Vem vill skriva en bok med mig beyond normkritiken?

30 juli 2010 at 1:07 f m 7 kommentarer

prideflaggaOm du aldrig hört orden normkitik och intersektionalitet kommer du tycka att det här är ett jättekonstigt och tråkigt inlägg, om du hört den men aldrig brytt sig kommer du tycka att det är internt käbbel, men om du är en feministisk HBT-aktivist, gärna vit, hetero eller bi-kvinna, i synnerhet om du är vänster, så kanske du snarare tycker att jag är helt ute och cyklar. Men jag tänker ändå att det är dags att försöka formulera det här som gnagt i flera år.

Normkritik är bra. Vi ska inte låsas fast i normer vi inte passar in i, som ingen passar in i, egentligen. Jag vill, och jag betonar, VERKLIGEN, stoppa den aktiva diskrimineringen och lösa upp normerna. Jag tror att i princip allt är socialt skapat och jag blir vansinnig över folk som benämner kokosbollar med n-ordet, kallar tröjor med fjärilar för tjejtröjor, pratar om ”naturliga sexvanor” (när de pratar om sina egna ofta perverterade dito) eller pratar om förbud mot ”sharia” och att vi istället ska ha en regel om att ”ta seden dit man kommer” (åh, det är så puckat!).

Men när allt jämlikhetsarbete, för likvärdiga möjligheter oavsett kön och könsidentitet, etnicitet, sexuell läggning, religion, klass och funktionshinder eller inte, på skolor och arbetsplatser ska buntas ihop under ett ”normkritiskt” paraply, så blir det liksom bara HBT-frågor av alltihop. För ja, normkritiken är anpassad och utvecklad av HBT-rörelsen och HBT-frågorna är de diskrimineringsfrågor som verkligen lämpar sig för det normkritiska perspektivet. Och det är ju toppen, men när man börjar göra anspråk på förenklingar så blir den intersektionalitet som är oerhört komplex och (i princip) omöjlig att hålla i huvudet, reducerad till det normkritiska som alla snälla och välvilliga liberala feministtjejer (som jag själv) tycker låter rimligt.

Det är ingen slump att om du försöker hitta en föreläsare som säger sig kunna prata om ”allt” inom jämlikhet så är det ofta en person som först och främst är HBT-aktivist.

På de flesta håll lyckas jämställdhetsaktivisterna också hålla i, men det ”normkritiska perspektivet” lägger sig som en våt filt över alltihop, där  rasism reduceras till att inte få komma in på krogar och där klassystemet reduceras till tatueringar på halsen som man kan bli diskriminerad för.

Visst är det helt sjukt om nån stoppas från en lägenhet på grund av fel efternamn, eller om foppatofflorna hindrar dig att komma in på högskolan, men vänstern måste komma med en egen agenda och inte bara rippa liberalernas normkritikagenda! Allt löser sig inte bara vi stoppar den aktiva diskrimineringen och löser upp normerna. Även om det är ett bra första steg måste vi redan nu se bortom den utopin.

Även utan normer för vad olika kategorier innebär kommer vi att ha klyftor i fråga om resurser, som kommer att fortsätta påverka hur vi behandlar varandra.

Den liberalorienterade anti-diskriminerings individualistnormkritiken  blockerar klassanalysen.

Vi borde skriva en bok.

Läs gärna mer om anarchopride som kritiserar prides brist på maktanalys och S-inlägget i DN. Läs också ”Pride har blivit en vattenfestival” i ETC.

Entry filed under: jämlikhet, politik. Tags: , , , .

Ska du rösta i riksdagsvalet? Ett par sanningens ord från Einar Heckscher

7 kommentarer

  • 1. Anonym  |  24 augusti 2010 kl. 7:57 e m

    ”eller pratar om förbud mot ”sharia” ”

    Ja, det är helt rätt. Sharia är en uppsättning lagar som diskriminerar kvinnor i det mesta. Det står även att en kvinna är värd hälften av en man, att en kvinnas vittnesmål är värt hälften av en mans(alltså, 2 kvinnor = 1 man).
    Annat trevligt är att ”bokens folk”(dvs judar, kristna) ej ska behandlas som andra(de får ett andra klassens medborgarskap i en sharia-stat).
    Lägg sedan till att otrogna ska konvertera eller dö(och nej, detta gäller ej i försvarskrig).

    Sharialagar är inte förenliga med ett västerländskt samhälle som bygger sina lagar på jämnlikhet. Bara till att läsa koranen ifall du inte tror mig.

  • 2. Anonym  |  24 augusti 2010 kl. 8:10 e m

    Låt mig förtydliga: Jag tycker folk ska få tro vad de vill, men staten ska vara sekulär. Det ska ej finnas särlagstiftning för vissa grupper. Likhet inför lagen för alla!

  • 3. socialexplainer  |  24 augusti 2010 kl. 9:03 e m

    Om man tänker att normer i samhället är regler, som man borde följa i sitt beteende, så måste man alltid fråga varför man behöver dessa regler. Varför måste vi kontrollera människornas sexuella beteende i samhället? Naturligtvis kunde man tänka att människorna kontrollerar andra människors beteende av misstag, och att man kunde korrigera detta misstag genom att upplysa folket om deras feltolkningar. Men man kan också tänka, att människor har rätt, och att deras försök att kontrollera andra människors sexualitet är berättigad och nödvändigt aktivitet i samhället.

    Man måste fråga varför det är bra, att vi kontrollerar sexualitet i samhälle. Bara efter man har förstått varför behöver vi kontroll och normer, kan vi diskutera om normer är för sträng eller för lösa. Finns det för mycket sexuellt liberalism i vårt samhälle, eller för lite?

    Eller: Hur vi uppfostrar våra döttrar? Lösa eller stränga normer?

  • 4. Max  |  25 augusti 2010 kl. 5:22 e m

    Varför är det värre när någon blir stoppad från att tillträda en lägenhet p.g.a. sitt efternamn än när någon blir det för att vederbörande helt enkelt är fattig? Det kan jag inte begripa.

    Svar: Det ena är inte värre än det andra, men det ena kan stoppa analysen från att förstå det andra.

  • 5. Max  |  25 augusti 2010 kl. 5:32 e m

    F.ö. är den s.k. normkritiken skräp. Den missar ju bl.a. att konventioner/normer helt enkelt springer ur samhällelig gemenskap. Den utgår från att det sitter elaka farbröder som utarbetar regler för hur den och den ska betraktas, det och det beteendet ska dömas av folket. Inget kunde vara mer fel. F.ö. är ju normkritiken per definition en borgerlig sak. Den socialistiska kritiken bör vara materialistisk, den borgerliga är och kommer alltid att vara idealistisk.

  • 6. Bengt  |  26 augusti 2010 kl. 5:54 e m

    Det är en oerhörd lättnad att kårobligatoriet är avskaffat!!!


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: