Du vet den här föreningen, den gör allt

1 november 2016 at 1:20 e m

UPPSALA UNIVERSITET Campus Engelska parken Uppsats för fortsättningskurs C i etnologi Vårterminen 2015 ”DU VET DEN HÄR FÖRENINGEN, DEN GÖR ALLT” En studie av synen på den egna föreningens roll bland företrädare för etniska föreningar i Botkyrka Författare: Anna Ardin Handledare: Oskar Pripp

I min examensuppsats i etnologi har jag undersökt vilken betydelse etniska föreningar i Norra Botkyrka har och vilka funktioner de bör fylla, enligt deras representanter.

Bakgrunden är att svenskt föreningsliv och folkrörelser är bland de starkaste i världen och dess nytta för demokratin ofta lyfts fram av offentliga sektorn. Att de ska kunna stärka demokratin bygger dock på att de kan agera självständigt och få utrymme att arbeta utifrån sina egna principer. Därför är det centralt att undersöka vad dessa civilsamhällesorganisationer själva vill och vad företrädare för dem uppfattar vara deras roll och funktion. Botkyrka och dess föreningsliv tjänar som exempel på detta.

För att undersöka denna betydelse har jag gått igenom ett antal tidigare forskningsrapporter kring dels etniska föreningar och dels det civila samhället i stort och beskrivit de kategoriseringar som använts i dessa rapporter. Jag har också genomfört ett 40-tal intervjuer med aktiva i etniska föreningar, tjänstemän och politiker.

Resultatet är att företrädarna anser att föreningarna har en väldigt central betydelse för både lokalsamhället och för de enskilda medlemmarna inom en rad områden. Som servicegivare; att guida och tolka åt sina medlemmar och att på andra sätt ge dem bättre möjligheter att åtnjuta sina rättigheter, för att stärka demokratin; som röstbärare, stärkare av ett politiskt självförtroende och att ge en positiv bild av den etniska gruppen generellt och slutligen som motvikt till det omgivande samhället; att erbjuda en alternativ identitet och alternativ till vissa samhälls- och familjestrukturer.

Mina slutsatser är att de kategorier som skapats specifikt för etniska föreningar har varit mindre användbara för att tolka min empiri än mer generella kategoriseringar för det civila samhället i stort. Filip Wijkströms grundläggande kategorisering i röst och service som jag använt mig av har fungerat väl, men har haft vissa brister. För det första har ingen förening passat in i den ena av dessa kategorier, istället har samtliga mina informanter menat att deras förening bör och har bägge dessa funktioner. Lisa Kings första tre kategorier bidra till social integration, ekonomisk betydelse och produktion av samhällsservice å ena sidan och fjärde kategori politisk eller demokratisk roll å andra sidan har varit värdefulla för att bryta ner Wijkströms kategorier och förklara dessa funktioner närmare. Kings femte kategori motvikt var så pass viktig för mina informanter och samtidigt skild från röst och service att den fick utgöra en egen i sorteringen av min empiri.

Även Roberto Scaramuzzinos beskrivning av den offentliga sektorns normativa syn på etniska föreningar som ideella konsulter och producenter av välfärd återfinns i mitt material, där mina informanter protesterar mot dessa förväntningar. Liksom Robert Putnam och Markku T Hyyppäs teorier om socialt kapital som funktion. Föreningsföreträdarna anser att deras föreningar står för detta sociala kapital och att det är en viktig mekanism för flera av de nyttor som företrädarna anser att föreningarna ger och bör ge till medlemmarna och samhället i stort.

Här kan du ladda ner uppsatsen i sin helhet!

Entry filed under: politik. Tags: .

Jag är tydligen groteskt normalviktig  Allt folk gör – utan att det handlar om pengar (believe it or not)


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: