Dissident drunknar på väg TILL Kuba
7 april 2010 at 4:10 e m 4 kommentarer
Det låter ju som ett skämt, men faktum verkar faktiskt vara att Adrián Leiva, en kristdemokrat från det fackföreningsinriktade partiet PDC har drunknat på väg till Kuba från Miami. Detta fick jag veta idag i ett mejl från Juan Acedo, en gemensam bekant till mig och Adrián Leiva.
Leiva hade vid flera tillfällen sökt om att få återvända till Kuba hos myndigheterna, bland annat med rekommendation av singer songwritern och politikern Silvio Rodriguez och med hänvisning till att hans mamma var sjuk enligt Diario de Cuba men nekats.
Han gav sig av med båt från Miami den 22 mars och igår fick systern identifiera kroppen. Adrián drunknade troligtvis, men omständigheterna är högst oklara. Adrián verkar ha varit död i upp till 15 dagar innan hans familj fick veta något, och kroppen hade förvarats av myndigheterna. Andra som reste med samma båt som han sitter häktade i fängelset Villa Maristas i Havanna.
”Igår eftermiddag, genom hans syster Eva i Havanna, fick vi veta om Adriáns tragiska slut” meddelande Marcelino Miyares, ordförande för det kristdemokratiska exilpartiet PDC igår. Organisationen uppger att Adrián ”föll offer för den orättvisa och förtryckande Kubanska migrationspolitiken, som fortsätter att kräva våra landsmäns liv”.
Jag träffade flera personer från PDC när jag var i Miami 2005, bland andra Marcelino Miyares och Siro del Castillo, och uppfattade exilpartiet som seriöst och relativt vänstervridet, åtminstone i förhållande till det kristdemokratiska partiet på Kuba, MCL. (Läs mer i min D-uppsats under fliken thesis ovan.) Adriáns begravning är planerad till tisdag i Havanna.
Här skulle jag tänka till tidningar som skriver om saken, men jag hittar inga. Dock kan jag rekommendera en artikel om hur Castro svarar på Obamas kritik, i bla UNT.
Entry filed under: Kuba. Tags: adrián leiva, båtflykting, dissident, kristdemokrater, Kuba, pdc.
1.
Isbel Llerena | 8 april 2010 kl. 11:22 f m
Jag är också helt förbluffad över den bristfälliga mediebevakningen. Jag har letat efter svenska artiklar om de senaste händelserna på Kuba. Praktiskt taget hittar jag inget, idag hittade jag ditt inlägg.
Leivas död är en i raden av grymheter som begås på Kuba. Regimen har deklarerat att den är beredd att offra folket för att försvara ”revolutionen”, dvs. diktaruren. Man kunde vifta bort dessa uttalanden det genom att säga patetiskt. Men ”Brigadas de acción rápida” mobiliseras igen, polisen och säkerhetstjänsten takraserar, slår och hotar oppositionella.
Läget är spänt, det har börjat koka och missnöjet växer. Den här gången finns inget återvändo. Oppositionen börjar samla sig och behöver stöd. Fariñas och ett antal fängslade oppositionella hungerstrejkar (själv är jag emot metoden) för sina rättigheter. Kubanska bloggare är aktivare en någonsing för att sprida trovärdig information.
Många regeringar och tidningar i andra länder har uppmärksammat situationen. Det pågår faktiskt en oberoende kampanj för att fördöma Castros regim och kräva frisläpandet av de politiska fångarna. Hittills har 50000 skrivit på bla. Almodóvar, Herta Müller och gamla Castro anhängare som Victor Manuel och Ana Belén.
Men i Sverige: tystnad.
Är det inte dags att ansluta sig och hjälpa mitt folk ur helvetet som varat i mer än 50 år?
Till att börja med, borde vi upplysa mer den svenska allmänheten om verkligheten på Kuba.
Med hopp om en bättre framtid.
Isbel
Kampanjens engelska sida:
http://orlandozapatatamayo.blogspot.com/p/campaign-english-summary.html
Information på spanska:
http://orlandozapatatamayo.blogspot.com
2.
Isbel Llerena | 8 april 2010 kl. 2:28 e m
Jag är också helt förbluffad över den bristfälliga mediebevakningen. Jag har letat efter svenska artiklar om de senaste händelserna på Kuba. Praktiskt taget hittar jag inget. Idag hittade jag ditt inlägg, så det finns hopp.
Leivas död är en i raden av grymheter som begås på Kuba. Regimen har deklarerat att den är beredd att offra folket för att försvara ”revolutionen”, dvs. diktaruren. Man kunde vifta bort dessa uttalanden det genom att säga patetiskt. Men ”Brigadas de acción rápida” mobiliseras igen, polisen och säkerhetstjänsten takraserar, slår och hotar oppositionella.
Läget är spänt, det har börjat koka och missnöjet växer. Den här gången finns inget återvändo. Oppositionen börjar samla sig och behöver stöd. Fariñas och ett antal fängslade oppositionella hungerstrejkar (själv är jag emot metoden) för sina rättigheter. Kubanska bloggare är aktivare en någonsin för att sprida trovärdig information.
Många regeringar och tidningar i andra länder har uppmärksammat situationen. Det pågår faktiskt en oberoende kampanj för att fördöma Castros regim och kräva frisläspandet av de politiska fångarna. Hittills har 50000 skrivit på bla. Almodóvar, Herta Müller och gamla Castro anhängare som Victor Manuel och Ana Belén.
Men i Sverige: tystnad.
Är det inte dags att ansluta sig och hjälpa mitt folk ur helvetet som varat i mer än 50 år?
Till att börja med, borde vi upplysa mer den svenska allmänheten om verkligheten på Kuba.
Med hopp om en bättre framtid.
Isbel
Information av intresse:
Kampanjens engelska sida
Det mesta av informationen finns på spanska:
3.
Eva Belfrage | 21 april 2010 kl. 2:09 e m
Hej Anna,
På den svensk/engelsk/spanska websidan:www.cubademocraciayvida.org skriver jag och min man med nyheter dagligen. Fallet Leiva har där uppmärksammats, tyvärr än så länge bara på spanska sidan, där finns också hans avskedsfilm. Om du tillåter kan jag ta in det du har skrivit, så sprids det lite mer. Anna och Isbel – om ni är intresserade att få ngt publicerat på vår hemsida är ni välkomna att komma med bidrag.
Eva
4.
Anna Ardin | 21 april 2010 kl. 11:16 e m
du får gärna använda mina texter, länka då till originaltexten är du snäll!