Glödande tanter är framtidshopp

1 juni 2009 at 2:01 e m 3 kommentarer

Varför är åldersspridningen så dålig bland kandidaterna till EU-valet? På Socialdemokraternas lista är snittåldern 44 år, vilket ju verkar rimligt, men hela 16 av 30 kandidater ligger i åldersspannet 42–53. Ingen är över 65 och ingen kommer ens att bli det under mandatperioden.

Diskrimineringslagen har utökats, det är inte längre tillåtet att diskriminera på grund av ålder. När tidningen PRO-pensionären frågar partierna om äldre säger alla att de inte ska diskrimineras och att förbudet mot diskriminering på grund av ålder ska utvidgas till alla samhällets områden. Om man har körkort ska man kunna få hyra bil – fast man fyllt 70, och kunna skaffa bensinkort eller olycksfallsförsäkring. Förutom att Moderaterna inte kan förklara varför pensioner, uppskjuten lön, ska beskattas hårdare än de ännu förvärvsarbetandes lön, är partierna rörande överens.

I arbetarepartiet räknar vi snittålder. Vi strävar efter att ha unga kandidater, gärna unga tjejer, för att ungas röst är viktig sägs det, ”trots att de har mindre erfarenhet”. Men jag tror att vi egentligen vill ha folk under 40 för att väga upp de stora horderna (män) i 50-årsåldern. Visste ni att Thomas Östros räknades som ungdomskandidat fram till 2005? Upp till 40 är man ungdom, efter 50 är man äldre och efter 65 är man helt förbi verkar vara devisen.

En av mina förebilder är författaren Harald Lundberg, han är broderskapare i Örebro och jobbar nu på en ny bok. Han har rollator, åker färdtjänst, håller föredrag, bor på äldreboende, driver motioner och bemannar partilokalen, helt utan motsättning. Han är 88 och coolare än de flesta, men knappast unik i det att hans engagemang – för att inte tala om erfarenhet – inte försvann vid 65. Vi räknar ut folk när de fyller 65 och när man flyttar in på hem så verkar samhället tro att man inte längre existerar.

Som ordförande för Broderskapsrörelsens ungdomsnätverk får jag ofta höra att det är så himla bra att vi ger hopp för framtiden och värvar nya unga medlemmar och visst – det är kul att vi växer bland unga, men rörelsen värvar en massa 60- och 70-åringar också! Våra nya 70-åringar kan ha 5, 10, 20 eller kanske 30 års engagemang kvar för rörelsen, tala om framtidshopp!

Därför känner jag mig nu tvungen att säga detta: man blir inte dum i huvudet för att man blir svag i benen, och man behöver inte ens bli svag i benen för att man blivit pensionär. Ska det vara så svårt att förstå? Jag älskar alla våra glödande tanter och gubbar i Broderskapsrörelsen, och ser fram emot att vara bland de yngre ett bra tag framöver.

Denna krönika publicerades i Tidningen Broderskap nr 22/2009

Entry filed under: broderskapsrörelsen, socialdemokraterna. Tags: , , .

Två högerklassiker på ett par minuter Veckans glad- och störlistor

3 kommentarer

  • 1. Anonymous  |  1 juni 2009 kl. 8:44 e m

    Här kommer ett svar från en S-tant över 60, som p.g.a. av krävande yrkesarbete inte hade tid att engagera mig i politiskt arbete förrän nyligen. För mig spelar ålder ingen roll, men däremot erfarenhet från samhället genom yrkesarbete. Minst 10 år är rimligt att kräva innan någon ens kan bli tänkbar för valbar plats.
    Jag mår fysiskt illa när jag hör verkligshetsfrämmande yrkespolitiker som Sahlin och Reinfeldt försöker söva åhörare med förädisk vänlighet och floskler. Båda två borde ställa sina platser till förfogande och ta var sin anställning och pröva det liv vi andra har eller har haft. Hur länge ska man kunna harva i politiken? Ska man överhuvudtaget få tillträde till politisk befattning utan arbetslivserfarenhet?

  • 2. Anna Ardin  |  2 juni 2009 kl. 4:33 e m

    Jag håller helt med om att vi behöver friskt blod och nytänkande människor i partierna, och att friskt och nytänkande inte behöver komma från ”unga” utan lika gärna kan komma från människor som är nya i partiet. Att dessa nya har livserfarenhet och erfarenhet från yrkeslivet är ju bara en fördel!

    Sen håller jag kanske inte riktigt med om att det skulle bli bättre av att partiledarna avgår.

    Det behövs en blandning av unga, äldre, nya och gamla partimedlemmar, och att partiledarna varit med ett tag är väl rimligt? Men visst är det synd att det ska krävas att man varit heltidspolitiker i princip sedan ungdomsförbundstiden för att kunna vara aktuell.

  • 3. Anonymous  |  4 juni 2009 kl. 4:14 f m

    Visst är det bra att partiledarna varit med ett tag – för dem och för alla andra ängsliga sarghållare, men politiken skulle kanske sett annorlunda ut om de hade haft någon form av arbetslivserfarenhet.
    Den kvinna i politiken jag har störst aktning för, trots att jag inte delar hennes värderingar är Angela Merckel, som utan att vara ekonom och detaljkunnig igår rutit mot ECB, the FED och britttisk centralbank. Hon har den "kvinnliga" förmågan att göra en överslagsberäkning och ser att det barkar åt fanders. Det gör det!


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: