Tacka vet jag Sovjet

Jag hade tänkt pausa att diskutera utbildningspolitik, men ibland kommer gamla käpphästar travande och då måste man bara hoppa upp.

En av dessa heter ”överutbildning” och är en kuse som föraktar bildning i allmänhet och politiskt engagemang för fred och rättvisa i synnerhet. Idag har min gamla utbildningspolitikerkollega Eva Westerberg släppt ut denna käpphäst i hagen i och med en kommentar på en Sydsvenskanartikel. Hon menar att det är ”helt absurt att kurs i civil olydnad ger studiemedel”. Där nämner hon också en ettårig kurs i foxtrot och kommenterar med ”hallå liksom”. Det finns åtminstone tre problem med detta hallå liksom:

1) Bildningsfientligheten
2) Misstro till människors förmåga att prioritera
3) Detaljstyrning med politiskt filter

Bildningsfientligheten
Det finns två sätt att se utbildning, det ena är att utbilda sig är något man gör för ett mycket specifikt syfte, typ lära sig ett yrke som man sedan kan (på förhand bevisa att man kommer att) producera för samhället och tjäna pengar på. Det som man lär sig som man inte direkt kan omsätta i nytta är värdelöst. Det andra sättet är att man ser utbildning som något som utvecklar en individ till att tänka i nya banor, där det finns poänger för fysiker att läsa poesi, där allmänbildning, kreativitet och bredd är viktigare än uppfostran.

Om man ser på utbildningen på det första sättet så vill man självklart inte att folk ska gå kurs för att lära sig att knacka sönder JAS-plan eller med statligt finansierat studiemedel – enligt principen ”när pappa betalar så bestämmer pappa”. Om man å andra ser utbildning på det senare sättet så finns det ett värde i att tänka kritiskt – sätta vapenexport i relation till folk- och människorättsbrott (eller vad man nu menar man lär ut på Kvarnby folkhögskola), att utbilda sig för en hobby som kan ge mig ett lyckligt liv eller att lära sig mer om nåt man brinner för, och vänta och se vad man kan ha det till.

Evas gamla organisation SACO har ju tidigare drivit att andelen överutbildade i Sverige ökar och det parti hon sympatiserar med (M) och hennes arbetsgivare Timbro har ju inte gjort sig kända för att vilja satsa på högre utbildning för svenska folket. När man ser utbildning på det bildningsfientliga sättet så sjunker utbildningsnivån i det givna landet, ett fattigt land har en befolkning som strävar efter nyttoutbildning – enbart – och ett land som inte uppmuntrar sin befolkning till bildning blir fattigt. Om man vill skala bort bildningen från utbildningen, om man vill försäkra sig om att ingen (hemska tanke) blir överutbildad så får också en krympande andel av befolkningen tillträde till högre utbildning. Landet hamnar i en nedåtgående spiral där både utbildningsgraden, bildningsgraden och det kritiska tänkandet sjunker, arbetsmarknaden blir mindre och mindre kunskapsintensiv, vi får konkurrera med pris istället för kvalité och vi får inga nobelpris.

Misstro till människors förmåga att prioritera
Det är inte guld och gröna skogar att plugga med studiemedel. Många är högt stressade av kravet på att välja rätt utbildning direkt, eftersom ett felval kan innebära att du inte kan nå din examen – för att studiemedlet tagit slut. Enligt det senaste förslaget från den bildningsfientliga alliansregeringen ska man nu ta sin högskoleexamen på 4 år blankt. Att i detta tro att man måste styra folk ännu mer – för att hindra dem från att laja runt och dansa styrdans eller som svart sätta sig på en vits plats i en apartheidbuss (=civil olydnad) är att misstro människors prioriteringar.

Själv läste jag – med studiemedel – Core curriculum, en kurs om naturvetenskapen i Frankensteins monster, oljemålningar, Aniara, termodynamikens lagar och avslutade med ett PM om barn med oklar könstillhörighet. Mycket ostrukturerat och helt fantastiskt. Jag använder fortfarande grejer från den kursen i politiska diskussioner, som partytrick på fester och som tröst när jag känner mig ensam. Men med utbildningspoliser med rätt att dra in studiemedel för mig som läsandes onödigheter hade jag knappast fått läsa denna kurs. Jag tycker att vi ska lita på att de allra flesta är rationella och har sina skäl för att välja de kurser de väljer. Samhället skapas av människors prioriteringar. Det finns inte ett ändligt och givet antal anställningar i vissa brancher, marknaden och samhället skapas av både efterfrågan – och utbud.

Detaljstyrning med politiskt filter
I debatten vill ofta den borgerliga sidan att universitet och högskolor ska få mer och mer och mer ”frihet”. Det ska alltså inte tillsättas några representanter för folket i deras styrelser, rektorerna ska inte behöva uppfylla en massa ”onödiga” direktiv utan själva få bestämma vad deras universitet är och gör. I det här fallet handlar det visserligen om en folkhögskola, eftersom de är gamla folkbildningsinstitutioner skapade av socialdemokratin så kanske det råder andra regler för vad Timbrosfären anser vara nyttan med frihet, men jag bortser från det.

Man hävdar alltså mycket ofta att utbildningsanordnarnas frihet är den bästa ting. Men gäller det bara när man inte ska ha sossar i styrelsen? Varför gäller det inte när utbildningsanordnaren och studenterna är överens om att det finns ett värde i en viss kurs? Kan det månne vara den politiska inriktningen på kursen man vänder sig emot?

Att civil olydnad – att lära sig om fenomenet protester mot ett orättfärdigt samhälle – är icke önskvärt i Timbrosfären är kanske inte så konstigt, men det är olustigt när man går ut och vill stoppa utbildning som skulle kunna användas mot ens politiska syften. Tacka vet jag Sovjet i så fall! Där kunde utbildning inte användas för samhällsomstörtande verksamhet alls. Är det dit man vill nå? Eller är det här bara ett uttryck för spontant sippt ”sunt förnuft”? En ryggradsreaktion på att folk sysslar med trams när de skulle kunna bli betongborrare.

Om det skulle införas ett heltäckande politiskt filter på utbildningar, så att inget som kan användas till olagligheter skulle få förekomma så tycker jag att alla kurser i företagsekonomi borde hårdbevakas. Studenter kan inte fortsätta låtas få kontakt med lärare som dragit av mer än de egentligen haft rätt till eller ges möjlighet att lära sig hur man smiter från att betala skatt utan att bli upptäckt, för att inte tala om alla juristutbildningar som lär folk hur man försvarar skyldiga brottslingar och indirekt uppmuntrar dessa brottslingar att tiga om sina brott i rätten. Marknadsföringsutbildningar, där man lär ut hur man ska sälja på folk varor som inte är av högsta kvalité eller kurser i IT där man till och med får lära sig att utveckla programvara som kan användas för illegal nedladdning. Stoppa dom!

*Eva överdriver dessutom folkhögskolans kurs, så här beskrivs den egentligen ”tillsammans med fredsnätverket Ofog arrangerar Kvarnby folkhögskola en sommarkurs som fokuserar på internationella konflikter, militarismen och fredsrörelsens motstånd. Kursen riktar sig till alla som är intresserade av fredsfrågor. Du behöver inga förkunskaper och kursen är studiemedelsberättigande.” Men oaktat detta så tycker jag att en magisterutbildning i civil olydnad hade varit befogad.