En fail i vår opinionsbildning

27 januari 2013 at 3:21 e m 11 kommentarer

Jag träffade nyligen en välutbildad och högt uppsatt journalist. Jag sa att det var synd att socialdemokraterna inte tydligare förklarade varför vi behöver politik för jämlikhet, och vilka skillnaderna egentligen är mellan oss och Alliansen. Hen sa ”men lägg av, inget parti i Sverige är ju emot jämlikhet”!

Bevisligen har vi failat i vår opinionsbildning
Och nu skulle jag ju kunna sluta bloggposten genom att säga att POINT PROVEN. Men eftersom ingen pratar om ämnet, och välutbildade och högt uppsatta journalister bevisligen inte ens tror att det finns partier som vill ha mer ojämlikhet så känner jag att jag behöver fortsätta skriva lite till.

Ojämlikhet som verktyg – en dum men legitim åsikt
Att vilja minska jämlikheten, som Moderaterna faktiskt vill, är en legitim åsikt. Jag håller verkligen inte med, men det är en åsikt som kan ha en logisk förklaring.

När man säger att ”det ska löna sig att jobba”, så menar man exempelvis att klyftorna till dem som inte jobbar ska öka. De som är sjuka, arbetslösa, pensionärer, ungdomar eller som av andra skäl inte arbetar, behöver känna det i plånboken, annars kan ju inte de som faktiskt arbetar heller känna det i plånboken. Poängen med denna politik är att det behöver finnas en större ojämlikhet än idag – till de arbetandes fördel. Man tror, eller hävdar att man tror att det skulle få fler att jobba. Man tror att problemet är att sjuka, arbetslösa, pensionärer, ungdomar etc inte jobbar eftersom de är lata, och med lite piska & morot kommer de att skärpa sig. Det gäller säkert vissa, men jag tror att det är en usel förklaring till arbetslöshet och sjukdom generellt, och ett uselt sätt att behandla folk som har eller kommer att arbeta – beroende på vilken livsfas de befinner sig i.

Ett annat exempel på att de har en politik som strävar efter ojämlikhet är skapandet av en låglönemarknad, och försvaret av riktigt skyhöga löner och vinster i näringslivet. Sänkta skatter, sänkta lönekostnader och ökade vinster för företagen. Alltså minskning av löneandelen av företagens vinster anses bra. Ackumulering av stora kapital anses vara viktigt för att få samhällets ”hjul att rulla”. Trots att det är inbyggt i själva systemet att vinsterna kommer färre till del. Jag tror förstås att det är dumt, men så kan man ju tycka. Det man inte kan tycka däremot är att det är en strävan efter jämlikhet.

Hästskitsteoremet är motbevisat – vi behöver omfördelning
Det är inte uttryck för ondska eller ovilja. I många fall finns en genuin tro på hästskitsteoremet, att alla får det bättre om de rikaste får det bättre. De talar om att höja upp ”dem som har det sämst” och blir mycket förnärmade om en skulle tala om rikedom som ett problem. Att problematisera om det verkligen går – om vi inte behöver omfördelning för att de rika inte ska behålla sina stålar och låsa fast fattiga människor och länder i svindyra lån – avfärdas med hänvisningar till jantelagen.

Jämlikhet – en bortglömd prioritering
Om då välutbildade journalister på höga positioner på allvar tror att Alliansen och oppositionen är eniga om att jämlikhet är eftersträvansvärt, och om personer som hen aldrig reflekterat över skillnaden mellan politik för och politik emot jämlikhet, så betyder ju det att vi inte gör oss hörda i bruset. Man kan inte påstå att det är ”så självklart att det inte behöver nämnas”.

Vårt verktyg för lycka
Att sätta jämlikhet som mål i gradvisa och demokratiskt förankrade reformer är vårt verktyg för framgång, trygghet och lycka. Det har historiskt varit mycket framgångsrik som ideologi. Den ideologin heter socialdemokrati.

Om man läser Magdalena Anderssons artikel ”ansvarsfull politik – jobben först” (DN aug 2012) noga, så kan man hitta minskade löneklyftor, utvärdering av politiken utifrån ”fördelningsmässig verkan” och annat som antyder skillnaderna i ideologi. Men allt för mycket låter så förvillande likt nymoderat retorik (som ju också skapats för att likna S) att dessa nyanser går förlorade. Behovet av ett gediget arbete för att förklara – i synnerhet för oss själva och våra förtroendevalda! – skillnaden mellan oss och M är akut.

Jämlikhet är för mig den viktigaste skillnaden i svensk politik idag. Och den skillnaden borde socialdemokraterna inte tala så tyst om.

Entry filed under: politik. Tags: , , , , , .

Nio argument för varför jag inte kan bli vänsterpartist Kvinnodagen får mig att lida med männen

11 kommentarer

  • 1. Per Sundman  |  27 januari 2013 kl. 5:23 e m

    Socialdemokratin går mot sin egen död. Jag kan inte tolka det på ett annat sätt. När det skriks efter en idédiskussion som ska förnya partiet väljer moderatorn på S-bloggar Tord Oscarsson att publicera artiklar från Aftonbladet om polisspåret när det gäller mordet på Olof Palme. Slutsatsen att dra är den det att Oscarsson anser att polisen dödade Palme?
    Varför nämner jag detta? Jo, för det bevisar det du skriver Anna, det ÄR besvisligen ett fail i opinonsbildningen.
    Jag tycker synd om väljaren som bevisligen är både besviken och vilse men inte har någonstans att gå. Jag måste säga att jag är chockad över denna S-portal och begriper fortfaarande inte varför du som är en frisk och fräsch fläkt måste publicera dig där.
    Jag läste nyss detta:

    http://peterstrobl.blogspot.se/2013/01/lagg-ner-s-bloggars-info-nu.html

    och jag kan bara hålla med.
    Varför finns det inte ett forum för alla er. inklusive dig Anna, som handlar om en pragmatisk idediskussion. Där allt handlar om opinonsbildning. Inte för min eller din skull, men för väljarens skull. För socialdemokratins skull. Fortsätter det så här kommer S att självdö.Jämlikhet är viktigt för många. Även för mig. Men just nu pratar vi opinionsundersökningar och spekulerar i om det kan finnas någon sanning i Aftonbladets artiklar om polisspåret.
    Bedrövligt. Helt enkelt bedrövligt. De mjuka värdena kan S snart inte relatera till och vad är vi då för parti Anna?

  • 2. Jonny Disenfeldt  |  27 januari 2013 kl. 5:49 e m

    Det är inte jämlikhet att alla ska ha samma lön oavsett om de arbetar eller ej och oavsett vad de arbetar med, det är socialism.

    Undantaget politruker som du förstås, ni som är socialismens främsta företrädare ska givetvis i traditionell ordning ha era förmåner, socialismens elit lever aldrig som socialister.

    • 3. Anna Ardin  |  28 januari 2013 kl. 12:41 f m

      Det är inte socialism att alla ska ha exakt lika mycket pengar, det är dumt. Det är int edet som är alternativet till den politik som ökar klyftorna.

      • 4. Jonny Disenfeldt  |  28 januari 2013 kl. 7:41 f m

        Så du menar att du är för lite mer ”jämlikhet” (inte för mycket bara) för att du vill ha lite mindre klyftor.

        Var går gränsen när mindre och mindre klyftor slutar att vara ”jämlikhet” ?

        Intressant !

        • 5. Anna Ardin  |  28 januari 2013 kl. 8:49 f m

          Målet är förstås en fullständig jämlik fördelning av makt & livschanser, att inrätta tvingande lagstiftning som ger alla lika mycket pengar är ingen smart reform för att nå dit.

          • 6. Jonny Disenfeldt  |  28 januari 2013 kl. 5:59 e m

            Så i framtidens S-paradis där socialismen segrat på alla fronter kan vem som helst bli konsertpianist, racerförare, lärare i kinesiska eller fysikprofessor, underbart , alla tjänar lika … men riktig ”jämlikhet” förutsätter väl att alla har samma jobb egentligen … en grå massa ?

            För att vara rktigr 100% jämlikt borde det socialistiska samhället väl bestå av kloner, alla exakt likadana, alla uppfödda under exakt samma förhållanden.

            En grå massa styrd av ingen, sann jämlikhet till slut !

            • 7. Anna Ardin  |  28 januari 2013 kl. 6:03 e m

              ja, man kan ju göra en halmgubbe av sin motståndare och sedan demolera den halmgubben och visa att halmgubben inte var en människa.. det är en beprövad strategi, men det du beskriver här har lika lite med vad jag eller socialism står för som min kropp är gjord av halm, så nu tycker jag att du kan gå och lägga dig. adjö!

  • 8. Jonny Disenfeldt  |  28 januari 2013 kl. 8:11 e m

    Socialism är inte mänsklig, lika lite som kommunism, fascism, nazism eller religiös fundamentalism … det har historien visat oss.

    • 9. Anna Ardin  |  29 januari 2013 kl. 12:27 f m

      Vi har diskuterat det här förut din lilla tjatmaskin. Och då sa jag, liksom nu, att historien har visat oss att demokratisk socialism (aka socialdemokrati) är den mest framgångsrika ideologin som existerat. Du kan läsa mer om det i The guardian tex: http://m.guardian.co.uk/politics/2005/oct/25/society.foreignpolicy

    • 10. Anna Ardin  |  29 januari 2013 kl. 12:30 f m

      Jag tror att det är våldsbejakande ideologier du ogillar, och fattar faktiskt inte varför du så gärna vill blanda in icke våldsbejakande ideologier på samma skala. Vart vill du komma?

  • 11. Jonny Disenfeldt  |  29 januari 2013 kl. 7:57 f m

    Sverige är inte en socialistisk stat, inte heller en ”demokratiskt socialistisk stat” lika lite som England, Frankrike eller USA, men om det skulle vara så skulle det inte längre vara demokratiskt.

    ”Demokratisk socialism” är lika smart att använda sig av som ”demokratisk nazism”.

    Det fungerar helt enkelt inte.

    Ditt begrepp om jämlikhet ovan haltade även det betänkligt. Du menar alltså att du är lite mer jämlik än andra och slog dig för bröstet, men inte fullt ut jämlik trots allt enligt dina egna begrepp ,minska klyftor lite, men inte fullt ut, ett sätt att missbruka ett ord som jämlikhet.

    Om inkomstklyftan är X eller X-5% melan de som arbetar i snitt och de som är arbetslösa har inte med jämlikhet att göra, däremot om kvinna A gör exakt samma jobb som man Y men en av dem får sämre betalt.


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: