Aldrig nog

7 februari 2018 at 10:12 f m

Det går sådär för mig med projektet Ge åt alla som ber dig. Jag känner mig otillräcklig. Det här med större slantar till dem jag går förbi ofta funkar inte alls, jag slipper varken samvetet eller överösning av desperata behov. Och jag lyckas sällan växla i tid. I pengar räknat har det inte gått åt mycket, men i skam och besvär och dåligt samvete desto mer.

När Geta/Andrea skulle åka hem för att föda sitt barn köpte jag hennes lager av sjalar för 2500. Tänker att jag ska sälja vidare eller ha som presenter. Att hon får jobba, betala skatt, få välfärd och bli en helt vanlig medborgare är verkligen det enda rimliga. Vi måste bygga ut välfärden i världen så att den omfattar alla. Andrea är enormt socialt kompetent och driftig, det är så fel enligt alla demokratiska ideologier att hon inte fått gå i skolan och att hon ska stå utanför allt. Hur gör vi?

Entry filed under: ge åt alla som ber dig, politik.

Hur stort är ”problemet” egentligen? Lugna ner er, väktare & polis


Twitter

  • I admire the staff at the Ecuadorian embassy in London, who have standed a guest that doesn’t flush for this long. 4 days ago
  • Spännande att trollfabriken plötsligt exploderat i jakt på ett (1) påstått troll (telejampa, som mest verkar va en… twitter.com/i/web/status/1… 5 days ago
  • RT @robertklavus: Kom ihåg att ni alltid har möjlighet att retweeta in kloka människor i flödet, varje dag. De som skriver om det mänskliga… 5 days ago

Kategorier


%d bloggare gillar detta: