Man kan vara vänster och emot abort

18 oktober 2009 at 3:10 e m 25 kommentarer


Abortförbud i ojämställda, ojämlika länder är förmodligen den grövsta formen av dubbelbestraffning mot kvinnor.

Jag anser att slakt bör förbjudas. Att liv är heligt är en viktig princip. Därför är jag också emot abort. Men det värdiga livet är heligare. Som vår värld och vårt samhälle ser ut idag så kan vi aldrig, inte på någon plats förbjuda kvinnor att göra abort, vi kan inte på något sätt moraliskt försvara att unga, fattiga tjejer förslavas i och med att vi som samhälle tvingar dem som individer att bära resultatet av vår moral. Män riskerar inte att drabbas eftersom våra kulturer lägger moralen, ansvaret, skammen, skyldigheterna på kvinnor, äldre riskerar inte att drabbas eftersom de kan ligga runt hur de vill, rika riskerar i mycket liten utsträckning att drabbas eftersom pengar gör att man står över den här typen av lagar. När då äldre rika män går ut med plakat för att skuldbelägga unga fattiga tjejer blir jag så jävla förbannad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Ta ert samhälleliga ansvar! Anställ bara ogifta gravida arbetarklasskvinnor i era företag väl, eller skrik åt de män som motarbetar jämlika relationer – gör nåt åt situationen istället för att peka finger åt dem som inte är som er själva.

Det finns åtminstone två sätt att vara emot abort – ett högersätt och ett vänstersätt.

Emot abort på ett högersätt
Det här är den kända formen av abortmotstånd, som majoriteten av svenskarna vänder sig starkt emot. Liv är heligt, och så länge någon annan tar konsekvenserna av denna princip så ska vi kontrollera, begränsa, straffa. Den här högerhållningen återfinns till exempel hos honom som mördade abortläkaren Tiller, eller hos de politiska partier som vill montera ner välfärden men samtidigt begränsa möjligheterna till abort. Det är en oförmåga till empati med människor som lever under andra förhållanden än man själv, eller en oförmåga att sätta sig in i behovet av en abort i de sociala kontexter de kvinnor som gör abort befinner sig i. Att motsvarande mängd osäkra och illegala aborter ersätter fria och legala aborter utförs i länder med abortförbud eller att postabortkomplikationer är en mycket vanlig dödsorsak hos unga kvinnor i abortförbudsländer bortses i mycket hög utsträckning ifrån. Det är också en förklaring till varför att vara för dödsstraff och mot abort inte är en paradox, eftersom det viktiga inte är livets helighet utan tron på att den egna moralen står så mycket över ”dom andras” moral. De osäkra aborterna (utförda av outbildad personal i smutsig miljö) är lika många som tidigare: 20 miljoner. Osäkra aborter utförs bara på kvinnor i fertil ålder, i princip enbart på unga fattiga kvinnor i utvecklingsländer. Bara tre av tio afrikanska kvinnor kan överhuvudtaget få tag på preventivmedel. I Nigeria en av tio. I flera länder är det olagligt att abortera till och med om kvinnans liv är i fara, även om det är i princip säkert att kvinnan kommer att dö. Det är en extrem högerhålling i abortmotståndet, som med all tydlighet visar att många av abortmoståndare inte alls håller livet särskilt högt. Det är att straffet för den omoraliska kvinnliga sexualiteten säkert utdelas.

Emot abort på ett vänstersätt

Det här är i princip en helt okänd form av abortmotstånd i Sverige. Jag mötte den när jag talade med några spanska broderskapare i cristianos del PSOE när jag nyligen var på ILRS kongress. Det var verkligen en aha-upplevelse. Jag talade med en man som var feminist, socialist och djupt troende katolik. Vi hade mycket gemensamt i fråga om klasspolitik, filmer, resor och så säger han att de har ett problem med abortfrågan i PSOE. Hans parti, menar han, tittar bara på kvinnans rättigheter och punkt. Jag känner att jag blir lite kall, det här som var så trevligt, varför ska vi prata om det, jag kommer bara att bli arg på den här tråkiga, patriarkala diskussionen om att man får skylla sig själv om man är tjej och blir gravid, då är det bara för staten att tvinga dig bita i det sura äpplet och förstöra ditt liv, typ.

Men han säger inte så…

Han säger: var är arbetsrätten? Var är alla de goda katoliker som sitter på höga moralhästar och pekar på tjejerna när det stora företaget sparkar alla som blivit gravida? Det första steget för att minska aborterna kan alltså aldrig vara förbudet, det första steget måste vara arbetsrätten. I Sverige har vi drivit just den här kristna vänsterpolitiken för att minska aborterna, vi har gjort det tabu att ställa frågan om man tänkte skaffa barn på anställningsintervjuer och vi har höga ersättningar för föräldraledighet. Men ännu finns det mycket kvar. Varför får så få barn när de pluggar på högskolan – trots att det egentligen vore ganska optimalt i flexibilitet och tidpunkt i livet att få barn? Varför har kvinnor så mycket lättare att få vårdnaden om barn? Varför tar kvinnor ut så extremt stor del av föräldraförsäkringen – om vi nu vill minska antalet aborter?

Det finns alltså en möjlighet att förbjuda abort. Men det är i utopia. I utopia skulle vi dessutom inte behöva förbjuda, för varför skulle någon vilja abortera? Att arbeta mot målet att nå detta samhälle skulle vara långt mycket mer effektivt för att helga livet. Aborter skulle kunna förbjudas i det fullständigt jämställda samhället. Där de människor som inte bara haft reella möjligheter att undvika graviditet utan även får fullständig ekonomisk, social och annan kompensation från samhället för smärta, insatt tid och andra möjliga problem i samband med graviditet och förlossning, och som i de fall där barnet inte adopteras bort har en fullständigt jämlik ansvarsbörda med den andra föräldern, inte riskerar karriär, status eller en trygg ålderdom mer än han oavsett om förhållandet fortsätter eller ej – där vore det rimligt att säga att allt liv är heligt, där skulle de oföddas rätt kunna värnas – utan att det leder till sociala katastrofer.

Jag skrev om det tidigare: Jag är emot abort.

Andra om abort: Dagen, SydSv och SvD om Spaniens nya abortlag mm, Alicja som dömdes till blindhet pga abortförbud, Abortlagarnas mörka baksida (aborterna minskar).

Entry filed under: kristen höger, kristen vänster. Tags: , , .

KD’s dröm om frihet att bli antastad av försäljare Kungsholmen har blivit röd!

25 kommentarer

  • 1. Kajsa Bergman Fällén  |  18 oktober 2009 kl. 6:19 e m

    Det var mycket bra skrivet och intressant. Jag håller nog i princip med dig. Helst skulle inga aborter behöva göras, men som det ser ut i världen idag är detta det minst dåliga alternativet.

    Det är väl ungefär som med vårdnadsbidraget, hade varit en ypperligt bra idé om vi levt i ett jämställt samhälle.

  • 2. Anna Ardin  |  18 oktober 2009 kl. 7:04 e m

    tack!

    fast jag tror att det är bra för barn med förskola även i det jämlika samhället förstås.

  • 3. Victor Svedberg  |  19 oktober 2009 kl. 2:34 f m

    Bra skrivet!

  • 4. John Apse  |  19 oktober 2009 kl. 10:36 f m

    Frågan är om FÅR vara vänster och emot abort?Eller vänster och emotinvandring?Eller nåt annat i vilketparti som helst…Den personliga friheten ärju starkt begränsad sommedlem i vilken rörelse somhelst.Därför står jag utanför allt.

  • 5. Anna Ardin  |  19 oktober 2009 kl. 11:16 f m

    Att vara mot jämlikhet och kalla sig vänster får man förstås inte, eftersom det är falsk marknadsföring och en självmotsägelse. Om man då är mot abort, invandring eller rentav "feminism" så får man en ganska tung börda på sig att visa att man inte sviktar i jämlikhetsidealen. Det tycker jag att jag kan visa på i abortfrågan här ovan, men jag tycker att till exempel du John ofta inte lyckas visa detta särskilt tydligt.

  • 6. Anonymous  |  19 oktober 2009 kl. 5:24 e m

    Det var väldigt vad du generaliserar om något slags "höger"-abortmotstånd. Jag känner många "höger"-kristna som värnar alla människors liv, oavsett om det är frågan om abort eller om dödsstraff. Du gör det väl enkelt för dig som generaliserar på det sättet.

  • 7. Lars G Linder  |  20 oktober 2009 kl. 11:37 f m

    Utmärkt skrivet! En radikal socialdemokrati ska formulera sin egen politik, och det gör du väl. Altern. ativet, som inte du men väl andra från och till hänger sig åt, är att utgå från högerns perspektiv och utgångspunkter. Det leder lätt fel.Mer av detta!

  • 8. Anna Ardin  |  20 oktober 2009 kl. 4:37 e m

    Nejnej, det handlar inte om att jag generaliserar "alla" som är höger att de tycker exakt så, utan jag visar på idealtyperna av ett höger och ett vänstermotstånd mot abort. I Sverige finns ytterst få av dessa renodlade (kristna) höger-abortmotståndare, men jag anser att även drag av denna idealtyp bör motarbetas, och att man bör vara medveten om vilken skola man argumenterar utifrån.Jag vill att vi ska undvika att de som i övrigt är vänster köper delar av högerargumentationen och missar vänsteraspekterna i abortfrågan bara för att den är så polariserad. Jag vill visa på en alternativ hållning till förbudet. I princip för, men i praktiken emot – på grund av de konkreta konsekvenserna.

  • 9. Quo wadis  |  20 oktober 2009 kl. 7:17 e m

    Jättemärkligt inlägg, Anna. Abort betyder väl alltid samma sak, oavsett om kallar dig vänster eller höger. Visst kan man tycka att kvinnans har rätt till sin egen kropp. Men frågan är – vilken rätt har hon till en annans kropp? Och i en abort är det väl främst fostrets liv som står på spel, inte moderns? Varför detta ständiga höger/vänsterperspektiv på allt – betyder det att är man till vänster är aborter OK, är man till höger är aborter fel, eller vad menar du?Slutligen, när en en fredlig demonstrant och abortmotsåndare, James Pouillon i Michigan, sköts till döds med flera skott i huvudet för en tid sedan – var det ett uttryck för vänster- eller högerhållning?

  • 10. Anna Ardin  |  21 oktober 2009 kl. 12:15 f m

    Som jag ser det finns det åtminstone två sätt även att vara för abort. Högersättet att man inte bryr sig särskilt mycket om de ofödda, och att varje människa själv äger frukten av sitt arbete, alltså även sina barn. Och vänstersättet är att det leder till sociala katastrofer att förbjuda, att samhället inte har rätt att köra över en minoritets mänskliga rättigheter.Det finns förstås motsvarande sätt att vara mot abort – ett högersätt och ett vänstersätt. Sen finns det massor av andra sätt att förhålla sig till sakfrågan. Att döda abortmotståndare tycker jag visar lika lite respekt för livet som att döda abortläkare, det är inte troligt att någon av dessa personers mördare faktiskt har livet som högsta princip, men vad vet jag…

  • 11. Anna Ardin  |  21 oktober 2009 kl. 12:18 f m

    Visst, "abort" betyder samma sak, men att förebygga dåliga saker snarare än att tvinga folk med våld tycker jag generellt är ett bättre sätt att driva politik, oavsett om det gäller kriminalitet, missbruk, aborter eller vad det än rör. Jag tror på kärlek och jämlikhet mycket mer än på straff.

  • 12. bo widegren  |  21 oktober 2009 kl. 12:20 e m

    Detta leder helt fel enligt min mening, varför jag på min blogg skrivit om FRI ABORT – kvinnan skall ha exklusiv rätt att bestämma om graviditet skall fullföljas eller avbrytas (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=36617)

  • 13. Bo Widegren  |  21 oktober 2009 kl. 12:24 e m

    Detta leder helt fel enligt min mening, varför jag på min blogg skrivit om FRI ABORT – kvinnan skall ha exklusiv rätt att bestämma om graviditet skall fullföljas eller avbrytas (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=36617)

  • 14. Bo Widegren  |  21 oktober 2009 kl. 12:26 e m

    Detta leder helt fel enligt min mening, varför jag på min blogg skrivit om FRI ABORT – kvinnan skall ha exklusiv rätt att bestämma om graviditet skall fullföljas eller avbrytas (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=36617)

  • 15. Anonymous  |  21 oktober 2009 kl. 4:12 e m

    Delar du överhuvudtaget den feministiska analysen av mäns våld mot kvinnor, det vill säga att det i grunden handlar om maktstrukturer i samhället? Socialdemokratiska kvinnor i allmänhet och kristna socialdemokratiska kvinnor i synnerhet har alltid haft ett problematiskt förhållande till feminism. Å ena sidan vill de hävda att de är feminister, å andra sidan beter de sig som fjollor och går männens väg som nu med abortfrågan

  • 16. Anonymous  |  22 oktober 2009 kl. 5:43 e m

    Hur kan arbetsrätten hjälpa en kvinna som blivit utsatt för incest eller våldtäkt och det är övergrepp som pågår ikväll, här i västvärlden i Stockholm. Sen en sak till, du pratar om " dom där " kvinnorna, som om det inte skulle kunna hända dig eller mig, vad är det för slags von oben – attityd?

  • 17. Anna Ardin  |  22 oktober 2009 kl. 6:37 e m

    Nä, arbetsrätten hjälper inte våldtagna, men jämlikhet skulle minska våldtäkterna drastiskt. Jag tror inte riktigt att ni förstår. Jag är emot abort, men jag är VERKLIGEN inte för ett förbud. Att förbjuda abort vore att förslava kvinnor ytterligare. Jag delar den feministiska analysen på bredden och på tvären. När jag bodde i Argentina var upphävandet av abortförbudet min allra viktigaste fråga, det handlar inte om det. Förbud mot abort minskar inte antalet aborter, förbud mot abort dödar kvinnor, det tycker jag inte är att helga livet.Det skulle kunna hända mig. Det är inte von oben. Jag skulle ha gjort abort om jag blivit gravid för några år sedan, och jag tycker att alla kvinnor har rätt att göra abort – eftersom de måste såsom samhället ser ut. Därför måste vi omdana samhället – aldrig förbjuda abort – om vi vill värna livet, friheten och rättvisan.

  • 18. Pelle Poluha  |  25 oktober 2009 kl. 9:20 e m

    Anna, för det första kan du knappast vara för ett okränkbart människovärde (som broderskaparna ställer sig bakom i sitt manifest) samtidigt som du menar att det är ok med aborter i ett ojämlikt samhälle. Du är då villig att offra det ofödda barnet på jämlikhetens altare. Tror du på ett okränkbart människorvärde måste du bekämpa denna världens största människorättskränkning, att ca 50 miljoner (enligt Wikipedia) små människor dödas varje år innan de ens hunnit lämna livmodern.För det andra utförs endast en bråkdel av alla aborter i Sverige av "unga och fattiga" kvinnor. 40 procent utgörs av kvinnor över 30 år varav många lever i stadiga relationer. Vänligen försvara Sveriges abortlagstiftning utifrån dessa fakta.Sedan är det märkligt att vänstern, som säger sig vilja värna den svagare parten i alla maktrelationer, inte ser att fostret är den mest utsatta parten. Det är helt utlämnat sina föräldrar nycker. Varför vill du inte försvara alla dessa små människors liv, Anna?Surfa gärna i på min sida och svara på dessa och andra obesvarade frågor vid tillfälle.

  • 19. Anna Ardin  |  28 oktober 2009 kl. 12:15 f m

    Jag vägrar att offra kvinnor på abortmotståndets altare, aborter räddar inte liv, det förstör barns och kvinnors liv och dödar kvinnor. Jämlikheten skulle kunna rädda både kvinnorna och barnen.Jag vill försvara dessa liv. Men jag tror att man måste bygga bort detta offer, inte förbjuda. Faktum är att slaktindustrin orsakar ett oändligt mycket större vanhelgande av livet och ett oändligt mycket större lidande. Så länge vi har ett brutalt samhälle som inte helgar livet, och så många brutala kristna som inte lyfter ett finger för att protestera mot alla de sjuka utnyttjanden som pågår finns det ingen som helst rimlighet i att ta till med såna brösttoner mot resultatet av ojämlikhet som aborter utgör. Jag respekterar helt enkelt inte köttätande abortförbudsivrare, eller människor som inte tyligt visar att det faktiskt är livet de värnar och inte att behålla kvinnans underordnade position.

  • 20. Pelle Poluha  |  29 oktober 2009 kl. 12:41 f m

    Jag tolkar dig som att du egentligen menar att abortförbud inte räddar liv. Hur som helst verkar du värdera jämlikheten mellan könen högre än människors liv. Det är en klandervärd prioritering. Betänk att det i sin förlängning också innebär att det är ok med barnadråp eftersom barnet oftast "står i vägen" för kvinnans karriärmöjligheter. Barnet gör det innan det blivit fött och efter att det blivit fött, innan den 18:e graviditetsveckan och efter. Jag skriver detta för att du ska inse det absurda med din position, inte för att jag tror att du har denna uppfattning.Det du hela tiden vägrar ta in är att varje abort helt säkert dödar ett litet människoliv. Enbart i Sverige dödas 37000 små människor varje år. Skulle 37000 kvinnors liv ha blivit förstörda om de istället fött dessa barn? Även för de 40% som är över 30 och lever i stabila relationer? Om du svarar ja på den frågan, menar du också att denna "förstörelse" väger lika tungt som det liv som dödats?Sedan förespråkar inte heller jag förbud imorgon i Sverige. Av den enkla anledningen att det inte existerar en majoritet i Sverige för ett sådant förbud. Skulle vi däremot få ett skifte i opinionen, precis som skedde i Polen efter Sovjets fall, så att folket i högre grad började värdera fostret, då vore en lag på sin plats för att dels bekräfta denna värdering men också för att äntligen slå fast att alla människor förtjänar att skyddas av lagen.Slutligen tycker jag att du slutgiltigt demonstrerar att du verkligen inte tror på ett okränkbart människovärde när du börjar göra jämförelser med köttindustrin. Visst ska vi behandla djuren med värdighet. Men det innebär inte att dödandet av ett djur moraliskt kan jämställas med dödandet av en människa. Det är två helt skilda saker, för den som tror på människovärdet. Tron på människovärdet innebär ju en övertygelse om att människan är speciell och har ett alldeles särskilt värde. Det är också en djupt kristen övertygelse.

  • 21. Anna Ardin  |  29 oktober 2009 kl. 1:02 f m

    Jag tycker att det är djupt okristligt och djupt klandervärt att inte arbeta mot ojämlikhet och ändå arbeta för abortförbud. Det är att arbeta för sociala katastrofer. Det är inte acceptabelt. Det är typiskt den kristna högern att låta andra ta konsekvenserna för den egna moralen

  • 22. Bengt i huvudstaden  |  31 oktober 2009 kl. 6:37 f m

    Tack Pelle, för ditt klartänkta inlägg i den här debatten! Du sätter verkligen fokus på pudelns kärna.I det perspektivet undrar jag vad Anna Ardins kommentar efter ditt inlägg egentligen syftar till. Är det möjligen ett svar på någon för mig och säkert andra läsares okänd kommentar tidigare på den här tråden. Hur som helst verkar inlägget inte ha till syfte att bemöta kritiken från dig, Pelle.

  • 23. Anna Ardin  |  31 oktober 2009 kl. 4:12 e m

    Vita medelålders priviligierade kristna högermän, vilken överraskning!

  • 24. Anna Ardin  |  2 november 2009 kl. 1:02 e m

    Jag har rejectat ett gäng manliga kristna abortmotståndares inlägg. De har blivit arga. Men det är inte demokrati att få skriva vad som helst och hålla på hur länge som helst på min blogg. Jag tycker att diskussionen är skittrist och jag vill inte lägga mer tid på att argumentera för abort när mitt inlägg ju faktiskt går ut på att jag vill minska behovet av aborter.För min del så känner jag att debatten är slut. Men självklart får ni fortsätta på era egna och varandras bloggar. För mig tillför det inget intellektuellt att fortsätta eftersom det bara är samma gamla vanliga argument för och emot abort som kommer upp. Jag vill visa på ett nytt perspektiv, visa på vad jag tror kan värna liv utan att fastna vid gamla käpphästar om att unga kvinnor och våra rättigheter måste stå tillbaka för overksamma förbud som bygger på principer, snarare är på hur saker funkar i verkligheten.

  • 25. Jose  |  12 november 2009 kl. 12:21 f m

    Hola, acabo de leer tu artículo sobre el aborto, cuando me encuentro con esta "perla", no te la pierdas, porque ilustra bien lo que pienso yo. Además en España el 55% de los abortos son de mujeres inmigrantes ¿igualdad?. Tampoco es verdad que las ayudas a la maternidad sean de 80 euros, el gobierno zapatero da 2500 euros cuando nace un niño.http://www.elpais.com/articulo/sociedad/obispos/estrechan/cerco/diputados/catolicos/reforma/aborto/elpepusoc/20091111elpepusoc_7/Tes


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: