Posts filed under ‘djurrätt’

Såningskvinnans stora julproduktion

Olea, Sara, Kajsa, Petra, Moa, Anna

Olea, Sara, Kajsa, Petra, Moa, Anna

En grisbebis

Lisa Gris – dödsdömd utan rättegång

På lördag är det dags för såningskvinnans nästa studiecirkelträff, och då blir det givetvis julmat. Storskalig produktion dessutom, för att inte mindre än sex olika julbord runt om i landet ska kunna erbjuda mer miljövänliga och etiska, hälsosammare och framförallt godare alternativ än och ett annat fokus är död gris.

Detta har ni då att se fram emot om ni firar med någon av oss:

 

Såningskvinnans veganska auberginesenapssill (tredubbel sats)

mat4

  • ca 6 auberginer
  • 3 msk senap
  • 4,5 – 6 tsk socker
  • 1,5 msk vinäger
  • 9 msk olja
  • 3 dl sojagrädde

Skala auberginen och skär den i grova strimlor (filéer), inte för tunna för då ramlar de sönder. Koka dessa i kraftigt saltat vatten till dess de blir mjuka och sladdriga, kanske 10 minuter. Det är bra om de är lite al dente i mitten, så se till att inte koka för länge. Häll av vattnet och låt auberginen svalna.

Sås: Blanda ihop senap, socker och vinäger. Tillsätt olja i en fin stråle under omrörning. Blanda i sojagrädden. Häll såsen över auberginen och blanda försiktigt. Klipp ner lite dill om du gillar det.

Lägg i glasburkar och servera inom en vecka eller så.

 

Annes underbara fröknäcke (femdubbel sats)

fröknäcke

Det här receptet (inkl bild) har vi kopierat rakt av från Anne, men femdubblat för vår storskaliga produktion som ska räcka till många julbord! Detta blir ca 200 små bitar bröd fördelade på 10 plåtar. Så om du ska göra så här mycket måste du nästan ha varmluftsugn för att kunna köra flera plåtar samtidigt.

  • 10 dl majsmöl
  • 15 dl frön, tex: 5 dl pumpafrön, 5 dl skalade sesamfrön, 5 dl linfrön
  • 2,5 dl rapsolja
  • 10 dl kokande vatten
  • 10-15 tsk flingsalt
Sätt ugnen på 150 grader varmluft.
Blanda alla torra ingredienser noga i en bunke. Häll på olja och kokhett vatten.
Rör snabbt ihop allt med en slickepott till en kladdig deg.
Dela degen i tio delar.
Lägg ett bakplåtspapper på en plåt och bred ut degen. Lägg sedan ett bakplåtspapper ovanpå degen och kavla/tryck ut så mycket det bara går. Ju tunnare desto godare. Dra bort det övre pappret.
Gör samma med de övriga plåtarna/degarna.
Strö flingsalt över knäcket (ungefär 1 tsk per plåt)
Grädda i ca 1 timme eller till knäcket är helt torrt.

 

Minipajer (fyrdubbel sats)

image
30-35 stycken av varje sort

Pajdeg:

  • 8 dl vetemjöl
  • 4 dl grahamsmjöl
  • 400 g margarin
  • 4 msk vatten
  • salt
  • 4 äggulor
    (Det går också att använda färdig pajdeg)

Kantarellfyllning:

  • 200 g rensade gula kantareller
  • smör att steka i
  • 4 dl riven ost, tex västerbotten
  • 4 ägg
  • 4 dl sojamjölk
  • salt

Lökfyllning:

  • 4 röda lökar
  • margarin att steka i
  • 4 dl rött vin
  • 8 ägg
  • 8 dl sojamjölk
  • salt

1. Blanda pajdegen. Skär degen i cirka 60 delar som rullas till bollar och trycks ut i folieformarna. Använd gärna dubbla formar när du trycker ut degen så håller formen formen bättre. Låt degen vila i 20 minuter i kylen.

2. Förbered fyllningarna.

Kantarellfyllning:
Hacka kantarellerna och stek dem i smör, salta lätt. Fördela i pajskalen och strö över lite riven ost. Blanda ägg, mjölk och salt och fyll upp pajerna med äggröra.

Lökfyllning:
Hacka rödlöken och låt den fräsa i någon minut i smör. Häll på rött vin och låt puttra tills vinet kokat in. Fördela i pajskalen. Blanda ägg, mjölk och salt och fyll upp pajerna med äggröra.

3. Pajskalen behöver inte förgräddas. Grädda de fyllda minipajerna i 200 grader tills äggstanningen stelnat och pajerna fått lite färg, cirka 15 minuter.

Pajerna är väldigt goda nybakade, men vi fryser in och tinar sen långsamt upp på julafton!

 

Vegetariska mandelköttbullar (femdubbel sats)

vegobullar

Vegetariska varianter på köttbullar blir ibland lite torra, men dessa mandelköttbullar, eller frikadeller som Coop, som står för receptet, kallar dem, blir saftigare tack vare ost och kokning i buljong. De passar utmärkt på vört med rödbetssallad! (Som jag saknat det sen jag blev vegetarian, och så: 20 år senare dyker de upp igen, utan bisak av lik!)

  • 500 g finmixad sötmandel
  • 7,5 dl finriven ost, gärna cheddar eller herrgård
  • 7,5 dl ströbröd
  • 1,5 dl riven gul lök eller finhackad gräslök
  • 2 tsk salt
  • 2,5 msk kolorit-soja
  • 2,5 tsk nymalen svartpeppar
  • 2 tsk kryddpeppar
  • 15 ägg
  • 1 dl vatten

Blanda samtliga ingredienser och forma små bollar: 1 rågad tesked per boll – de sväller vid kokningen.

Koka upp 2,5 liter vatten och 5 buljongtärningar. Låt hälften av bollarna sjuda/småkoka i buljongen 6-7 minuter. Ta upp bollarna med hålslev, låt rinna av och stek dem gyllene i smör eller olja i 2-3 minuter. Koka sedan andra hälften av bollarna i samma vatten, ta upp och stek.

 

Matmagsinet Vegos gubbröra (dubbel sats)

gubbröra
Foto: Linus Hallgren

Ett annat smaskigt juligt, klassiskt men ändå inte, pålägg är denna veganska gubbröra med tofu och kapris!

  • 400 g fast tofu
  • 1 rödlök
  • 1 msk kapris
  • 1 dl äggfri majonnäs (tex coops lättmajo)
  • 1 dl naturell sojayoghurt
  • 2 msk finhackad dill
  • 4 msk finhackad gräslök
  • 2 krm kryddpeppar
  • saften från 1 citron
  • salt
  • svartpeppar

Tärna tofun fint och lägg ner i en skål. Finhacka lök och kapris. Blanda ihop allt. Servera på limpa och garnera gärna med dill.

13 december 2015 at 5:20 e m

Djurrättsdebatt i Gotlands tidningar

Gris som Eva Bofride kallar "glad gris" trots uppenbar beteendestörning i form av gallerbitning.

Gris som Eva Bofride kallar "glad gris" trots uppenbar beteendestörning i form av gallerbitning. Fotograf: Petra Jonsson/GT

Den 4 augusti beslutade jag och Marcus Persson, vikarierande ledarskribent på Gotlänningen (C) att battla om djurrätt, med anledning av de rapporter som visade att många gotländska kor inte får gå ute så mycket som de har rätt till.

Jag tycker att han har helt tokiga åsikter när han menar att vi inte behöver någon djurskyddslagstiftning eftersom djur är ägodelar man som lantbrukare får behandla som man vill med ledning av moral och lönsamhet/köttkvalitet.

Min artikel ligger här (och här på bloggen) och hans artikel här, sedan har Djurrättsalliansen svarat honom här och Eva Bofride illustrerade deras text med en bild på en ”glad gris”.  En gris som i själva verket uppvisar en beteendestörning som jag kritiserar här och hon svarar på här.

To be continued…

14 augusti 2011 at 10:37 e m 1 kommentar

Respektera att djur har rättigheter

Alla som varit på något så kallat betessläpp, då korna släpps ut efter sin långa inomhusvistelse, vet att kor älskar att vara ute. Det finns också mängder av studier kring vad kor tycker om.

Bland annat tycker en ko ofta mycket om regn, att umgås med vänner och att ligga på mjukt gräs och vila efter den ansträngande mjölkningen. Varje ko har en personlighet.

En ko har enligt djurskyddslagen rätt att vara ute på bete under tre sommarmånader per år (före 15 oktober) och då minst sex timmar per dag. Det är inte mycket. Det är mindre än tio procent av en kos liv.

Det är upprörande att så många bönder inte uppfyller dessa lagkrav.

Vid länsstyrelsens kontroll efter midsommar i år var det flera gotländska bönder som fortfarande inte släppt ut sina djur. Om de skulle välja att bryta mot lagen så är chansen att de ställs till svars liten och om de ställs till svars är straffen låga. Vid så kallade förprövningar av om en gård är lämplig för mjölkproduktion så behöver man inte ens kontrollera om möjlighet till lagstadgat bete finns.

Detta har gjort att vissa mjölkproducenter tagit den tandlösa lilla lagen i egna händer och struntat i den. Gång på gång visar djurhållare att de inte tar så allvarligt på djurskyddet, och gång på gång visar systemet att det är helt ok.

Som ett exempel avslöjade Djurrättsalliansen för en tid sedan att före detta Swedish Meats ordförandes grisgård bröt mot lagen på tolv punkter. Liggsår, bölder, inget strö, buller, kraftigt förorenad luft, smuts, döda och apatiska grisar och så vidare. De enda som ställdes inför rätta var Djurrättsalliansen.

Grisen är ett av de djur som har minst rättigheter i Sverige. En gris behöver enligt lagen under ett helt liv inte vistas ute eller någonsin böka i riktig jord.

Alla djur har juridisk rätt att kunna ”bete sig naturligt”, men det är inte särskilt naturligt att stå med tio skrikande kompisar som bits, i en trång box med betonggolv.

Djur är tänkande, kännande varelser. De kan inte betraktas som vilken ägodel som helst. Djur har rättigheter, och de rättigheterna ska respekteras.

Idag har vi i princip straffrihet för brott mot djurskyddslagen, i väntan på att det ändras rekommenderar jag alla att äter vegetariskt minst varje måndag och köper större andel kravproducerat.

Denna ledare publicerades i Gotlands tidningar den 4 augusti som en parallell till centerledarsidans artikel Djur kan inte inneha rättigheter.

4 augusti 2011 at 10:49 e m

Sluta dalta med jägarna

bil som kör förbi ett överkört rådjur

Tidigare hade Gotland inge viltolyckor. Foto: Björn Larsson Ask/GT/SCANPIX

Förslaget om att plantera in rådjur på Gotland var hett omdebatterat för några tiotals år sedan år sedan, i princip alla berörda sa då: nej, vi ska inte manipulera naturen, vi ska inte ha några rådjur här.

På 80-talet, strax innan några skjutglada jägare tog saken i egna händer och tog hit rådjur hade LRF, skogsvårdsstyrelsen, Gotlands kommun, Naturvårdsverket och till och med Jägargillet sagt bestämt nej till idén.

Rådjur skadar skog och odlingar, de är en trafikfara, och nu senast har vi fått larmrapporter om att de kan öka fästigsjukdomarna. Rådjur som skjuts här är fullständigt nerlusade av fästingar. Att plantera in nya arter, speciellt på öar, är olämpligt och riskabelt. Det är ingen slump att exempelvis Australien har enormt hårda tullkontroller för alla djur, växter, ägg, frön och annat som skulle kunna förstöra i deras ekosystem.

Även i fallet med rådjuren på Gotland finns ett allmänintresse att bli av med dem. Men enskilda jägares lust och personliga intresse av att utöva en hobby att skjuta tillåts gå före. År 1989 beslutade riksdagen att det täppa igen luckan i lagen som gjorde det möjligt att plantera in rådjur på Gotland. Men då var det redan försent. Debatten och det starka motståndet hade gjort att förespråkarna blivit stressade och redan börjat släppa ut rådjur här. Något som troligtvis fortsatte illegalt.

Det är därför absurt att markägare och jägare idag får avgöra hur många rådjur som ska skjutas. För räven jagar i princip inte rådjur, de som dödar rådjur på Gotland är (förutom bilar) bara jägare. Idag betraktas stammen av många jägare som en jaktlig resurs, och skyddas av jaktförbud under föryngringsperioden för att den inte ska minska i antal. Istället borde vi släppa jakten fri på samma sätt som för andra arter som tillkommit i naturen på onaturlig väg, som exempelvis mink. Så kan de jägare som vill ta ansvar ges möjlighet att arbeta mer effektivt för minskningen. Vi borde även tillåta jakt av rådjur fritt på andras mark.

Rådjur hör inte hemma på Gotland, med ett par enkla politiska beslut skulle vi kunna minska problemet, om vi vill.

Detta är en ledare publicerad i Gotlands tidningar idag. Läs även artikeln om att en expert menar att fästingproblemet ökar, samt en artikel om hur de lokala jägarna försöker påstå att problemet är ”omöjligt” att göra nåt åt.   

