-tillägg på nattskiftet är 112 kr. För att det inte ska bli några tvivel räknar vi med att studenter tjänar nattskiftslönen.

Hon har tur, får jobb varenda arbetstimme alla 10 veckorna av sommarlovet, tjänar 45000, (vårterminen pågår över julen, januari börjar ofta med inlämningar och tentor och kan inte räknas som lov). Då är det 91000 kvar för de övriga 42 veckorna av året. Det blir nästan 20 timmar i veckan man alltså kan arbeta, om man vill jobba dagtid och räknar på 84 kr i timmen blir det närmare 30 timmar i veckan. Att kunna arbeta denna tid låter ju fint, problemet är att kunna används som argument för att böra. Att andra arbetar 20-30 timmar i veckan används som argument för att inte höja studiemedlet, används som argument för att sänka kvalitén, gör att studenterna kommer att ta längre tid på sig att komma till examen.

Om du behöver 40 timmar i veckan för att studera, och 20 timmar i veckan för att arbeta (givet att du får 112 kr i timmen i lön). Då lär det inte bli många barn gjorda under studietiden, då lär det inte bli mycket kårverksamhet, då lär det inte bli mycket motionerande om man ska klara studierna på utsatt tid. Studenterna har dessutom mindre tid att engagera sig i ideella organisationer eller i högskolornas kvalité (nu slår ju som bekant alliansen även undar fötterna för själva organiseringen, i och med kraftigt minskade resurser till studerandekårerna). Man får inte heller ångra sig och byta inriktning på sin utbildning, eftersom studiemedlet dras in efter 4 år.

Det paradoxala i detta är att studiesociala kommittén ansträngt sig för att hitta förslag på hur man kan ÖKA genomströmningen. Det snabbaste vore ju då förstås att låta folk börja jobba direkt, utan utbildning, kanske skippa gymnasiet också, om nu utbildningen viktigaste dygd är att den ska vara över.

Fler praktikplatser, bättre arbetsmarknadsvägledning, mer resurser till studiesociala insatser och uppföljning av studenterna, möjlighet till a-kassa när studierna är klara så att man får tid på sig att söka kvalificerade jobb är bättre förslag för en mer utbildad befolkning, bredare rekrytering och examinering.

Utbildning är inte en lyxvara som individer ska kunna konsumera om deras föräldrar kan betala. Fler behöver högre utbildning, inte bara för den personliga utvecklingen eller höga nöjets skull, utan för vårt lands utvecklings skull. Tråkigt att alliansen inte ser det så!

Skriv på mot förkortningen av tiden man har rätt till studiemedel från 6 till 4 år här.

31 mars 2009 at 9:29 f m


Twitter

Kategorier