Fan, fan, fan, jävla dragspelsmaffia!

Åh vad jag blev besviken igår!

Sen jag började på mitt nya jobb på Sveavägen har det stått en söt farbror och spelat dragspel i hörnet vid konsum. Jag har laddat upp med mynt för att kunna ge honom props när jag går förbi och har känt mig ganska glad över att han finns och är söt och faktiskt kan spela dragspel. Till skillnad från de här förslavade dragspelsbarnen som halvligger och spelar bella ciao i slow motion.

För en vecka sedan eller två var han plötsligt borta. Nej! Tänkte jag, var är han? Kanske hemma och vilar. Men så nästa dag stod det en annan gubbe där, med samma dragspel (I presume)! Jag försökte tänka att det var hans kompis som hjälpte honom att bevara hörnet ett par dagar, men var ändå ganska konfunderad.

Och så igår kom den stora chocken: det stod en tredje man i hörnet vid konsum, och spelade dragspel.

Fan, fan, fan! Tänkte jag. Jävla dragspelsmaffia! Det är ett förbannat dragspelsproffice som profiterar på det här skitjobbet att stå i minusgrader och spela dragspel. De har en hallick nånstans som placerar ut dem i hörn att spela för skitpengar.

Att vara gatumusikant är inget yrke, det är en sofistikerad form av tiggeri. Det kan vara en tillfällig hobby, ett avkopplande semesterknäck eller en utväg för människor på marginalen, eller folk som vill leva off the grid, som alltså inte vill vara anställda eller jobba åt någon. Om det blir ett institutionaliserat jobb så räcker inte de skitpengar folk lägger i hatten för att upprätthålla ett rimligt vitt system, sociala avgifter, provision för arbetsgivare (sic! vad behöver man en chef för att stå i ett hörn utanför konsum till??) och lön. Det går inte ihop!