Vad handlade det här om då, Jens Orback?

13 februari 2015 at 12:33 e m 3 kommentarer

IMG_0436
Igår var jag på seminarium. Medverkande var Jens Orback (moderator, presenterad som agnostiker), Mariam Osman Sherefay (muslim, fd ordförande för centrum mot rasism) och Ulla Rydbeck (medlem i judiska församlingen). Arrangörer var STS (Socialdemokrater för tro och solidaritet) på Södermalm i samarbete med distriktet och platsen var partihögkvarteret.

Flummig inbjudan
På inbjudan stod det att det skulle handla om ”globala utmaningar, tro och politik”. Dvs det mesta i den här världen. Väldigt flummigt, men Mariam bjöd mig, så jag tänkte att det skulle bli trevligt. Att prata om hur vi som troende kan göra något åt fattigdomen, rasismen, miljöförstörelsen, ojämlikheten. Det som STS Södermalms ordförande Bo Nordquist inledde med, tron som politisk kraft, de nya möjligheterna med breddningen av vårt förbund hade också varit intressant. Men, det visade sig att det handlade om nåt annat. Någon som kan sammanfattas med ”problemet muslimer”.

Civilsamhället avgörande för utvecklingen
Jens Orback höll en bra inledning om bland annat civilsamhällets vikt i fråga om att lösa de globala utmaningarna. Kul! Exakt det jag jobbar med just nu. Och ett område där jag tror att religiösa samfund har en helt avgörande roll som civilsamhällesaktörer. Men den tråden klipptes tyvärr där.

Men sen kom det märkliga, han avslutade sitt inledningsanförande med att han tänkte att detta seminarium var en fortsättning på en diskussion han haft med Ulla efter att Omar Mustafa-affären. Mariam hade ingen aning om detta och hade fått information om att seminariet skulle handla om hur hon som troende kunde förena tro och politik. Och att Ulla som medlem i judiska församlingen var inbjuden av samma skäl. Hon deklarerade att hon inte var där för att prata om Omar och att hon inte ville ställas till svars för andra muslimer över huvud taget.

Sen blev det allt tydligare vad det skulle handla om, oavsett vad Mariam ville
När Ulla pratade så handlade det om statistik – om muslimer! Hur många muslimer finns det i Sverige, hur många av dem är troende, hur många procent är sunni och shia och en strid ström av antydningar kring vilka av dessa som är problem. Shia är tydligen mindre problematiska eftersom de är mer sekulära (sic!) även de som är mindre troende är mindre problematiska. Inte en enda siffra om någon annan religion.

Vem bjöd henne?
Socialdemokraternas främsta islamofob Carina Hägg var där. Och tilläts hålla låda kring att det är tro och solidaritets fel att unga muslimer blir IS-krigare och att det anses vara islamofobi att säga emot terrorism. Nej Carina Hägg, anledningen till att du kallas islamofob är för att du sprider sjuka konspirationsteorier om att alla troende muslimer har en dold agenda. dessutom är det väldigt inhumant att bära päls. herregud Carina! Varför var hon där? Vem hade bjudit in henne? Varför hade hon ett intresse att komma på ett seminarium med STS (som hon hatar) som handlade om ”globala utmaningar, tro och politik”? Eller hade hon fått förhandsinfo av någon om att det egentligen handlade om ”problemet muslimer”, som ju är hennes hjärtefråga, och som låg som en våt filt över samtalet.

Distrahera dem, oskadliggör dem!
Någon sa att han som kristen skämdes för den kristna högern i USA. Ulla Rydbeck sa att det var bra sagt, för att det finns en frändskap med andra av samma religion. Undertonen var att det är rätt att kräva av muslimer att de ska ta ansvar för vad andra muslimer gör. Att det är ganska ok att döma svenska muslimer för det IS gör, att man kan kräva ett ständigt avståndstagande och annat som håller dem upptagna och distraherade från att driva klasskamp, demokratisering av bankerna, mer rättigheter för de urbana periferierna osv, att man kan döma dem tills de lyckats bevisa motsatsen och att muslimer är ett jävla problem överlag.

Vad menade Ulla?
Jag försökte invända och säga att det finns en radikal skillnad i hur man talar om muslimers (och judars) ansvar och om kristnas (och andra religioners) ansvar. Svenska muslimer tvingas att prata om IS övergrepp på ett komplett annat sätt än hur exempelvis jag, eller för den delen ärkebiskopen tvingas prata om kristnas övergrepp. Ulla svarade mig att muslimer må vara minoritet i Sverige, men att de är majoritet i många länder (!!). Jag är väldigt osäker på hur det är ett svar på min kommentar, men den slutsats jag drar är återigen att ”det är rätt att tvinga svenska muslimer att prata om det vi vill att de ska prata om” eller kanske ”det är minsann inte synd om muslimer, för de är i majoritet och kan åka hem om det inte passar”. Inte trevligt alls. Ingenting som framkom kunde säga emot grundtesen för hela seminariet ”islam är ett problem, därför är muslimer ett problem”.

Ulla, alltså personen som är ansvarig tjänsteman för trossamfund för socialdemokraterna i riksdagen använder att ”muslimer är i majoritet i många länder” som argument mot påståenden om att muslimer blir utsatta för rasism i Sverige. Vad händer?!

Mariam sa, gång på gång på gång att hon inte ville prata om frågorna på det sättet, men rummet ville inte låta henne slippa. Ulla och Jens ville inte låta henne slippa.

Saker som kom upp i samtalet:

  • hedersmord
  • muslimska mäns kvinnoförtryck
  • Islamiska staten
  • islamisk terrorism
  • jihadister
  • att imamer kan förmå ungar att sluta kasta sten
  • SSUs orättvisa behandling av Israel
  • ”världens mest humana armé” (den israeliska)
  • Palestinska barnsoldater
  • den ”nya” antisemitismen som inte kommer från skinnskallar

Saker som inte kom upp i samtalet

  • tro som en politisk kraft
  • präster och rabbiners ansvar
  • den växande fascismen
  • hot och våld när man utövar sin tro i Sverige (varför rycker folk slöjan av kvinnor på stan?)
  • hur fördomar om tro påverkar troende individer
  • hur minoriteter kan stötta varandra (Mariam försökte, men fick ingen respons, ”om vi ska lyckas skapa ett antirasistiskt samhälle kan vi inte se en religion som sämre än en annan” sa hon också, inte heller där fick hon respons)
  • varför det är ok att granska politiker olika beroende på religion
  • kristna barnsoldater
  • Israels bombningar med vit fosfor mot civila
  • kristna och judiska mäns kvinnoförtryck
  • Elisabeth Svantesson
  • Att S faktiskt satt ner foten och petat Carina Hägg pga hennes islamofobi
  • moskéer och andra religiösa organisationer som positiv samhällskraft

Är inte det ganska sjukt? Och väldigt typiskt för hur snett vi är i samtalet idag. Fascismen växer och allt större fokus riktas mot offren.

Jens Orback borde ha förberett sig bättre. Publiken och Ulla fick sätta en obehaglig agenda och Mariam blev fullständigt överkörd. Det var ganska hemskt att se.

UPPDATERING:
Carina Hägg verkade nöjd, så här skrev hon på twitter: ”Kompetenta Ulla Rydbeck bröt igår mark på temat tro, politik o samhälle i en global värld Önskar att S-mötet på Sveavägen 68 följs av fler”
Det visar med all tydlighet hur fel det gör seminariet blev. Fy.

UPPDATERING 2:
Det har uppstått en diskussion om vem som bär ansvaret, så jag har frågat runt lite. Och det var så att en kvinna i sts på Söder tog initiativet och bjöd in Jens. Jens var sedan med i diskussionerna om vilka fler som skulle bjudas och han bjöd in Ulla och Mariam. Ulla gjorde Facebook-eventet och distriktet bokade lokalen (någon som ge passerkort till 68an måste stå för bokningen) och var därför omnämnda som medarrangörer.

UPPATERING 3:
Ett meddelande från Mariam till STS förbundsstyrelse. Publicerat med hennes tillstånd.
”Jag vet vad jag jag har er och att kan alltid räkna med er. Tack för er omtanke och stödet! Torsdagkväll behöver smältas och analyseras. Jag var kanske naiv, godtrogen eller dum. Jag har en vacker bild av vad mitt parti står för men det finns dem som vill retuschera min bild och ställa fram en bild som är inte särskilt vacker. Snarare en grotesk bild vars resonemang är rasistisk för att det är baserad på en antimuslimskt diskurs. De polariserar förenklar och kategoriserar på ett simpelt sätt som är oerhört farligt. /salam”

Entry filed under: politik. Tags: .

The most important event after the 1959 in Cuba Krig är fred, censur är yttrandefrihet

3 kommentarer

  • 1. lenalonnqvist  |  13 februari 2015 kl. 9:31 e m

    Bra att du, Anna, var närvarande på denna märkliga sammankomst – och kunde ge ett kreativt referat! Men hur kunde detta vara ett Tro och Solidaritets-möte? Ytterst pinsamt. Lena

    • 2. Hans Josefsson  |  14 februari 2015 kl. 9:00 e m

      Hej Lena. Jag har pratat med arrangören, en lokal STS-grupp, för att få klarhet i syftet med mötet. De hade inspirerats av boken ”Tro – en politisk kraft” och bestämde sig för att arrangera ett öppet möte på det temat med Jens som föreläsare. Han i sin tur bjöd in Ulla Rydbeck och Mariam till ett samtal.

      Det var ett gott syfte tycker jag. De frågor som boken behandlar är viktiga att diskutera.

      Däremot är det väldigt ledsamt att ta del av hur mötet sedan tycks ha utvecklats. Var och en som deltar, i panel eller publik, har att ta ansvar för vad de säger och hur det landar hos mottagaren. I den mån som moderatorn lyckades eller misslyckades att hålla ihop samtalet kan säkert diskuteras, jag var inte där och kan därför inte bedöma det.

      Annas berättelse visar hur viktigt det är att vi fortsätter arbeta aktivt, för mångfald och mot fördomar/fobier mot troende människor, också i politiken. Den här gången, som så många gånger förr, tycks islamofobin fått stort utrymme. En annan gång handlar det om kristna eller om judar. Vi kan, som den lokala STS-gruppen, arrangera möten på temat. Eller, som Anna, opponera oss när galenskaperna får utrymme. Vi måste fortsätta!

      Hälsningar Hans Josefsson, förbundssekreterare för Socialdemokrater för tro och solidaritet.

      • 3. Anna Ardin  |  14 februari 2015 kl. 10:03 e m

        <3


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: