Tjänster i hemmet bra för köparens kontroll av arbetaren (eller: varför ska tjänster utanför hemmet missgynnas?)

23 februari 2010 at 11:01 f m 35 kommentarer

 

"french maid""

Om man söker på "städerska" på googles bildsök kommer denna typ av bild upp som tre av de fyra första

Karin Bergh skriver idag att ”det är löjligt att döpa om hushållsnära tjänster till pigavdrag”. Och det tycker jag sätter fingret på att den här debatten inte riktigt handlar om rätt sak.

Men vem har för det första kallat tjänster för avdrag? Det håller jag med om verkar puckat. Men vad jag vet har få något emot hushållsnära tjänster per definition, det är själva skattesubventionen – pigavdraget – som är problemet. Om man ska städa en lägenhet eller måla en vägg är det svårt att göra det på distans, men varför ska dessa jobb inte ha samma regler som andra jobb inom tjänstesektorn?

Varför ska servicejobb utanför hemmen missgynnas, tycker vi verkligen sämre om dessa jobb?

Varför ska det vara förmånligare att hyra in en kock som kommer hem till dig i ditt kök, på dina villkor än att köpa maten från en restaurang? Varför ska det vara billigare att ta hem en massör än att gå till en salong? Varför ska vi bygga in i systemet, göra det ekonomiskt förmånligare för privatpersoner att ha mer kontroll över människorna de köper tjänster av? Varför ska vi skattebetalare subventionera en form av tjänster mer än andra?

Är detta verkligen den bästa formen av tjänster? Om vi subventionerar den är det nämligen just det vi säger.

Det är inte tjänsterna som är problemet utan den statliga styrningen att göra vissa tjänster förmånligare att köpa än andra. Att sen dessa tjänster sammanfaller ganska väl med ökade klyftor i fråga om kön och klass är ju också en diskussion som skulle kunna vara värd att föra. Men eftersom begreppen är så totalt förvirrade så måste vi kanske ta en sak i taget.

Med samma pengar som vi nu ger bland annat pigyrket en skatteförmån, skulle vi istället kunna satsa på en ökad tjänstesektor i stort, för klimatets och jämlikhetens skull. Men borgarna har riktat in sig på att förenkla att människor har städerskor och hantverkare hemma hos sig, och gett denna del av tjänstesektorn en fördel gentemot andra delar av tjänstesektorn. Det hoppas jag att vi rödgröna hanterar på ett bättre sätt än att göra som borgarna, för vi vill inte se samma samhälle som de.

Jag välkomnar en debatt i partiet, som så många efterlyst, men skulle gärna se en lite smartare debatt än försök att uppvärdera lågbetalda tjänster som utförs av ensamma kvinnor i privata hem, för det kommer vi aldrig att lyckas med.

Det handlar om ekonomisk styrning och hur vi ska hantera den i vårt samhälle. Vi behöver hålla i åtanke vilket samhälle vi vill se när vi planerar de ekonomiska styrmedlen, ibland verkar det som att vi glömmer det. Så jag har en enkel fråga till alla de debattörer som nu yttrat sig för ett skifte i ståndpunkt i frågan:

Vilket samhälle vill vi se?

Läs också Gabriella från Rebella och HBT-sossen, kolla SVT om MP, och här om Damberg, plus DN och Ola Möller, Jonas Morian | Prome…, Prärietankar, Stockholm enligt Ank…, Under den lugna kork…, Thomas Böhlmark, Muharrem Demirok, Rasmus (liberal) och Seved Monke.

Entry filed under: politik. Tags: , , , , .

De med minst koll lyssnar mest på FP och Björklund Va?? Kör du på höger sida fast du var emot högertrafikomläggningen? Hycklare!

35 kommentarer

  • 1. Björn Andersson  |  23 februari 2010 kl. 11:07 f m

    Jo vem städar hos pigan?

  • 2. Andreas Eriksson  |  23 februari 2010 kl. 11:28 f m

    Så en arbetare kan inte också vara en sk. köpare?

    • 3. Anna Ardin  |  23 februari 2010 kl. 11:42 f m

      Men hallå!? Det är väl klart. Men man köper knappast sig själv, eller hur? Det handlar inte om att det är synd om arbetare generellt och allt som missgynnar dem ska förbjudas eller att allt arbetare gör är rätt.

      När jag var i Zimbabwe fick jag en smärre chock när jag såg raden av horor som väntade på männen som kom ut, smutsiga och trötta från fabriken med lönen i handen. Visst kan man säga som den jag då pratade med att kvinnorna utnyttjade männen och tog lönen de hade behövt till nåt annat, men faktum kvarstår att männen har fler valmöjligheter i den här situationen. Samhället i Zimbabwe är riktigt illa, och det löser vi knappast genom att bara underlätta för den här typen av transaktioner. Vi löser inte vare sig de fattiga fabriksarbetarnas eller de fattiga kvinnornas eller klimatets problem genom att skattesubventionera en typ av tjänster bara för att det är just den de håller på med.

      Vi behöver ha lite större visioner än så.

      • 4. Connyt  |  24 februari 2010 kl. 6:55 e m

        Bra inlägg i en svår fråga.

        Tycker dock ibland att visionerna (särskilt bland s.k. vänster-sossar) skymmer verkligheten. Man vill skapa politik utifrån hur samhället borde se ut istället för hur det verkligen är (svartjobb, narkotika och prostitution bör inte finnas så därför bryr vi oss inte om dessa grupper)

        Det är utsatta människor det handlar om. Vad var alternativet för kvinnorna i Zimbabwe? Vad skulle dom göra om detta förbjöds? Visioner går inte att äta…

        Samma sak med RUT-jobben. Väldigt få inom S verkar bry sig speciellt mycket om det som nu kommer in på arbetsmarknaden. Ofta långtidsarbetslösa invandrarkvinnor som nu får lön, pensionssparande etc. Det tycker jag väger tungt på ”plus-kontot”.

        • 5. Anna Ardin  |  25 februari 2010 kl. 1:20 f m

          det där sa borgarna i början av 1900-talet också, ”herregud, ni kan väl inte lämna makten till socialisterna, då kommer de ju att stycka upp hjorthagarna och förstöra alla möjligheter till rekreation”, men se vad som hände, vi fick allemansrätt istället. problemet är att så många argumenterar politiskt för vad som skulle lösa små problem ISTÄLLET för visioner (för att nå en annan vision), för skattesänkningar ISTÄLLET för aktiv politik, legalisering av prostitution ISTÄLLET för jämställdhet och et starkt samhälle.

          Man kan liksom aldrig ta små steg åt fel håll för att nå åt rätt håll. Visst, man kan inte nå visionen istället för att göra saker under tiden, men det handlar om att gå dit man ska, och att ständigt sänka skatten för höginkomsttagare leder inte dit jag vill att vi ska.

  • 6. Gryningsräd  |  23 februari 2010 kl. 11:44 f m

    Det är rätt enkelt… i tjänstesektor utanför hemmet har du stordriftsfördelar. En kock på en restaurang som jobbar tre timmar har då hunnit laga mat till många fler personer än vad han/hon gör när dom är hemma hos någon. Inlednings- och avslutningsfasen tar dessutom en större andel av tiden för en privatkock än en restaurangkock.

    • 7. Anna Ardin  |  23 februari 2010 kl. 11:50 f m

      Precis! Och därför borde folk äta på restaurang istället för att ta hem en privatkock!

      Vad jag inte förstår är varför jag som skattebetalare ska täcka upp för att det inte finns stordriftsfördelar i hemarbetet – det låter ju mer kommunistiskt än kapitalistiskt om du frågar mig.

      • 8. Gryningsräd  |  26 februari 2010 kl. 11:54 f m

        Nja, eftersom en stor del av priset på en tjänst/vara består av skatter (eller pengar som går till skatt) så är ju en skattesänkning ingen subvention utan bara det att staten påverkar priset mindre än vad som är normalt.

        Dessutom är det lugnt inga av dina skattepengar går till detta. Det är ett avdrag – ingen kostnad alltså.

        • 9. Anna Ardin  |  1 mars 2010 kl. 1:46 e m

          om man tar ut skatter från konkurrenterna på marknaden så blir det en subvention, och med konkurrenter menar jag alla konkurrerande varor och tjänster man skulle kunna köpa för sina pengar istället för att ha hembiträden.

          tack för diskussionen, det var intressant, men nu hinner jag inte tjafsa mer med dig om detaljer. det jag vill är att vi ska sträva efter ett jämlikt samhälle och att de arbeten som är bra för människor och vårt samhälles utveckling ska premieras, det tycker tydligen inte du, och då spelar det ju mindre roll exakt vilka procent hit eller dit som den senaste statistiken visar.

          visserligen har ingen kunnat visa att de positiva effekter som sägs komma är verkliga, men oavsett detta så tycker jag att det är en dålig idé att försvaga statens inflytande över marknaden, kapitalet och minska möjligheten att minimera människornas utnyttjande av varandra. det tycker inte du, fine, då är vi inte överens och så släpper vi detta nu.

          • 10. Anna Ardin  |  1 mars 2010 kl. 2:37 e m

            Nej, som sagt, jag har inte tid att fortsätta argumentera. Marknaden mår kanske bättre av att staten inte lägger sig i, som du skriver, men jag tror inte att människorna mår bättre.

  • 11. Gabriella  |  23 februari 2010 kl. 11:45 f m

    Du skriver det jag tänker med mycket mer stringens än mitt eget inlägg. Bra!

  • 12. Thomas N  |  23 februari 2010 kl. 1:33 e m

    Förstår jag dig rätt att du även är emot ROT-avdraget?

    • 13. Anna Ardin  |  23 februari 2010 kl. 1:38 e m

      Jag har inte tagit ställning, men det jag vill är att vi ska fundera igenom hur vi vill använda våra ekonomiska styrmedel så att de leder till det samhälle vi vill se. Om vi ska gynna tjänstesektorn – vilket jag tycker är en utmärkt idé! – så ska vi inte missgynna vissa delar av sektorn bara för att det utförs i kontrollerade lokaler och som ger större inflytande åt småföretagarna.

  • 14. Leif Ekstedt  |  23 februari 2010 kl. 3:55 e m

    Det bästa med RUT-avdraget är väl att det ger jobb som betalas vitt.
    Det i sin tur innebär att den som gör jobbet som skattebetalare även får högre pension vad det lider.
    Subventionen synes jämna ut sig för statens del. Det enda som händer är en person till som får arbete. Ett hushåll som behöver hjälp får hjälp. Kommunernas resurser är begränsade och de som verkligen behöver hjälp i hemmet blir ofta utan när kommunens tjänstemän har utrett saken. Då är det ofta överkomligt även för en pensionär ,att skaffa hjälp via RUT-tjänst.

    • 15. Anna Ardin  |  23 februari 2010 kl. 4:31 e m

      Är det inte snarare så att detta kostat oss medborgare typ 1 miljon per skapat jobb, från våra gemensamma resurser, jag kan tänka mig en hel del bättre sätt att använda dessa pengar.

      • 16. Henrik Vallgren  |  23 februari 2010 kl. 7:07 e m

        Enligt skatteverket så motsvaras avdragen av de skatter som betalas av städfirman. Den enda konsekvens som det offentliga ser är sjunkande kostnader för arbetslöshet.

        http://www.sr.se/sida/arkiv.aspx?programid=1637&artikel=3307307&date=2009-12-14

        • 17. Anna Ardin  |  24 februari 2010 kl. 9:02 f m

          SCB har kommit med en utvärdering av systemet med skattelättnader för hushållsnära tjänster som finns att läsa här.

          Och hur argumenterade man för att införa det? Jo, att avdraget skulle gynna dem som behövde men inte hade råd med städhjälp, att det skulle ge massor av jobb och att det skulle bli mer jämställt eftersom inte kvinnor heller skulle behöva städa sina egna hem.

          Vi sa förstås redan då att avdraget skulle kraftigt gynna höginkomsttagare. Vi sa att det skulle ge inga eller marginella sysselsättningseffekter. I Finland hade man ju då redan testat och sett att varje nytt jobb kostade nästan en miljon i förlorade skatteintäkter, inte särskilt kostnadseffektivt med andra ord. Och nu kommer resultaten.

          Det blev som vi sa, inte som moderaterna sa.

          Skattelättnaden har inte heller gett bättre förutsättningar för kvinnorna att förena arbete med familjeliv. Snarare har troligen jämställdheten försämrats genom att det i första hand är kvinnor som har jobben i hushållssektorn, de dåligt betalda jobben med sämre arbetsvillkor jämfört med övriga arbetsmarknaden. Dessutom har många städföretag höjt priserna kraftigt.

          Högerpolitikerna verkar inte ens skämmas för att de driver ren och skär intressepolitik för de bäst beställda med argument om att deras politik gynnar låginkomsttagare.

  • 18. Jonny Disenfeldt  |  23 februari 2010 kl. 9:22 e m

    ”Är det inte snarare så att detta kostat oss medborgare typ 1 miljon per skapat jobb”

    Var får du det från, typ …

    • 19. Anna Ardin  |  24 februari 2010 kl. 9:00 f m

      Från fallet Finland där detta infördes tidigare och har utvärderats. I Finland hade man när vi införde systemet redan testat och sett att varje nytt jobb kostade nästan en miljon SEK i förlorade skatteintäkter, inte särskilt kostnadseffektivt med andra ord.

      Detta på grund av att skattelättnaderna ju inte bara gäller de nya jobb som skapas (och de som börjar redovisa sig från att ha varit svarta), utan för alla de som tidigare betalade skatt också.

      Var har du hittat detta att skatteverket säger att det kostar lika mycket som det drar in? Det är med största sannolikhet så att man bortser från att den där skatten även kom in före det att människor började dra av, och det är falsk matematik. Men visa siffrorna så kan vi diskutera saken.

  • […] gärna Anna Ardin som undrar varför tjänster utanför hemmet ska missgynnas. Rebella förklarar grundtanken med […]

  • 21. Odelberg  |  24 februari 2010 kl. 11:48 f m

    Ditt inlägg tycks bygga på tanken att det bara finns ett visst antal jobb i Sverige och att när dessa är slut så är det verkligen slut sedan. Jag tror inte på det och jag tror inte att du heller gör det egentligen men trots det tycks inlägget bygga på den uppfattningen.

    De som följt RUT-avdraget är att människor som tidigare inte hade jobb fick jobb. De betalar nu skatt och bidrar till välfärden, tidigare kostade dem. På det här sättet tjänar Sverige på RUT-avdraget och för den delen också på ROT-avdraget.

    RUT-avdraget gjorde en svart marknad vit. Tidigare handlade om rika vita män som svart anställde människor som hade det sämre ställt. De fick dåligt betalat och ingen pension. Idag är marknaden vit och det gör att fler kan få råd med hushållsnära tjänster och människorna som jobbar med det får pension.

    • 22. Anna Ardin  |  24 februari 2010 kl. 3:09 e m

      Absolut inte! Jag menar att vi med de enorma pengar som det kostat att skapa dessa jobb skulle kunnat skapa betydligt bättre och mer samhällsutvecklande jobb. Vi behöver ha en heltäckande strategi om vi vill styra om från produktionsintensiv marknad till tjänsteintensiv, och inte missgynna vissa delar av tjänsesektorn. I det här fallet kan jag inte se vad det är som skulle göra hemarbetena MER önskvärda än andra tjänster, jag tycker att de är MINDRE önskvärda, men skulle kunna gå med på att de behandlades lika, givet att det finns bra kontrollinstanser som värnar dem som jobbar i privatpersoners hem och den extra utsatthet det innebär.

      Jag förstår inte vart du får det ifrån att jag skulle tro att det bara finns ett visst antal jobb. Det är ju förstås idiotiskt. Genom bättre utbildning och fler utbildningsplatser skulle vi till exempel kunna skapa fler jobb per insatt krona än att bara försöka dela på de arbetsuppgifter som människor utför oavlönat idag. Det är ju på det sättet snarare du som verkar tro att om inte antalet så ändå mängden jobb är statiskt. Jag tror inte på det.

      • 23. Odelberg  |  24 februari 2010 kl. 3:59 e m

        2600kr per person kostade anställningarna i skatteavdrag. Hur många dagar behöver man arbeta för att betala detta i skatt? Min gissning är några dagar eller så. Detta visar väl ganska tydligt att RUT-avdraget ger pengar till både Sverige och till dem som arbetar inom RUT-avdragets gränser.

        RUT-avdraget är och var bra för att en svart marknad blir vit. Det sker inte över en natt men det sker och har skett. Det är också bra därför att dem som nu anställer RUT-tjänster är pensionärer och småbarnsfamiljer (inte rika vita män), detta får stöd i samma rapport som du länkade till. Detta är bra eftersom det ger kvinnor möjlighet att göra karriär och ha barn (Birgitta Ohlsson-modell).

        • 24. Anna Ardin  |  24 februari 2010 kl. 4:21 e m

          Hur då 2600 kronor per person? Vilken person? Var hittar du dina siffror? Hur många nya heltidsjobb har skapats i sektorn och hur mycket skatteavdrag har gjorts?

          Pensionärer och småbarnsfamiljer är väl de som hade städhjälp innan avdragen infördes också, eller hur? Det är rika vita pensionärer och småbarnsfamiljer. Det här med män är du som påstår, troligtvis är det kvinnorna som fått sköta administration och anställningar hela tiden. Kolla på den här tabellen.

    • 25. Anna Ardin  |  24 februari 2010 kl. 3:16 e m

      Hate to brake your heart, men ”idag är marknaden vit”. Nä vännen, det är den inte. Lika lite som att den olagliga/svarta prostitutionen minskar när prostitution blir laglig. Det handlar fortfarande om rika vita som anställer fattiga kvinnor, och jag skulle gissa att de allra flesta av dessa har exakt samma villkor som innan. Effekten är marginell. Läs som sagt SCB’s rapport, det finns en länk i kommentarerna här ovan.

  • 26. Super discount « Skumrask  |  24 februari 2010 kl. 12:23 e m

    […] för hushållsnära tjänster har varit på tapeten igen. Fick några bra lästips via Ali Esbati. Om du mot förmodan tvivlat på vilka det är som utnyttjar det här […]

  • […] tankar på att förböättra reformen istället för att avskaffa den är Marika Lindgren Åsbrink, Anna Ardin och Thaher Pelaseyed. Thaher kallar träffande Mikael Damberds (S) vurm för frågor högersossar […]

  • 28. erik nilsson  |  24 februari 2010 kl. 7:40 e m

    Hur mycket sossehöger kan man vara på en skala innan man blir en fullfjädrad moderat? Vart går din nolltolerans mot borgarnas hittepå – reformer?

    • 29. Anna Ardin  |  25 februari 2010 kl. 12:44 f m

      du kanske skulle läsa mer än rubriken innan du uttalar dig. min nolltolerans mot puckon går strax före dig iaf.

  • 30. erik nilsson  |  27 februari 2010 kl. 1:02 e m

    Sen när har ett högerpåfund brytt sig om arbetarens villkor? Snacka om att du är en moderatunge!

    • 31. Anna Ardin  |  28 februari 2010 kl. 11:12 f m

      Man vafan vill du? Allvarligt talat! Jag behöver inte stå ut med det där. Eftersom jag har skrivit vad jag tycker – att man inte ska premiera jobb som ger sämre villkor för folk – så borde du läsa det och argumentera utifrån det. Om du hade kallat mig kommunist hade jag också blivit sur, men du hade ändå förlämpat mig på ett lite mer begripligt sätt. Vem är du och vad vill du? Jag gissar på att du är en förrvirrad liten patriarkal kommunistunge som sitter i skolan i Uppsala och skriver förolämpningar mot folk som egentligen tycker som du, men som du antar nte håller med bara för att de är kvinnor. Och du heter inte heller Erik, jag skiter egentligen i vilket, men om du inte lägger av så tänker jag kolla upp ditt riktiga namn och publicera dina kommentarer med det.

      • 32. Gryningsräd  |  28 februari 2010 kl. 11:51 f m

        ”…att man inte ska premiera jobb som ger sämre villkor för folk”

        På vilket sätt ger RUT-avdraget sämre villkor för folk?

        • 33. Anna Ardin  |  1 mars 2010 kl. 1:52 e m

          Det är inte avdraget som ger sämre villkor utan hembiträdesjobben (i förhållande till andra jobb). Det finns till exempel inget kollektivavtal för hushållsarbetare/hembiträden. Kommunal organiserar bara dem som jobbar i familjer via ett företag, typ Hemfrid.

  • […] vatten. Att tumma på principer är hedervärt såklart, men liksom, vad gör hemservice till en så viktig sektor att just den ska subventioneras? My man FredrikW tillägger åtminstone en konsekvent hållning att det ska leda till vidare […]

  • 35. Rasmus Karlsson  |  3 mars 2010 kl. 7:08 e m

    Tack för ett mycket bra inlägg i debatten!

    En intressant sak som jag funderat på är den entusiasm med vilken vissa brukar se på USA:s ekonomiska tillväxt under de senaste decenniet. En stor del av denna tillväxt har kommit till genom monetariserandet av tidigare icke-monetära processer (istället för att själv laga mat själv så köper man den som take-away etc.). Detta har betytt att många fattiga människor fått arbete i låg-produktiva arbeten med mycket minimala chanser till löneutveckling.

    Tänk om man istället toksatsat på utbildning, fritidsgårdar, skolkuratorer etc. Då hade många av dessa människor, istället för att arbeta på KFC kunnat tillföra ekonomin högproduktivt arbete som iPhone-ingenjörer etc. Vad jag försöker komma åt är att det som ser ut som tillväxt egentligen innebär att man låst in sig (för mycket lång sikt) i en lägre produktivitetsutveckling i ekonomin.

    Detsamma borde rimligtvis gälla för hushållsnära tjänster. Att istället för att skapa en hel klass av städande invandrarkvinnor borde dessa ges möjlighet att komma in i ekonomin på en helt annan plats och om det inte är möjligt så borde denna möjlighet åtminstone ges till deras barn.


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: