Aldrig nog

7 februari 2018 at 10:12 f m

Det går sådär för mig med projektet Ge åt alla som ber dig. Jag känner mig otillräcklig. Det här med större slantar till dem jag går förbi ofta funkar inte alls, jag slipper varken samvetet eller överösning av desperata behov. Och jag lyckas sällan växla i tid. I pengar räknat har det inte gått åt mycket, men i skam och besvär och dåligt samvete desto mer.

När Geta/Andrea skulle åka hem för att föda sitt barn köpte jag hennes lager av sjalar för 2500. Tänker att jag ska sälja vidare eller ha som presenter. Att hon får jobba, betala skatt, få välfärd och bli en helt vanlig medborgare är verkligen det enda rimliga. Vi måste bygga ut välfärden i världen så att den omfattar alla. Andrea är enormt socialt kompetent och driftig, det är så fel enligt alla demokratiska ideologier att hon inte fått gå i skolan och att hon ska stå utanför allt. Hur gör vi?

Entry filed under: ge åt alla som ber dig, politik.

Hur stort är ”problemet” egentligen? Lugna ner er, väktare & polis


Twitter

  • Nej, jag har inte sagt att 1,2m svenskar firar Utøya. Några spelade Breivik, prickade SSUare i ett dataspel och skr… twitter.com/i/web/status/1… 1 month ago
  • RT @NoMoreDeaths: "It is within our teachings within our communities that if someone shows up to our doors, you provide them food. And if y… 2 months ago
  • RT @NoMoreDeaths: "If they are determined to criminalize kindness and compassion, if they are hell-bent on criminalizing the practice of ou… 2 months ago

Kategorier


%d bloggare gillar detta: