Mångfald och vinst är inte samma sak Stefan Stern!

Idag skriver Stefan Stern en artikel i SvD som hyllar mångfalden i välfärden. Han visar på ett förtjänstfullt sätt att svenskarna vill ha mångfald och varför det finns fördelar med det. Men han gör en logisk vurpa. Artikelns huvudsyfte – att låta ägare (tex Kunskapsskolans, som han jobbar för) fortsätta plocka ut vinster från skattepengar – hänger inte ihop med resten av innehållet.

Att mångfalden skulle minska av ett vinstförbud har han helt enkelt inga belägg för. Tvärtom finns det däremot en hel del som tyder på (vår artikel i DS) att mångfalden hämmas av att det system som gynnar stora kommersiella och allmänt inriktade aktörer kör över små och ideella aktörer. Många funktioner som de ideella har, som opinionsbildning för brukarnas eller samhällets (inte ägarnas) bästa eller vägledning, premieras inte av vinstsystemet och blir därmed svårt att upprätthålla för de ideella, i en ojämn konkurrenssituation.

Jag vill säga emot Sterns två första punkter:

1. Socialstyrelsen visade inte att privat & offentlig äldrevård är ”lika bra” man visade att det saknas forskning. Och man har i den studien bortsett från bredare effekter för marknad och samhälle. Det man kunde visa säkert var dock att små enheter ger nöjdare brukare. Vinster ger drivkrafter till storskalighet.

2. Visst har han rätt i att välfärdens skulle tjäna på mer kapital och resurser, men det finns ingenting som säger att vinster som åker till Caymanöarna eller privata bankkonton på andra platser och därmed inte återinvesteras skulle leda till mer kapital och resurser. (Och så passar han på att skrämmas med offentliga monopol igen.)

Dessutom vill jag säga emot honom även på följande punkter:

1. ”nationella kvalitetskrav lika för alla utförare” hanterar inte  ”bäst politiskt” problemen i välfärdssektorn, det är förödande för mångfalden! För vi är långt ifrån överens om vad som ska anses vara kvalitet. Inflytande inte bara vid valet av utförare utan hela tiden, effekter för samhället och för marknaden, hur många sociala innovationer som uppkommer är saker som inte kan eller kommer att mätas. Den lösningen är en lösning som han vet gynnar de kommersiella, på de ideellas bekostnad.

2. Att non-profitföretagen bara är fem procent och har långa köer tycker jag säger något annat än det Stern menar. Jag tycker att det säger att något gör att fler människor vill välja dem än hur mycket utrymme de har i dagens system, inte att de har för dålig kapacitet. Problemet är snarare att deras styrkor inte premieras, på grund av att vinstintressena snedvrider marknaden. Tips: ladda ner och läs vår bok ”Välfärd bortom staten och kapitalet”.

3. Mångfald och vinst är inte synonymer, de kommersiella måste sluta kapa det ordet. Stern visar siffror på att 9 av 10 av svenskarna vill kunna välja i välfärden, som ett argument för att det är nödvändigt med vinst. Men samtidigt så tycker faktiskt nästan lika många, 8 av 10 (Novus, maj) att vinster ska återinvesteras. Svenskarna tror alltså inte på Stern när han säger att det inte går att kombinera valfrihet med begränsade vinster.

Nej Stefan Stern, du har rätt, det råder ingen tvekan om att ett förbud mot privata aktörer i välfärdssektorn kraftigt skulle minska medborgarnas valfrihet, men det råder en enorm tvekan kring om vinster verkligen leder till den mångfald som behövs för valfriheten. Att begränsa vinst vid drift och försäljning skulle kunna innebära viktiga steg mot en verklig mångfald.

För övrigt anser jag det i det närmaste smutsigt att försöka påskina vinsterna som någon slags kärna i den svenska modellen. Är det någon som är ”systemkramare” i detta så är det Stern, som så envist målar upp bilden av att vårt val i välfärden skulle stå mellan offentliga monopol och vinstdrivande koncerner – som på sikt leder till kommersiella oligopol. Det är en dystopi som jag hoppas att vi inte låter Stern få rätt i. Det finns fler vägar, vägar som faktiskt leder till verklig mångfald.