Posts tagged ‘abort’

Är problemet politisk åsikt eller religiös tillhörighet?

Elisabeth Svantesson (M)

Elisabeth Svantesson (M)

Det finns en stark religionsfobi i stora delar av drevet mot Elisabeth Svantesson, nya arbetsmarknadsministern, och jag anar rentav en konspirationsteori. En teori som säger att de här ”sektmänniskorna” har mer inflytande än det verkar, och andra intentioner än de uppger sig ha. De slår i gränsen för vad vi kan tolerera.

Drevet väcker två frågor hos mig som jag anser att vi behöver diskutera. Tre utgångspunkter först bara:

1. Begränsning i aborträtten är en (religiös) högerhållning (konservativ), alldeles oavsett om du vill begränsa antalet aborter (vilket de flesta trots allt vill). Vänsterhållningen (liberal) är att se problemet med oönskade graviditeter, snarare än aborterna; stärka tillgången till familjeplanering/sexualundervisning/preventivmedel och stark välfärd, arbetsrätt och normkritik. Begränsning av aborträtten eller rentav abortförbud leder inte till färre aborter utan främst till sämre liv för kvinnor. Jag har skrivit om det många gånger, tex här.

2. Ja till livet är en svinorganisation och några av mina främsta politiska fiender i det här landet. De har usla, kvinnofientliga, dogmatiska och tveksamt effektiva politiska förslag. Dessutom drog sig exempelvis deras närstående press inte för att bedriva hetsjakt på en annan troende person, nämligen Omar Mustafa, i drevet mot honom, eftersom han varken är kristen eller reaktionär som de själva. Att de nu kräver tolerans mot de sina är hyckleri och ett hån. Men som ni vet att jag tycker bör man vända andra kinden till och behandla andra som man själv vill bli behandlad. Svantesson är ju som bekant inte ens med där.

3. Moderaterna är ett svinparti, och de mest extrema i ekonomiska frågor och i inställningen till välfärden i svensk politik. Människosynen man ger uttryck för när man tror att sjuka människor kan jobba mer för att man gör dem fattigare, införandet av fas3 och andra former av institutionella tvång gentemot ofrivilligt arbetslösa att stå med mössan i hand är väl ett långt värre hot för oss i vänstern än att de tillsätter nån slags en smygaborträttsmotståndare?

Så till de två frågor som drevet mot Svantesson leder mig till:

1. Är hennes politiska åsikt som är problemet, eller hennes religiösa tillhörighet? Det låter i debatten som att det är den religiösa tillhörigheten, och huruvida det (till skillnad från andra typer av övertygelse) ligger till grund för åsikten? Hennes åsikt hamnar i skymundan.

Det handlar alltså inte bara om huruvida man håller med personen eller inte, utan det finns ytterligare en dimension.

A. Du håller med personen i fråga – och ni grundar er åsikt på samma tro. Du gillar.
Exempel: Ni är båda ateister och tycker inte att aborträtten ska begränsas. Allt är frid och fröjd.

B. Du håller med personen i fråga – och ni grundar INTE er åsikt på samma tro. Du accepterar.
Exempel: Du är ateist och tycker inte att aborträtten ska begränsas, jag är kristen och tycker inte att aborträtten ska begränsas (till exempel för att jag anser att rätten till sin kropp är en helig rätt). Du accepterar min tro när jag håller med dig, men du vill gärna berätta för mig att det vore bättre om jag bara tyckte så, utan att ha någon slags helighet inblandad.

C. Du håller INTE med personen i fråga – men ni grundar er åsikt på samma tro. Du accepterar.
Exempel: Du är ateist och tycker inte att aborträtten ska begränsas, Moderaten Peter är också ateist men tycker att aborträtten ska begränsas genom högre patientavgifter, eftersom det blir så dyrt att landstingen ska betala för unga tjejers slarv med kondomer. Slarv borde man betala själv, resonerar han. Du tycker att Peter är dum i huvudet, men du accepterar att han sitter i landstingsfullmäktige.

D. Du håller INTE med personen i fråga – och ni grundar INTE er åsikt på samma tro. Du accepterar inte.
Exempel: Du är ateist och tycker inte att aborträtten ska begränsas, Moderaten Elisabeth är kristen och tycker att aborträtten ska begränsas genom att sjukvårdspersonal som av etiska skäl inte vill utföra aborter ska slippa det. Du tycker att dels att Elisabeth är dum i huvudet, men du accepterar inte heller att hon får några politiska uppdrag. Att tycka fel är dåligt, men att tycka fel på kristen grund är oacceptabelt. Hon måste gå.

2. Ska vi verkligen ha den här typen av krav på renlärighet hos politiker? I vilka frågor i så fall? Bara de som handlar om abort & HBT-frågor? Varför är just de frågorna viktigare än t.ex. hur man ser på exploatering av naturen? (Där jag kan tipsa om att moderater generellt också är svin.) På hur man ser på vårt ansvar för varandra?

Har ni tänkt på att det väldigt ofta handlar om identitets- & individperspektiv när man angriper troende? Och inte om de allmänna systemen som verkligen har potential att förändra människors vardag. Det är lätt att driva drev mot folk i privalmoralistiska frågor, medan de stora fulfiskarna och systemskiftesrelevanta frågorna kommer undan i skuggan.

När påven gjorde sin stora resa till Afrika för några år sedan, och höll väldigt kontroversiella tal om att Afrika måste resa sig från Västs ekonomiska förtryck så fick vi inte höra ett skit om saken. Och trots att han själv inte någonstans aktivt hade propagerat mot kondomer var det den enda frågan som de sensationslystna västjournalisterna ville pressa honom på. Man krävde att han skulle göra en preventivmedelsturné. Vilket jag också tycker hade varit en fin grej, men rätt orealistisk och inte så meningsfullt att kräva. Att istället låta honom komma undan med en trolig vilja att tona ner konflikten i den frågan och istället kolla på vad han faktiskt sa om de ekonomiska systemen som förstör livet för så oerhört många hade väl varit en betydligt smartare sak för journalister med hjärtat till vänster?

Men kanske är det helt enkelt så att det är viktigare att rensa bort religionen ur världen än att minska lidandet?

Läs även Malin Siwe i Expressen och Hanne Kjöller i DN.

19 september 2013 at 1:24 e m 31 kommentarer

Embryons rätt och grisars plikt

@therealardin självklart finns det gränser för vad familjen ska bestämma. Att döda ett foster ligger klart utanför den gränsen. @therealardin ingen "bestämmer" över liv och död i ett civiliserat samhälle. Men respekterar livet. Man dödar inte. Den kristna högern förespråkar äntligen vegetarianism! @magnusdahlberg : i ett civiliserat samhälle respekterar man livet. Man dödar inte. Om jag vore en del av den kristna vänstern så skulle jag vara rätt så bekymrad över hur vissa av dess företrädare drar varumärket i smutsen.Magnus Dahlberg, pressansvarig hos Livets ord som beskriver sig själv som tillhörande den ”borgerliga fållan” och som skrivit blogginlägg som ”Jag älskar heteronormen”, är en av dem som den senaste tiden varit med i kampanjen att trappa upp retoriken kring att inskränka aborträtten.

I den debatten säger han plötsligt att ett civiliserat samhälle inte dödar. Att vi måste respektera livet. Och så var vi överens!

Liv är heligt. Och vi behöver respektera liv så långt det bara är möjligt. I många tider har det inneburit att vi måste äta kött för att kunna överleva, men idag måste vi snarare sluta äta kött för att vår planet ska kunna överleva. I det historiska läge vi befinner oss är det därför helt rätt att principen om djurens rätt till liv ska stärkas.

Men Magnus menar förstås inte så. Han menar att embryons rättigheter ska hävdas på kvinnors bekostnad, men att djur inte har några rättigheter alls.Han blir till och med upprörd när jag låtsas tro att han skulle förespråka vegetarianism.

Visst är det skillnad mellan människor och djur, och jag håller med om att när det gäller liv och död har människor självklart större rättigheter, det är en del av min tro. Men det räcker helt enkelt inte som svar för att ett embryo, som tekniskt sett är en del av kvinnans kropp och som inte har hjärna, ska ha rättigheter, medan tänkande kännande djur, djur man kan bli vän med, inte ska ha ens den allra minsta rätten till liv.

Att hävda embryons rättigheter är inte en rimlig politisk ståndpunkt i det ojämlika samhälle vi har, det får fruktansvärda konsekvenser för kvinnors rättigheter. Om principen verkligen är att liv är heligt, så måste den gälla alltid, inte bara när den kan användas för att stärka heteronormen.

2 juni 2011 at 2:14 e m 4 kommentarer

Nollvision för oönskade graviditeter (men abort behövs ändå)

händer formar hjärta framför mageHörde just ett väldigt dåligt politiskt förslag om ”nollvision för aborter”. Det kan ju låta toppen om man vill minska antalet aborter (som jag vill). Men det leder helt fel eftersom problemet inte är att människor gillar abort och gör det för skojs skull. Om någon trodde det. Problemet är att det finns oönskade graviditeter.

Att ha en ”nollvision för aborter” innebär att man fokuserar på själva aborten och inte vad som händer innan eller vad som händer efter om kvinnan väljer att inte abortera. Hela ansvaret och hela problemlösningen hamnar på enskilda kvinnor. För att minska aborterna behöver vi minska orsakerna till att aborter behövs, och den allra största orsaken är oönskade graviditeter.

En nollvision för oönskade graviditeter är en mycket smartare politisk vision:

  1. Mer effektiv för att minska aborter
  2. Skadar inte kvinnor
  3. Fler barn blir efterlängtade
  4. Samhället tar ansvaret (inte enskilda kvinnor)

Först måste man då identifiera vad som gör graviditeter oönskade, sedan måste man fixa reformer för att undanröja dessa orsaker. Exempel:

Orsak: Det passar inte att skaffa barn under studietiden eftersom man har så lite pengar, inte får ha barn i studentboendet, inte kan få barnomsorg.
Möjliga lösningar: Extra barnbidrag, tillåta barn i studentboenden, fixa barnomsorg.

Orsak: Medvetet risktagande pga problem att hitta bekymmersfria preventivmedel
Möjlig lösning: Ekonomiska resurser till preventivmedelsforskning, exempelvis p-piller för män

Orsak: Det passar inte att skaffa barn om man inte har ett fast arbete.
Möjliga lösningar: Stärka LAS vid graviditet, politiska reformer som förhindrar att kvinnor/familjer sätts i ekonomisk knipa vid barnafödande

Är vi överens?

Länkar: Jatillivetblogg, om Ms abortnej, Ozena om gravidrisk trots skydd (såg en uppgift om att 2/3 av alla aborter sker efter preventivmedelsfail, nån som har bra källa på det?), lite om KD och Bitte Assarmo. Update: Stefaan skrev om det här redan igår tydligen…

1 juni 2011 at 6:07 e m 3 kommentarer

Man kan vara vänster och emot abort


Abortförbud i ojämställda, ojämlika länder är förmodligen den grövsta formen av dubbelbestraffning mot kvinnor.

Jag anser att slakt bör förbjudas. Att liv är heligt är en viktig princip. Därför är jag också emot abort. Men det värdiga livet är heligare. Som vår värld och vårt samhälle ser ut idag så kan vi aldrig, inte på någon plats förbjuda kvinnor att göra abort, vi kan inte på något sätt moraliskt försvara att unga, fattiga tjejer förslavas i och med att vi som samhälle tvingar dem som individer att bära resultatet av vår moral. Män riskerar inte att drabbas eftersom våra kulturer lägger moralen, ansvaret, skammen, skyldigheterna på kvinnor, äldre riskerar inte att drabbas eftersom de kan ligga runt hur de vill, rika riskerar i mycket liten utsträckning att drabbas eftersom pengar gör att man står över den här typen av lagar. När då äldre rika män går ut med plakat för att skuldbelägga unga fattiga tjejer blir jag så jävla förbannad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Ta ert samhälleliga ansvar! Anställ bara ogifta gravida arbetarklasskvinnor i era företag väl, eller skrik åt de män som motarbetar jämlika relationer – gör nåt åt situationen istället för att peka finger åt dem som inte är som er själva.

Det finns åtminstone två sätt att vara emot abort – ett högersätt och ett vänstersätt.

Emot abort på ett högersätt
Det här är den kända formen av abortmotstånd, som majoriteten av svenskarna vänder sig starkt emot. Liv är heligt, och så länge någon annan tar konsekvenserna av denna princip så ska vi kontrollera, begränsa, straffa. Den här högerhållningen återfinns till exempel hos honom som mördade abortläkaren Tiller, eller hos de politiska partier som vill montera ner välfärden men samtidigt begränsa möjligheterna till abort. Det är en oförmåga till empati med människor som lever under andra förhållanden än man själv, eller en oförmåga att sätta sig in i behovet av en abort i de sociala kontexter de kvinnor som gör abort befinner sig i. Att motsvarande mängd osäkra och illegala aborter ersätter fria och legala aborter utförs i länder med abortförbud eller att postabortkomplikationer är en mycket vanlig dödsorsak hos unga kvinnor i abortförbudsländer bortses i mycket hög utsträckning ifrån. Det är också en förklaring till varför att vara för dödsstraff och mot abort inte är en paradox, eftersom det viktiga inte är livets helighet utan tron på att den egna moralen står så mycket över ”dom andras” moral. De osäkra aborterna (utförda av outbildad personal i smutsig miljö) är lika många som tidigare: 20 miljoner. Osäkra aborter utförs bara på kvinnor i fertil ålder, i princip enbart på unga fattiga kvinnor i utvecklingsländer. Bara tre av tio afrikanska kvinnor kan överhuvudtaget få tag på preventivmedel. I Nigeria en av tio. I flera länder är det olagligt att abortera till och med om kvinnans liv är i fara, även om det är i princip säkert att kvinnan kommer att dö. Det är en extrem högerhålling i abortmotståndet, som med all tydlighet visar att många av abortmoståndare inte alls håller livet särskilt högt. Det är att straffet för den omoraliska kvinnliga sexualiteten säkert utdelas.

Emot abort på ett vänstersätt

Det här är i princip en helt okänd form av abortmotstånd i Sverige. Jag mötte den när jag talade med några spanska broderskapare i cristianos del PSOE när jag nyligen var på ILRS kongress. Det var verkligen en aha-upplevelse. Jag talade med en man som var feminist, socialist och djupt troende katolik. Vi hade mycket gemensamt i fråga om klasspolitik, filmer, resor och så säger han att de har ett problem med abortfrågan i PSOE. Hans parti, menar han, tittar bara på kvinnans rättigheter och punkt. Jag känner att jag blir lite kall, det här som var så trevligt, varför ska vi prata om det, jag kommer bara att bli arg på den här tråkiga, patriarkala diskussionen om att man får skylla sig själv om man är tjej och blir gravid, då är det bara för staten att tvinga dig bita i det sura äpplet och förstöra ditt liv, typ.

Men han säger inte så…

Han säger: var är arbetsrätten? Var är alla de goda katoliker som sitter på höga moralhästar och pekar på tjejerna när det stora företaget sparkar alla som blivit gravida? Det första steget för att minska aborterna kan alltså aldrig vara förbudet, det första steget måste vara arbetsrätten. I Sverige har vi drivit just den här kristna vänsterpolitiken för att minska aborterna, vi har gjort det tabu att ställa frågan om man tänkte skaffa barn på anställningsintervjuer och vi har höga ersättningar för föräldraledighet. Men ännu finns det mycket kvar. Varför får så få barn när de pluggar på högskolan – trots att det egentligen vore ganska optimalt i flexibilitet och tidpunkt i livet att få barn? Varför har kvinnor så mycket lättare att få vårdnaden om barn? Varför tar kvinnor ut så extremt stor del av föräldraförsäkringen – om vi nu vill minska antalet aborter?

Det finns alltså en möjlighet att förbjuda abort. Men det är i utopia. I utopia skulle vi dessutom inte behöva förbjuda, för varför skulle någon vilja abortera? Att arbeta mot målet att nå detta samhälle skulle vara långt mycket mer effektivt för att helga livet. Aborter skulle kunna förbjudas i det fullständigt jämställda samhället. Där de människor som inte bara haft reella möjligheter att undvika graviditet utan även får fullständig ekonomisk, social och annan kompensation från samhället för smärta, insatt tid och andra möjliga problem i samband med graviditet och förlossning, och som i de fall där barnet inte adopteras bort har en fullständigt jämlik ansvarsbörda med den andra föräldern, inte riskerar karriär, status eller en trygg ålderdom mer än han oavsett om förhållandet fortsätter eller ej – där vore det rimligt att säga att allt liv är heligt, där skulle de oföddas rätt kunna värnas – utan att det leder till sociala katastrofer.

Jag skrev om det tidigare: Jag är emot abort.

Andra om abort: Dagen, SydSv och SvD om Spaniens nya abortlag mm, Alicja som dömdes till blindhet pga abortförbud, Abortlagarnas mörka baksida (aborterna minskar).

18 oktober 2009 at 3:10 e m 25 kommentarer

Jag är emot abort

Vad har en persiljestjälk, en galge och en stoppnål gemensamt? Frågan lämnades utan svar.

Att förbjuda abort är bara bra för att döda kvinnor. Jag var på en heldagskonferens igår som anordnades av bland annat Argentinas hälsoministerium (som vill straffbefria abort, trots att staten är emot), en läkare visade statistik från en mängd länder som tydligt pekade på samma sak: abortfrekvensen går inte ner när man förbjuder abort. Den går bara ner i samband med ökad sexualupplysning. Det enda som bevisligen händer när man förbjuder abort är att fler kvinnor dör i infektioner, blodförlust och inre blödningar.

Det är olagligt i Argentina, men om du har 1500 dollar är det snabbt, säkert och anonymt. De fattigaste kvinnorna gör färre aborter men dör oftare. De fattigaste får fler oönskade barn de inte kan försörja, vet mindre, smittas mer och fördöms mer av kyrkan. Post-abortkomplikationer är den näst vanligaste anledningen till sjukhusinläggning bland kvinnor i Argentina.

Jag har kommit på att även jag är emot abort, att vara för abort på samma sätt som man är för att männen göra halva hushållsarbetet eller att vara för att alla människor ska få mat är ju förstås orimligt, men många stackars förvirrade kristdemokrater världen över tror faktiskt att det är det vi aborträttighetsförespråkare vill.

Det är otänkbart att någon skulle vilja göra abort ”hmm… idag skulle jag nog vilja göra lite abort, få se, först måste jag ju bli gravid på nåt sätt”. Nä, det är det ingen som vill, abort är inget önskvärt, men de måste, MÅSTE vara tillåtna och tillgängliga, överallt.

18 juni 2005 at 12:30 f m 3 kommentarer

Romina dömdes för mord igår

Igår den 2 juni 2005 dömdes Romina Tejerina, 21 år, Jujuy, Argentina för mord på sitt nyfödda barn. Eftersom hon trots skoluniformen lyckets dölja graviditeten visste ingen mer än hon och den hånskrattande grannen i 40-årsåldern att hon var gravid.

Romina kunde inte abortera. Hon kunde inte anmäla grannen för våldtäkten på grund av hans goda kontakter med polisen, hans etablerade samhällsställning, hans hot och sin egen heder.

Åklagaren menade att Romina hade mördat barnet för att hon inte ville visa hur lösaktig och skamlig flicka hon var, med ett så dåligt sexuellt beteende. Hon gick ibland på diskotek, dansade så att folk såg henne, hade någon gång visat sig för grannen med sin kille och naturligtvis – haft den klassiska korta kjolen.

Romina menar att hon dödade barnet i desperation när hon återigen tvingats se sin våldtäktsman i barnets ansikte. Hon säger att hon ständigt hör mannens upphetsade andetag. Sedan 2003 har hon varit inlåst i väntan på rättegång. Hon nekas rätt till psykolog trots svåra posttraumatiska problem.

Mannen sitter förmodligen ännu i sitt köksfönster och hånskrattar, han är inte åtalad för något.

3 juni 2005 at 7:10 e m

Rosas story (stoppa Peter Gustavsson)

El Salvador: Rosa 9 år, våldtagen i månader på väg till och från skolan. Efter första ägglossningen, innan hon ens fått mens blev hon gravid. Staten, kyrkan och andra män höll henne inlåst på ett sjukhus för att se till att de otäcka kvinno- och barnrättighetsorganisationerna inte skulle kunna abortera fostret som höll på att ta Rosas liv. När de, tillsammans med de fattiga illiterata föräldrarna lyckades kontrakidnappa henne och rädda henne fördömde kyrkan allihop, mamma, pappa, barn, organisation. ALLA utom våldtäktsmannen. Rosa är nu 11 och skriver sorgliga brev hem från sin asyl. Där hon ber sina föräldrar om ursäkt för alla problem hon ställt till med och att hon älskar dem.

Miljoners människor jobbar för att stoppa Rosas från att leva. I Argentina dog 83 kvinnor förra året av komplikationer från amatörmässiga aborter. Homosexualitet är staffbart i 80 länder. Varje dag smittas 15000 personer med HIV. I Argentina svälter barn ihjäl trots att det finns för många rika här för att ge landet bistånd. Hela tiden blir de fattiga fattigare och de rikare mer rädda för överfall, vandalism och inbrott. Mindre och mindre ren luft finns.

I Laboremus, med hjälp av det stora uppbådet politiska sekreterare och andra brödsossar i Uppsala ägnas mindre tid åt detta än att stoppa Peter Gustavsson från att sitta i kommunfullmäktige. En stor rädsla byggs upp av i princip okända skäl, men som eventuellt kan ha med uttalad EU och Euro-skepticism att göra. (Det är farliga grejer ska ni veta. Jag är för, tro inget annat, trots att jag inte är rädd för PG).

I andra partier i Sverige ägnas mindre tid åt detta än att stoppa sossarna.

Stoppa-mannen med Proletären utanför stadsbiblioteket är likadan.

25 maj 2005 at 7:30 e m 2 kommentarer


Twitter

  • Mitt konto har inte blivit kapat. Det var bara för mycket hat som kom till det här användarnamnet. På återseende. 10 months ago

Kategorier