Patriarkatets försvarare jämför sig med Gandhi (och King)
20 mars 2011 at 7:48 f m 2 kommentarer
Söndagar bryter fastan enligt en av mina präster, och därför ska jag ta tillfället i akt att helga vilodagen med att försöka ta en oseriös debattör på allvar.
Patriarkatsivraren och härföraren för Sveriges rättshaverister Per Ström har på sin blogg genusnytt skrivit ett inlägg om min bingobricka. I någon slags mellanting mellan hybris och försmåddhet besudlar han Gandhi genom att citera honom. Han skriver:
”First they ignore you. Then they laugh at you. Then they fight you. Then you win.”
Han menar alltså att feministerna haft en våldsam övermakt likt det brittiska imperiet. Under en lång tid har vi feminister förtryckt och kolonialiserat männen som försöker resa sig. Vi har ignorerat patriarkatet som kämpar för männens rätt till makt över sina egna liv, och i många länder, där kvinnorna inte skrattar, är det troligtvis ett tecken på att kvinnorna ännu ignorerar patriarkatet. I Sverige har dock antifeministerna, frihetskämparna, Gandhis likar, lyckats att få lite uppmärksamhet. För nu skrattar vi åt dem! De har nått det andra steget av fyra i en lång kamp mot förtrycket.
Men tänk Per Ström, tänk om det är patriarkatet som är det brittiska imperiet? Tänk om det är männen och inte kvinnorna som har de flesta pengarna och den mesta makten i samhället? Då kanske vi inte bara har nått till steg två (att vi skrattar åt er), utan till steg tre (att ni har börjat bekämpa oss). Först ignorerade patriarkatet kvinnornas krav på likställdhet, sedan skrattade ni åt oss och nu, när det inte är så lustigt längre så har ni börjat slåss. Och det är tecknet på att vi snart kommer att vinna. Tänk om det är så Per Ström? Vad pinsamt det kommer bli för dig då.
Det finns nåt ofräscht med att jämföra sig själv med hjältar som Martin Luther King, Gandhi eller Mandela när man är en vit västerländsk man som företräder sin personliga rätt på bekostnad av kvinnor eller andra grupper/individer i underordnad position. För om det verkligen är så att man är en hjälte, då kommer någon annan att säga det, då behöver man inte spana ut mot horisonten och tala med yviga gester alternativt konstpauser inför folket och berömma sig själv. Det är sektledare och diktatorer som gör så, inte verkliga hjältar. Just sayin’.
Uppdatering 25 maj: Hittade just YouTubeklippet som även finns ovan, Pär Ström jämför sig faktiskt även med Martin Luther King!! Nån som har nåt exempel på där han tror att han är Mandela också? Eller varför inte Jesus?
Andra som också länkade till min bingobricka var: vi som aldrig sa sexist, like a bad girl should, rebella och going like you. Och dom här twittrarna:
1. Anna Ardin attackerar mig – ”patriarkatsivrare” « GenusNytt | 20 mars 2011 kl. 11:28 f m
[…] Läs Anna Ardins blogginlägg här. […]
2.
Klas | 20 mars 2011 kl. 12:20 e m
Nu ber jag på förhand om ursäkt för att det här svaret lär försvinna iom blogg-gräl.
Men, av nyfikenhet, hur spelar det roll för mig som man att andra män har mer pengar än jag?
För det är i slutändan vad detta oändliga förtryck av kvinnor innebär, att något fåtal procent har mer pengar än alla andra och att många av dessa råkar vara män.
Jag föredrar att fokusera på frågor som ligger nära en hemmalik situation, där finns det frågor som är värda att belysa, åt båda hållen.
Det jag inte förstår är varför det läggs så himla mycket fokus på att de män och kvinnor som tjänar mer pengar än de kan göra av med är fördelat så att vissa har mycket mer pengar än de kan göra av med medan andra har extremt mycket mer.
Finns det verkligen inget vettigare att lägga krutröken på?
Och, nej, det är inte en global kamp, man kan inte komma dragandes med patriarkatet runtom i världen.
Eller påstår du att svenska män, som inte har någon relevant koppling till män i de flesta andra länder har ett ansvar för vad de gör?
Jag har ansvar för mig själv och de saker som lett till att jag är där jag är idag, på så sätt kan jag köpa att det skulle kunna vara orättvist om jag hade fått mer fördelar än säg, min syster, men det har jag inte fått.
Så, nej, jag har ingen skuld till något andra gör, jag förtrycker ingen, ändå anses jag ha mindre rätt till bra positioner än kvinnor eftersom jag är man.
Det går inte ihop, ledsen.
Kollektivet existerar bara som ett spöke av statistik, individer existerar på riktigt.