Posts filed under ‘religion’

Carina Hägg tycks tro på föreställningarna om ”den judiska infiltrationen” (fast med muslimer i huvudrollen)

Utdrag ur den vidriga boken "judefrågan" utgiven av NSF.

Utdrag ur den vidriga boken ”judefrågan” utgiven av NSF.

När detta skrevs var Marx judiska bakgrund som vi redan påpekat inte känd, men han har knappast varit den enda: Lenin, Stalin, Trotskij, Ceaucescu m.fl. är exempel på ledande judar med miljontals liv på sina smutsiga samveten. I Sverige behöver vi inte leta särskilt långt ner i det socialdemokratiska partiet för att finna dem: Antia Gradin, Sten Heckscher, Jan Lundgren, Tommy Waidelich m.fl. representerar inte endast socialdemokraterna utan även det judiska folket [och deras politiska agenda, som kapitlet handlar om].

Djupt stötande antisemitisk tankefigur

Detta är en fotnot i boken ”Judefrågan betraktad ur kulturell, religiös, raslig, ekonomisk, politisk och nationell synpunkt” som gavs ut med nutidskommentarer i nyutgåva 2000 utifrån originalutgåvan från 1936.

Det är en djupt stötande antisemitisk tankefigur, att en person med en viss etnisk eller religiös tillhörighet har en dold agenda, och att i det här fallet ”det judiska folket” skulle ha representanter att driva ”sina frågor” i svensk politik. En antisemitisk konspirationsteori som vi inte accepterar i Sverige. Boken är olaglig på grund av sin kränkande natur.

Vi är på väg dit igen

Och varför lyfter jag då detta? Vad har en gammal bok och en konspiratorisk gammal föreställning från 30-talets tänkande (som de flesta etablerade debattörer och partiföreträdare trots allt sett igenom och reagerar kraftigt mot när de förekommer) med dagens debatt att göra?

Jo, att vi är på väg till samma typer av resonemang. Jag vägrar att acceptera den typen av teorier. En person, oavsett om hen är religiös, inte religiös, jude eller kristen måste bedömas för sina personliga och individuella kvalitéer och värderingar, inte utifrån fördomarna om gruppen hen tillhör. Även när det är muslimer som anklagas. Jag kallar det konsekvent antirasism.

”Röstmaximering”

Jag antar att varken moderaterna eller sossarna vill se eller inse vad det betyder att båda dessa herrar Waberi och Omar har goda relationer med Muslimska Brödraskapet som inte bara sprider medeltida kvinnosyn men också har fostrat terrorister. Islamiska förbundet ingår i Federation of Islamic organisations in Europe (FIOE) som är en organisation som tydligt är påverkad av al-Qaradawis öppet uttalat policy. Spelet går ut på att ”goda muslimer” i västvärlden ska ta kontakt med politiker och delta i politiken men inte integreras för att förlora den muslimska särarten som är viktigast. Taktiken verkar fungera. Politikerna vill ha röster så att dessa herrar är välkomna i den nya ”mångkulturella” makteliten. Fenomenet har kallats för röstmaximering av en modig socialdemokrat Carina Hägg. Ingen verkar lyssna på hennes rop i öknen.

Så skriver Bahare Andersson på Newsmill. Riksdagsledamoten Carina Häggs ursprungliga artikel där hon påstår detta tycks ändrad eller borttagen, för nu står den inte att finna på nätet. Men hennes tänkande tycks ha inspirerat andra.

Ideologin politisk islam eller helt enkelt muslimer som är politiker?

Så här skriver Sara Mohammad på facebook:

Carina Hägg gillar på facebook en kränkande antisemitisk tankefigur.

Carina Hägg gillar på facebook en kränkande antimuslimsk tankefigur.

Och listar alltså fyra personer, som har gemensamt att de är muslimer och politiker. Hon ”kräver avgång av politisk islams representanter” och radar upp muslimska politiker. Istället kräver hon som Evin Rubar (som jag ska samtala med i P1 morgon imorgon bitti kl 07.20) att man ska sätta in andra invandrare i deras ställe.

Den antimuslimska tanke som säger att alla muslimer, i synnerhet om de är praktiserande och därmed aktiva i en församling, har en och dold, gemensam agenda. En agenda som enligt Sara Mohammed ovan inte är förenlig med mänskliga rättigheter, jämställdhet och att kämpa för en bättre värld. Det är mycket mycket problematiskt. Riksdagsledamoten Carina Hägg tackar henne.

Inget invandrarmandat

Att kräva att andra invandrare ska in på detta mandat är förstås också ett obehagligt sätt att se på människor. Att Omar inte valts in på grund av att han är en drivande socialdemokrat, utan för att han är invandrare, och att han är satt där inte för att representera alla oss som delar hans perspektiv och syn på hur socialdemokraterna bör arbeta och tycka, utan att han representerar invandrare. Men det är inte i närheten så stötande som idén om den muslimska infiltrationen som visat sig så tydligt i debatten de senaste dagarna.

Muslimer måste få vara politiker – men inte antimuslimister

Muslimer måste kunna få vara politiker utan att bli misstänkliggjorda och anklagade för uppfattningar de inte har. Att muslimer som är politiker har en bevisbörda på sig att visa hur de arbetat mot allt det som fördomarna säger att de bör vara för (homofobi, sexism och antisemitism) alldeles oavsett vilket parti de valt och alldeles oavsett vilka frågor de väljer att aktivt driva. Carina Hägg talar också om att släppa fram ”goda muslimska krafter”. Men trots att jag vid upprepade tillfällen bett henne nämna någon praktiserande eller organiserad muslim som hon har förtroende för, eller som kan räknas till dessa goda muslimska krafter så har hon inte uppgett någon. Det tyder på att hon inte anser att det finns någon. Är man med i en muslimsk församling så ingår man tydligen per definition i den muslimska konspirationen.

Men människor som hyser och sprider negativa generaliseringar om muslimer, antimuslimska (eller antisemitiska om man så vill) konspirationsteorier, och som vägrar att ta avstånd från detta har jag svårt att se som lämpliga att sitta i riksdagen för Socialdemokraterna.

Läs förresten gärna Sepideh Nekomanesh: ”Muslimska kvinnor behöver inte Häggs (S) beskydd” i Dagens Arena och Marta Axners utmärkta genomgång av islamofobi/antimuslimism här. Och vår artikel ”Omar Mustafa förtjänar en ursäkt” på SvD Brännpunkt.

16 april 2013 at 12:14 f m 15 kommentarer

Omar Mustafa är en av de skarpaste antirasister jag känner

När Omar Mustafa valdes in i styrelsen för Stockholms Arbetarekommun var muslimkritiker väldigt snabba med att försöka koppla honom till antisemiter. Alla som sagt något antisemitrasistiskt, antiisraeliskt eller tom antisionistiskt och som på något sätt korsat Omars väg skulle nämnas i samma meningar som hans namn och därmed ville man smutskasta honom och få människor att associera hans namn med rasism.

Men detta är djupt orättvist. Omar jobbar aktivt med antirasism, bland annat som nyvald ordförande för vår multireligiösa förening Hjärta, där arbete ”mot islamofobi och antisemitism” är en av våra prioriterade frågor. Han har mycket kontakter med judiska organisationer i dialogsyften och högt förtroende bland dem som jobbar mot alla former av rasism. Dock har han lågt förtroende bland dem som inte vill att muslimer ska få nåt inflytande i Sverige. Det gör mig så otroligt ledsen & besviken över alla som väljer att misstänkliggöra honom på lösa grunder. Kräva avbön efter avbön på att han ska bevisa att han inte är rasist. Det vore som att jag ideligen skulle behöva bevisa att jag inte är moderat. Det är så långt borta att det bli larvigt!

Att Omar nu i helgen valdes in i S partistyrelse var överraskande även för oss som jobbar nära honom, och mycket glädjande. Att det äntligen börjar finnas utrymme för praktiserande muslimer på ledande positioner i det här landet. Att erfarenheten från det svenska muslimska civilsamhället räknas, att någon (sjukt kompetent & drivande) från förorten som engagerat sig i en liten gräsrotsklubb efter valet 2010 redan 2013 kan få sitta i det stora betongpartiets styrelse. Det är så fint, även om det bara är en plats av jättejättemånga, och även om besluten kanske inte så ofta fattas av partistyrelsen direkt, ändå, det är stort.

Men det som gör mig bortom ledsen och besviken, rentav chockad och arg är att Expo jobbar med den här typen av smutskastade.

Expo, det ni gör när ni publicerar den här typen av långsökta anklagelser är att ni stöttar dem som vill cementera muslimernas position utanför den politiska makten. Är det verkligen det ni vill?

Vad betyder alla våra avståndstaganden, samarbeten och dialogprojekt i ett samhälle så djup rotad i en antimuslimsk idétradition? För oss svenska muslimer spelar det egentligen ingen roll vad vi säger eller vad vi gör då vi är ständigt dömda på förhand.

Islamofoberna har sedan länge försökt bevisa att vi muslimer och ledare för muslimska organisationer sympatiserar och praktiserar kvinnoförtryck, antisemitism och terrorism. Men deras lösa grunder baserade på islamfobiska föreställningar gav dem sällan trovärdighet. Nu upprepar man försöken genom att koppla oss till citat som sades vid något tillfälle av en person från andra sidan jorden, som vi någon gång har bjudit på en konferens där denna ska tala om något helt annat. I vilka andra sammanhang klumpar man ihop människor och anklagar dem på detta sätt?

I de dubbla måttstockarnas politik kan en av världens kanske mest kända islamofober, Ayan Hirsi Ali, få demokratipris av Folkpartiet utan att vi ser en protestvåg av de liberala ledarskribenterna. Fredrik Federley från Centerpartiet kan mitt under folkrättsvidriga angreppet mot Gaza skicka pengar till israeliska militären för att demonstrera sitt stöd utan att Maud Olofsson utfrågas om hennes människosyn. Utrikespolitiska Institutet kan bjuda in Shaul Mofaz, som inte bara är rasist, utan dessutom en ökänd israelisk krigsförbrytare, utan att tidningen Expo utpekar UI som en organisation med kopplingar till rasister.
(…)
Rasismen är vidrig i all dess former och i alla dess yttringar. Vi har alla ett ansvar att gemensamt bekämpa den, oavsett vem utövaren är. Min reaktion ligger nu i den islamofobiska kunskapsregimen som kan döma Abdirisak Waberi, mig själv och många av våra medlemmar för att vara antisemiter för vad Salah Sultan har sagt om det judiska folket vid något tillfälle. Som om vi och alla våra konferensbesökare inte hade egna värderingar och åsikter och per automatik koppas till andra människors citat.

Vi kommer i framtiden att fortsätta bjuda kända och relevanta muslimska föreläsare till våra arrangemang oberoende av vad MEMRI och islamfoberna säger och tycker. Vi som förbund har en öppen inställning till våra meningsmotståndare från andra traditioner i förhoppning att skapa förståelse och förbättring. Ska vi då inte samtala med folk inom den egna traditionen? Journalistkåren och våra vänner från andra livsåskådningar är sedan länge välkomna att besöka våra arrangemang. Kanske kan ni göra egna analyser istället för att kopiera lösa rykten som enbart verkställer den islamfobiska kunskapsregimen.

Omar Mustafa på Newsmill 2011-03-31

9 april 2013 at 12:50 f m 125 kommentarer

Islam & politik

Tillsammans med bland andra Somar Al Naher, Omar Mustafa, Lovisa Arvidsson, Abdulkader Habib, Sara Kukka Salam, Hibo Salad Ali och Maryam Osman Sherefay gjorde, sålde och spred vi i valrörelsen 2010 tidningen Islam & politik i 90 000 exemplar.

Det är ett av de projekt jag genomfört som jag är mest stolt över.

Ladda ner och läs tidningen här!

18 december 2012 at 6:09 f m

Mina bästa i Almedalen

Mina bästa i almedalen i kronologisk ordning:

– Gf-kyrkans seminarium om när kyrkan ska lägga sig i politiken (mycket trevligt samtal m Peter Örn, skönt att inte alla folkpartister har samma populistiska approach).

– Utfrågningen av s-topparna på s-minglet (roligt, plus att Carin Jämtin kom ut som troende & Micke Damberg som demokratisk socialist).

– Responsen på min insats i den skeva panelen om svenska modellen hos SI (fick stöd & pepp, visitkort & samarbetsförfrågningar, verkade ha klarat mig fint trots att jag kände mig väldigt minoritetisk bland en hel hög av borgerliga män).

– Träffade Miguel och började prata om att skriva en bok om anarkism & socialdemokrati.

– Pratade om stora visioner för det ekonomiska systemets reformation med en lång rad av fantastiska visionära, goda, progressiva människor, särskilt Erik.

– Så mycket var så äkta, tungt på idealistsidan och idéerna kändes hela tiden överordnade pengarna (gick inte på en enda PR-byrågrej).

– Riktigt bra retreat med Sektor3-kollegorna Hanna, Rebecka, Lukas & Helena om välfärdens förnyelse.

– Skrev kontrakt med Gotlands tidningar för att jobba som politisk chefredaktör i sommar.

-Trots att Carnage var sjukt konstig och sällskapet fortsatte att bete sig som på filmen, så kommer vår mingelfria film- & yatzykväll (med Herman, Hanna, Axel, Kristina & Moa) lätt in på listan.

8 juli 2012 at 5:57 e m 4 kommentarer

En pervers man mejlade mig

Jag fick ett mejl: ”Helt klart pågår en islamisering av Sverige! Hur kan du vara så naiv att påstå något annat? Vad kalla du när man stänger ned kommunala badhus en dag i veckan för att muslimska kvinnor ska kunna bada? Svar: Anpassning efter Islam”

Jag svarade: Jag tycker att du ska ta dig en ordentlig funderare över vad som är det stora problemet med att ett badhus anpassar sig till badgästernas önskemål. Är det verkligen så farligt för dig [personen var alltså en man] att du bara kan gå till ett specifikt badhus 6 dagar i veckan?

Jag förstår inte varför det är så viktigt för dig att bestämma att alla kvinnor som vill bada måste göra det där du har rätt att titta? Har du tänkt på att det antagligen finns betydligt fler kvinnor än muslimer som inte vill visa sig i badkläder för okända män? Och det finns det faktiskt väldigt goda skäl till som samhället ser ut.

Visste du till exempel att fler svenska vita kvinnor varje år torteras, ibland till döds, av sina vanliga vita svenska män än vad det finns kvinnor som bär burka i Sverige? Men för ”jämställdhetens skull” ägnar hela partier, och säkert även du, otroligt mycket mer tid åt att förfasa sig över dessa kanske 22 kvinnor (varav 11 unga singeltjejer i storstäder och 5 konvertiter som valt detta som ett sätt att säga fuck you till dig) som har burka på stan, eller ännu värre att de som aktiva konsumenter utövar sin rätt till mansfritt nån gång under en vecka på ett badhus, än över de kvinnor som slås ihjäl i sitt eget hem. Jag tycker att det är perverst och jag har absolut ingen lust att höra ett ord till av vad du tycker i frågan.

22 mars 2012 at 11:38 e m 5 kommentarer

Mitt ljus i socialdemokratins mörker

Omar Mustafa, Anna Ardin, Lovisa Arvidsson, Cecilia Gärding

Idag har tidningen Dagen ett långt reportage om vår fantastiska lilla förening  Hjärta. En förening som verkligen kommit att bli huvudskälet för mig att vara engagerad socialdemokrat. När jag varit på möte med hjärta, när vi brainstormat fram förslag på hur vi ska jobba mot rasism, analyser av diskriminering, lärt oss mer om internationell internetaktivism eller migrationspolitik känner jag hopp. Vi stöttar varandra i att det faktiskt är en bra grej med mer hjärta i politiken, när det ibland känns helt hopplöst omodernt. Den senaste tiden har det i sina stunder känts helt nattsvart tröstlöst för den socialdemokratiska ideologin och för politiken i landet och världen vi bor i, men då har Hjärta, hur klyschigt det än kan låta, varit mitt ljus.

Skribenten Jakob Zetterman avslutar artikeln i Dagen så här:

En av [medlemmarna] är Omar Mustafa, och han säger att som troende finns det ett annat perspektiv på livet än att bara se till det materiella.
– Det här är hjärtefrågor som ofta tappas bort i debatterna. Ambitionen är att väcka dem till liv igen i socialdemokratin.

Kärlek.

Foto: Jakob Zetterman

8 december 2011 at 7:31 e m 1 kommentar

Tea Party-rörelsen är vidrig – inte härlig

Mats Linder (M) lyfte igår i Gotlands Allehanda ett citat om att Tea Party-rörelsen är ”den enda kraften i Washington som kräver kraftiga nedskärningar”, under rubriken ”tänk om knäppskallarna har rätt”. Människor högre och högre upp i de svenska borgerliga leden börjar lyfta Tea Party-rörelsens ideal som rimliga, eller rentav härliga.

I själva verket är dock Tea Party-rörelsen vidrig. De har lyckats kombinera det allra sämsta av konservatism och liberalism. De är en moralistisk kristen höger som vill det gamla vanliga om mer vapen, dödsstraff och avskaffad aborträtt, men framförallt vill de sänka skatter, så mycket som möjligt och ständigt mer.

Edvin Alam (M), en av dem som stöttar rörelsen, varnar på sin blogg för Obamas vilja att ”slösa mer”. Detta säger han alltså om USA som har den rika världens kanske lägsta skatter, skatter lägre än under Reagans tid. Att tala om offentliga utgifter som ”slöseri” är stötande, i synnerhet när man talar om ett land där över 3 miljoner barn under 5 år ligger i riskzonen för svält. Trots att det knappast råder brist på mat i USA om någon trodde det. Orsaken är istället extrem ojämlikhet. En ojämlikhet man skulle kunna åtgärda genom starkare välfärd.

Ett bra samhälle behöver mycket skatt. Definitivt mer än USA. Wolodarski skrev om USA:s finanskris i DN i söndags att ”de flesta seriösa ekonomer [har] påpekat att det behövs mer intäkter för att täcka hålen i statskassan.”

Gotlänningens Marcus Persson (C) skrev i helgen att man som skattebetalare ”aldrig [ska] skämmas för att klaga över kostnader som finansieras med skattepengar”, helt klart en Tea Party-tanke. Bloggaren Thomas Böhlmark (M), skrev för ett par dagar sedan att det inte är ”läge att kalla Tea Partyrörelsen för tokhöger utan för ekonomiskt ansvarstagande människor”. Det är en märklig förkärlek till en rörelse som överdriver så att de nästan kräks när de skriker att skatt är förtryck och samvetslösa nedskärningar är ansvar.

Kalla mig korkad, men jag kommer aldrig förstå det ansvariga i att skära ner välfärden när ojämlikheten växer, eller minska politikens inflytande i en värld som snarare behöver mer politik än mindre.

Denna ledare publicerades i Gotlands tidningar den 10 augusti. Eva Bofride kom tillbaka efter sin semester och ville inte stå för att hennes vikarie sneglar på Tea Party-rörelsen och anklagar mig för ”guilt by association” utan att riktigt ha koll på vad det betyder verkar det som. Jag förklarade därför innebörden för henne här.

Sen har Marcus Persson svarat själv också! Han tycker att jämföra honom med en Tea Partyanhängare är som att jämföra Juholm med Stalin :) (Ja, han har helt fel och jag kommer att svara.)


Media: Ab, Ab2Exp, Exp2, Exp3, SvD, DN, DN2.
Bloggat: Johan Westerholm och Peter Johansson på ämnet. Och Högberg, som också letat upp länkarna.

16 augusti 2011 at 7:21 f m 7 kommentarer

Sorg, och ilska, och sorg

Idag har jag ägnat hela dagen åt att försöka greppa de fruktansvärda terrordåden i Norge. Men jag skriver mest på twitter, så följ mig gärna där, eller här till höger.

Min första reaktion var stor ilska, och jag twittrade en massa om Kent Ekeroths (SD) fullständigt idiotiska antydningar om att det var muslimer som låg bakom. Som blev totalt haveri när det visade sig att gärningsmannen var kopplad till Sverigedemokraternas systerparti Fremskrittspartiet.

Till min stora bestörtning har dock både DN (Henrik Brors) och SvD (Per Gudmunsson) och en massa andra stora seriösa medier världen över gjort exakt samma sak. Försökt antyda att detta är ytterligare en anledning att vara rädda för muslimer. Och min ilska övergick till sorg. Inte bara den stora sorgen över de många döda och skadade vännerna, utan även en enorm sorg över det politiska läget, över hatet.

Terroristen var tyvärr inte en ensam galning, han är barn av sin tid. Han är barn av en uppskruvade retorik av polarisering, vi mot dom.

Läs också gärna vårt uttalande från Hjärta och Ulf Bjerelds vidareutveckling av min tweet om att det idag är dagen då det är dags att engagera sig för det öppna demokratiska samhället. Det är nu, jag hoppas att ni fattar det.

Andra läsvärda inlägg är ögonvittnena Khamshajiny Gunaratnam och Prableen Kaur.

Läs även hat er ikkje löysinga no och fd Sverigedemokraten Camilla Rågfors blogginlägg om att hon hade mördaren som vän på facebook.

Gammelmedia: DN / DN2 / DN3 / DN4 / DN5 / SvD / SvD2 / SvD3 / SvD4 / Aftonbladet / Aftonbladet2 / Aftonbladet3 / Aftonbladet4 / Aftonbladet5 / Expressen / Expressen2 / Expressen3 / Expressen4 / Expressen5 / DN6 /

23 juli 2011 at 5:15 e m 24 kommentarer

Hjärta kanske går på export!

sverigekarta med stockholm, göteborg och gotland utmärkta med hjärtas logga

Som jag skrev om för ett par dagar sedan finns det intresse av att starta Hjärta i Göteborg, och idag står det klart att det även finns intresse på Gotland! Läs mer på Hjärtas blogg.

22 juni 2011 at 5:22 e m

+ & – med socialdemokrater för tro & solidaritets kongress

Hibo Salad Ali

Hibo Salad Ali

Jag börjar med plussen så att det tydligt syns att de övervägde minusen!

+

+1. Vi tog steget att bli en rörelse för troende av alla religioner!

Nu är muslimer och människor med annan tro officiellt och offentligt inbjudna och välkomna och inkluderade i och med att vi strök namnet Sveriges Kristna Socialdemokrater – Broderskapsrörelsen och ersatte med Socialdemokrater för tro & solidaritet! Dessutom fattade vi beslut om att alla grupper får kalla sig vad de vill. (Hjärta kommer till exempel att fortsätta heta Hjärta – troende socialdemokrater i Stockholm.)

+2. Min stora motion skickas vidare till riksdagen

Kongressen fattade beslut om att skicka min motion om att minska kontanthanteringen i samhället vidare till riksdagsgruppen som sin egen. (Trots att man ville besvara istället för att bifalla, se punkt 2 på minuslistan nedan, så det var konstigt, men det blev ju bra!) Dessutom gick min och Louise Callenbergs motion om rättvisemärkt igenom i sin helhet och vår och Marta Axners motion om att kalla oss syskonskap istället för broderskap gick igenom halvt i och med att vi strök broderskap, men bordlades i delen som handlade om vad vi skulle kalla oss istället. Andra förslag var broskaparna, brobyggarna och nåt mer jag inte minns, vi tar upp det igen på nästa förbundsmöte… Kongressen fattade förstås en himla massa andra bra beslut också, men det hade jag ju liksom räknat med…

+3. Jonas Magnusson kom in i förbundsstyrelsen

Trots att valberedningens förslag smäller oerhört högt så lyckades vi få in Jonas Magnusson från Jönköping på en ersättarplats i förbundsstyrelsen. Han var den enda (förutom jag) bland de nominerade som engagerat sig eller haft samarbete med ung kristen vänster de senaste åren, och trots att han är 37 så har han goda möjligheter att bidra till det fortsatta arbetet att föryngra rörelsen och förnya i FS.

+4. Hjärta representerar Stockholm i valberedningen

Det valdes in mycket nytt folk i valberedningen och framförallt är vi stolta över att Hibo Salad Ali, som var ombud för Stockholms stad men som bor och verkar i Stockholms län blev en av fem ordinarie och första muslimen i syskonskaps valberedning. Anci (ordf, Jönköping) och Reidar (ledamot, Norrbotten) var två av dem som omvaldes och som står för stabilitet och erfarenhet i valberedningen, men förutom dessa så valdes flera nya. Hela fyra personer från ungdomsnätverken valdes in i förbundets valberedning. Förutom Hibo (hjärta och unga s-muslimer) blev även Simon Wessbo (ung kristen vänster) ordinarie ledamot, dessutom blev Amir Dabbousi (unga s-muslimer) och Zina Chomille (ung kristen vänster) ersättare. Nästa gång vi väljer styrelse kommer problemet i punkt 2 nedan inte att ske! Visst är ålder inte allt, och visst finns det många äldre som är fantastiska på att se ungas behov & intressen och kan organisera en rörelse så att den lockar unga, men det har varit allt för svagt i syskonskapsrörelsen de senaste åren, och yngre behövs för att stötta de äldre som vill samma sak.

+5. Hjärta kanske går på export!

I Göteborg finns det folk som vill starta nästa multireligiösa syskonskapsgrupp, och de frågade om det gick bra att använda namnet Hjärta. Som ordförande är jag mäkta stolt och nöjd över den frågan!

+6. Bra kongressväskor

Byggnads sponsrade oss med jättefina kongressväskor som jag kommer att fortsätta använda till vardags. I väskorna fick vi också fina presenter som Olle Sahlströms bok Vägen hem och Evert Svenssons bok Vägen ut ur fattigdomen. Hem och ut ur fattigdomen – två rimliga vandringsmål andligt och politiskt. Båda dessa stora tänkare och politiska aktivister deltog också i vår kongress.

+7. Bästa kongressfesten ever

Nu har jag visserligen bara varit på två kongresser tidigare (Malmö och Vetlanda), men så fort möjligheten har givits har festdeltagarna flytt till det lokala stadshotellet. Det är en utmaning att arrangera fest efter ibland tunga politiska förhandlingar, med så blandade åldrar och utan att bjuda på alkohol. Men i Uppsala var det fantastiskt roligt, alla – från 6 till 85 år dansade, spexade och tävlade i att sjunga Bruce Springsteen så högt som möjligt. Mycket tack vare Stefan Nilsson från Artisttorget som jag kan rekommendera om ni vill få bra stämning på ett stort kalas och ABF som stöttar kultur i allmänhet och kulturinslagen på vår kongress i synnerhet. Politiken och livet blir bättre med kultur, tack ABF.


Och nu över till minuslistan:

-1.Vi ska kallas… ingenting

Vi fattade beslut om att heta ”Socialdemokrater för tro & solidaritet” och att vi inte längre heter broderskap. Men vi fattade inget beslut om ett nytt smeknamn eller tillnamn, som kan användas för att beskriva våra medlemmar. På mötet med ung kristen vänster (UKV) – som länge varit för att ta bort ”broderskap” – användes ordet ändå konstant. Det finns liksom inget annat att ersätta det med, Peter Weiderud sa ”broderskap” i talarstolen många gånger efter att vi bytt, och ursäktade sig nästan lika många gånger med att säga ”fd broderskap” och liknande. Najs, då är man en ”inte broderskap”are. Det var ju tydligt och bra (inte). Efter några misslyckade försök att använda ”SfToSsare” och ”socialdemokrat för tro och solidaritetare” på UKV-mötet så började dock fler och fler att använda ”syskonskapare”.

-2. Den yngsta som kom in i förbundsstyrelsen var 37 år, alla i VU är mellan 50 och 60.

Det är bra folk som sitter i VU, och nästan alla i färbundsstyrelsen är coola. Jag var föreslagen från ung kristen vänster, men valberedningen ansåg att det behövs minst ett års karantän efter att man varit tjänsteman tills man åter kan bli förtroendevald, jag respekterar argumentationen, men åldersspridningen är faktiskt inte alls bra i den styrelse som valdes. Valberedningen borde ha bett om och själva letat upp fler unga valbara kandidater.

-3. Förbundsstyrelsens föredragande hade inte läst min motion

Jag skrev om att vi måste minska kontanthanteringen i samhället och förbundsstyrelsen (FS) skrev ett svar på den ihop med svaret på två andra motioner, utan att svara på de frågeställningar som fanns i motionen. Ändå yrkade FS att motionen skulle anses ”besvarad”. Det var tydligt att hen som svarat på min motion inte läst den ordentligt, och framförallt inte skrivet ett ordentligt svar.

-4. Feta härskartekniker användes

Under utskottsdebatten om nyorienteringen av förbundet användes grova härskartekniker och ett par ganska obehagliga inlägg om muslimer gjordes av kristna storstadsombud. Jag tror det senare handlar om rädsla att förlora makt snarare än främligsrädsla faktiskt. Det var trist, men när vi väl röstade och valde in muslimer på viktiga förtroendeposter så såg man tydligt att dessa obehagliga åsikters utrymme är enormt begränsat i vår rörelse, alhamdulillah.

Läs mer om vår kongress i till exempel Dagen, Kyrkans tidning och Tro & politik.

20 juni 2011 at 10:06 f m 3 kommentarer

Äldre inlägg Nyare inlägg


Senaste inlägg