2 augusti 2011 at 9:29 f m 1 kommentar

Embryons rätt och grisars plikt

@therealardin självklart finns det gränser för vad familjen ska bestämma. Att döda ett foster ligger klart utanför den gränsen. @therealardin ingen "bestämmer" över liv och död i ett civiliserat samhälle. Men respekterar livet. Man dödar inte. Den kristna högern förespråkar äntligen vegetarianism! @magnusdahlberg : i ett civiliserat samhälle respekterar man livet. Man dödar inte. Om jag vore en del av den kristna vänstern så skulle jag vara rätt så bekymrad över hur vissa av dess företrädare drar varumärket i smutsen.Magnus Dahlberg, pressansvarig hos Livets ord som beskriver sig själv som tillhörande den ”borgerliga fållan” och som skrivit blogginlägg som ”Jag älskar heteronormen”, är en av dem som den senaste tiden varit med i kampanjen att trappa upp retoriken kring att inskränka aborträtten.

I den debatten säger han plötsligt att ett civiliserat samhälle inte dödar. Att vi måste respektera livet. Och så var vi överens!

Liv är heligt. Och vi behöver respektera liv så långt det bara är möjligt. I många tider har det inneburit att vi måste äta kött för att kunna överleva, men idag måste vi snarare sluta äta kött för att vår planet ska kunna överleva. I det historiska läge vi befinner oss är det därför helt rätt att principen om djurens rätt till liv ska stärkas.

Men Magnus menar förstås inte så. Han menar att embryons rättigheter ska hävdas på kvinnors bekostnad, men att djur inte har några rättigheter alls.Han blir till och med upprörd när jag låtsas tro att han skulle förespråka vegetarianism.

Visst är det skillnad mellan människor och djur, och jag håller med om att när det gäller liv och död har människor självklart större rättigheter, det är en del av min tro. Men det räcker helt enkelt inte som svar för att ett embryo, som tekniskt sett är en del av kvinnans kropp och som inte har hjärna, ska ha rättigheter, medan tänkande kännande djur, djur man kan bli vän med, inte ska ha ens den allra minsta rätten till liv.

Att hävda embryons rättigheter är inte en rimlig politisk ståndpunkt i det ojämlika samhälle vi har, det får fruktansvärda konsekvenser för kvinnors rättigheter. Om principen verkligen är att liv är heligt, så måste den gälla alltid, inte bara när den kan användas för att stärka heteronormen.

2 juni 2011 at 2:14 e m 4 kommentarer

Statusuppdateringsfasta

Jag vill vara vegan på fastan, men det går inte har jag insett, för jag äter för mycket kollektivt. Det funkar inte på de näringsställen vi nyttja och det funkar inte socialt att kräva särbehandling av grund av min övertygelse om djurrätt och min religiösa fasta, om jag inte ska gå runt & va hungrig. Jag ska dock försöka avstå i största möjliga mån.

Eftersom det igen bara kommer bli en halv veganism så behöver jag komplettera med nåt tänker jag. Facebookfasta har många föreslagit. Men det är ju som det var att låsa in sig utan telefon för tio år sen, eremit kan man ju bli, men det är nog inget för mig att sluta kommunicera. Dock kan man ju lägga av med masskommunikationen ett tag. Sluta uppdatera facebook-status, twitter och bloggen och läsa lite mer istället, prata direkt med folk och så. Det var en bra idé, så bye bye for a while!

Och kram så länge

(Bengt, min irriterande stammiskommentatör som är lite bakom flötet, om du skriver nåt om slampighet på det här inlägget så blockar jag din Ip-adress för alltid.)

11 mars 2011 at 10:35 f m 11 kommentarer

Är jag ond för att jag väljer mina inre strider?

Jag skäms när jag beställer mjölk- och äggprodukter när det finns veganer med kring bordet, eller när vi på vår kurs inom Ung Kristen Vänster efter ett seminarium med Annika Spalde om att leva etiskt serverade poatatis&purjolökssoppa med grädde. Men det är ju så jävla svårt att ta striderna hela tiden, inte minst inom sig själv. Eller faktiskt allra mest inom sig själv!

Jag lyssnar och lyssnar, jag förstår, jag skäms, jag tar strider med andra, mot orättvisor, undanhållande av information och borttappade motioner, övergrepp och köttindustri och det kostar som fan, men jag kan ändå inte låta bli omeletten, min skinnjacka och en och annan soda-streamad läsk. För att inte tala om alla flygtimmar jag har. Damn me liksom, vad ska man göra?

9 februari 2011 at 6:40 e m 10 kommentarer

Äldre inlägg


Twitter

Kategorier