Många som tänker, själva, kritiskt

19 september 2009 at 11:52 e m 6 kommentarer

Socialdemokratin ska inte desperat söka efter sakfrågor för att vinna val. Istället ska man berätta om vilket samhälle man vill ha. Varje beslut ska ha sin grund i ideologi och partiprogram. Sara Gunnerud och jag om vår Rapport i Efter Arbetet:

I den offentliga debatten bortförklaras alltför ofta uteblivna politiska ingripanden med att politiken inte har möjlighet att förändra. Något annat, något större – globaliseringen, världsekonomin eller konjunkturen – har makten. På detta sätt avsäger sig politiker ansvar och låter marknadskrafterna få allt mer spelrum. Den här förskjutningen i synen på politikens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen kanske också kan vara en del av förklaringen till Socialdemokraternas dåliga resultat i valet till Europaparlamentet i våras.
Varför har vi socialdemokrater då låtit detta pågå så länge, trots att vi vet att ett samhälle styrt av marknaden aldrig kan bli ett jämlikt samhälle? Vi kan ju aldrig vinna en samhällsdebatt där nyliberal problemformulering fått sätta agendan.

Tyvärr känns det som att vi socialdemokrater allt mer desperat tvingas söka efter förenklade sakfrågor och peka på borgerliga felsteg för att fånga mittenväljarna på valdagen. Vi i Rebella tror att detta är en fälla som vi inte alls måste gå i. Genom att visa glöd, vilja och visioner skulle vi istället kunna inspirera både oss själva och väljarna att tro på politikens möjligheter att skapa ett bättre och varmare samhälle.

För att göra detta måste Socialdemokraterna återta initiativet i svensk politik. Vi kan visa att vår ideologi är ett bättre alternativ för Sverige än den moderatledda regeringens. Om ingen pratar om framtiden och det samhälle vi ser i våra visioner har vi ingen chans att vinna tillbaka väljarna. Borgarna vill ha en valrörelse som handlar om ideologilösa sakfrågor och personer, medan vi har allt att vinna på en debatt om idéer och visioner. Borgarna vill uppenbarligen inte ha en debatt om ideologi, helt enkelt för att majoriteten av svenska folket inte håller med om deras ideologiska ståndpunkter. De vill hellre låta människor välja mellan Mona och Fredrik, och vinna genom härskartekniker.

Vi måste bli tydligare med att vi har förtroende för väljarna, och att vi litar på att vi som parti får deras förtroende tillbaka. I en demokrati har väljarna alltid rätt, och om människor väljer att rösta på andra partier kan vi inte bortförklara det med att Moderaterna luras eller att media inte är på vår sida.

Socialdemokratin är en historiskt framgångsrik ideologi. Vårt parti finns inte till för att vara en mellanväg mellan kommunister och nyliberaler, eller ens mellan vänsterpartister och folkpartister. Genom jämlikhet och blandekonomi har socialdemokratin lyckats skapa både lycka och ekonomiskt välstånd bättre än kanske någon annan ideologi. Men det räcker inte att vara nöjd med det vi uppnått hittills. Vi måste också visa att vi kan skapa morgondagens samhälle. Vi är stolta, men faktiskt inte nöjda. Mycket är gjort, men det finns mycket kvar att göra. Därför behöver vi bli tydligare med att förankra politiken i vår ideologi. Alla beslut som fattas måste tydligt och klart kunna motiveras utifrån våra socialdemokratiska värderingar och vårt partiprogram. Om det inte går, ska vi inte fatta de besluten. Vi måste också ha högt i tak och våga kritisera politik som socialdemokrater fört. Att vi valde ett visst sätt att hantera till exempel offentliga upphandlingar eller försäljningar av statliga bolag behöver inte innebära att argumenten för den politiken håller för evigt.

För att göra det här behöver vi också många som tänker i socialdemokratiska banor, tänker själva och tänker kritiskt. Du stolta och smarta socialdemokrat som läser det här, men som av olika skäl valt att inte engagera dig i partiet – vi behöver dig! Vi tror och hoppas att vi kan hitta nya lösningar på de utmaningar vi står inför. Lösningar som grundar sig i våra visioner för samhället. För det handlar inte om sex eller åtta timmars arbetsdag, det handlar inte ens om vi ska tillåta friskolor eller inte, det handlar om hur vi – med tydlig ideologisk förankring – kan möta framtiden tillsammans.

Entry filed under: socialdemokraterna. Tags: , .

Hägglund är en bluff Skilj på slöja och slöja

6 kommentarer

  • 1. Enn Kokk  |  20 september 2009 kl. 2:48 e m

    Det är klart att jag som mångårig huvudsekreterare i partiets programkommission håller med om att ideologin är det viktigaste. Men reducerar man den bara till principer och värdeord, ger den inte alltid tillräcklig vägledning. Och djävulen döljs ju, sägs det ibland, i detaljerna.

    I både 1975 års och 1990 års partiprogram, som jag var med om att utforma, la partiet stor vikt vid att utforma en ideologi enligt vilken vissa samhälleliga verksamhetsområden – som vård, skola och omsorg – skulle undandras marknaden och i stället inte bara finansieras av utan också utföras av den gemensamma sektorn. Med ett sådant synsätt blir friskolor en styggelse. Därmot innebär det inte att man säger nej till variation och därmed en möjlighet att välja. Även en kommunalt driven skola kan ju exempelvis erbjuda alternativa pedagogiker och möjlighet för eleverna att välja tyngdpunkt vad gäller skolans ämnesinnehåll.

  • 2. Simon  |  21 september 2009 kl. 2:44 e m

    Du nämner ordet ideologi nästan tio gånger i inlägget, men vad är det egentligen för ideologi som du förespråkar?

    Jag står för lika rättigheter, jämlikhet, balanserade, men inte exakt lika, möjligheter, och är mest intresserad av att de som har det sämst ska få det bättre.

    På vilket plan skiljer du dig från mig?

  • 3. Anna Ardin  |  21 september 2009 kl. 11:41 e m

    Det är ju svårt att säga Simon, kanske tycker vi helt lika, kanske skiljer vi oss åt jättemycket. Olika sossar har olika drivkraft, men mitt primära mål är inte att de som har det sämst ska få det bättre utan att vi ska ha en generell välfärd för att de sämsta lägen för oss alla ska minimeras.

    Jag tror att det finns fördelar för de allra flesta i ett samhälle av en stark välfärd, jag tycker att de fattigaste – på precis samma sätt som miljardärerna (om vi nu ska ha såna) ska ha gratis sjukvård och gratis skola.

    Den ideologi jag efterlyser är den demokratiska socialismen (eler socialdemokratin om man hellre vill kalla den demokratiska socialismen så), och den kan se lite olika ut, men jag vill ha en levande debatt om den och att debatten ska grunda sig i ideologin och inte i sunt förnufts-lösningar på sakfrågor. Det finns mycket att säga om det, men det är den utgångspunkt jag refererar till när jag säger att vi ska tillbaka till ideologin.

  • 4. Simon  |  23 september 2009 kl. 10:04 e m

    Ja, tillgången till den offentliga välfärden ska ju vara lika för alla. För mig ingår det i det som jag kallar lika rättigheter och balanserande av möjligheter.

    Vad ser du för argument till att det inte skulle få finnas människor som är väldigt rika? Så länge man inte bryter mot samhällets lagar och regler ser jag inget hinder mot att vissa människor tjänar mycket pengar. Kommer du på ett sätt att göra det på så varför inte. Oftast som alltid får vi andra ju ta del av denna rikedom, direkt som indirekt.

    De enda lagliga miljardärer som jag kan ställa mig skeptisk till är finansspekulanter som många gånger tjänar pengar på andras förlust, vilket inte är fallet om du som entreprenör exempelvis startar ett multinationellt företag som genererar massvis av jobb och säljer produkter som människor vill ha. Drömmen i mina ögon vore en världsvaluta för då skulle valutaspekulation omöjliggöras.

    Och det är just denna demokratiska socialism som jag undrar hur den idag ser ut. En stark välfärdsstat förespråkas givetvis, men det är ju den borgerliga alliansen för också. Vilka kärnvärderingar har jag som du inte delar?

  • 5. Anna Ardin  |  23 september 2009 kl. 10:11 e m

    jag vet ju fortfarande inte vem du är eller vart du står ideologiskt.
    men socialism och blandekonomi, offentligt ägande av välfärden, starka statliga begränsningar av kapitalismens makt, misstro mot den osynliga handen, feminism… jag vet inte, du är anonym, jag har bloggat här sen 2005, jag tror att du har bättre möjligheter att berätta var vi skiljer oss. att alliansen arbetar för en stark välfärdsstat håller jag inte med om.

    och nej, det där med nedsippringseffekten är sedan länge motbevisad, stora kapitalackumulationer är av ondo, det leder till lyxkonsumtion, brottslighet och miljöförstöring och pengarna i skatteparadis, knappast till högre löner för anställda i miljardärernas verksamheter.

  • 6. Anna Ardin  |  23 september 2009 kl. 10:12 e m

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokratisk_socialism


Senaste inlägg


%d bloggare gillar detta: