De är verkligen rasister, det går inte att komma ifrån

11 mars 2009 at 12:17 f m 11 kommentarer

Idag finns en intervju med den mest polerade Sverigedemokraten, deras partiledare Åkesson. Zaremba försöker få svar på vad det betyder att vara svensk och det som SD ställer upp är högst intressant. Jag tänkte göra ett litet test på mig själv, är jag svensk? Och så tänkte jag samtidigt passa på att kolla SD, är de svenskar enligt sin egen definition?

Enligt Sverigedemokraternas program skall medborgarskap i princip vara ett privilegium förbehållet svenskar. Och ”svensk är den som av sig själv och som av andra uppfattas som svensk”. Ok, so far so good, jag är äkta blond, bara 2 cm kortare än medellängden för kvinnor i Sverige och har ett BMI på 22,5. När jag ber folk utomlands att gissa var jag är från så svarar de oftast Argentina eller Mexico, men det har kanske snarare med min märkliga brytning när jag pratar spanska att göra. Jag berättar för dem att jag kommer från Europa, eller Gotland, när jag säger att de har fel.

En nyckelfras som Åkesson uttalar i intervjun: ”man skall ha svenska värderingar”, säger Åkesson. ”Man skall ha vår syn på demokrati och på på jämställdhet – nej det blir fel – på förhållandet mellan man och kvinna.”

Och här börjar det bli jävligt komplicerat för min del!

1. Svenska värderingar
Gäller det här att ligga nära snittet av svenska folket, eller nära snittet bland medlemmarna i SD? Jag tror själv att jag ligger mycket mycket långt från SD-snittet och betydligt närmare snittet i hela svenska populationen. Jag tror också att mina värderingar ligger ungefär lika nära snittet av hela svenska populationen som jag ligger för snittet bland dem som bor i Sverige som inte är medborgare och dem som fått medborgarskap senare i livet än vid födseln. De som både M och SD vill göra till andra klassens medborgare och kunna frånta medborgarskapet.

Om man vill kolla snabbt på SDs politik (exempelvis för att bestämma sig om man ska rösta på dem i ett val) så har de presterat en sammanfattning med 6 punkter. Denna lista är det man först ser om man söker på deras egen hemsida och alltså borde den vara mycket representativ för vad de tycker och var de lägger sina prioriteringar. Om man ser till antalet ord de lägger på varje fråga så får man fram en andel av totalen, som också ger en fingervisning om vilka frågor de tänkt kring och tycker är viktiga att belysa:

1. Invandringen (53%)
2. Nationell och social rättvisa (ekologiskt medvetande, äkta demokrati, moralisk upprustning, kristen etik, nationalkänsla mm) (16%)
3. Sysselsättning (9%)
4. Brottslighet, missbruk och sjukskrivningar (löses genom ”nationalistisk politik”) (9%)
5. Skatterna (8%)
6. Nej till EU (5%)

När man ställt samma fråga till svenska folket (SOM-undersökning från 2008) finns det 4 frågor som får en röst bland över 20% av svenskarna:

1. Sjukvård (25%)
2. Sysselsättning (22%)
3. Utbildning (21%)
4. Miljö (21%)

Ska man dela de svenska värderingarna i fråga om politiska prioriteringar, eller ska man prioritera som SD? Ska man dela deras värdering att invandringspolitiken är viktigare än allt annat sammantaget? Eller ska man dela svenska folkets prioriteringar, och därmed inte rösta på det osvenska SD? Det blir så paradoxalt på nåt vis.

2. Vår syn på jämställdhet
11% av ledamöterna i Sverigesdemokraternas partistyrelse är kvinnor, och ca 30% av deras politiker. Det betyder att deras syn på jämställdhet är att minst 70% av folk i ledande befattningar ska vara män. Det är den naturliga jämställdhet de pratar om.

Jag söker på jämställ* i partiprogram, principprogram, och alla andra dokument jag hittar på deras hemsida och hittar till slut några ställen, till exempel här:

Den rättspsykiatriska vården avskaffas som påföljd för brott. Den som av domstol förklaras skyldig till brott ska, om inga särskilda skäl talar emot detta, kunna dömas till fängelse även om han begått brottet under inflytande av psykisk sjukdom, eller därmed jämställt tillstånd.

Ingenting om jämställdhet mellan könen, inte i idéprogram för demokratisk utveckling, inte i försvarspolitik, inte i utbildnings-, äldreomsorgs- eller ekonomisk politik eller någonstans där jag tycker att det naturligt borde finnas med om man menar allvar med att jämställdhet är ett viktigt krav att ställa på folk som vill vara svenskar.

Men om man istället söker på kvinn* så hittar man något mer, i familjepolitiken:

staten har i allt högre utsträckning kommit att överta föräldrarnas fostrande och vårdande roll och överdriven individualism och hedonism har lett till ett minskat ansvarstagande och en ökad ombytlighet i förhållandena mellan män och kvinnor

Heey!! Vi vill ha hemmafruar och inga dagis! Staten (dvs kommunen, vad jag vet finns det få statliga förskolor, men det handlar ju mer om trovärdigheten för om de kan klara att driva politik när de inte vet hur institutionerna funkar, men det är nåt annat, nu granskar vi deras ideologi) ”föräldrar” ska ta hand om barnen mer och mellan föräldrarna ska man inte hålla på och mixtra med könsrollerna eller vem som ska stå för omsorgen, här är det mammorna som ska offra sin individualism och stanna hemma. Tala om osvenska värderingar! Och dessutom ett komplicerat sätt att säga det på.

Och på ytterligare två ställen tycker man till om hur vi borde ändra på missförhållanden i jämställdheten i Sverige, och det är först i kriminalpolitiken:

Kvinnofriden är mer hotad nu än på många år. Därtill kommer de numera uppmärksammade gruppvåldtäkterna, som Sverigedemokraterna har lyft fram i ljuset de senaste åren.

Sedan i invandringsprogrammet:

Kvinnlig könsstympning och hedersrelaterat våld, skall motverkas och bestraffas hårdare än idag.

Två gånger alltså, och båda gångerna slår man tydligt ifrån sig att det skulle finnas ett svenskt problem med jämställdhet, att det skulle finnas strukturer som missgynnar kvinnor som är gifta med svenska män. Sverigedemokraterna har aldrig lyft fram gruppvåldtäkter som genomförts av blonda, svenskfödda killar. Sverigedemokraterna har inget sätt att förklara varför deras egna medlemmar slår sina fruar. Att hedersrelaterat våld förekommer i deras egna kretsar, av svartsjuka eller svenska religiösa skäl, finns inte på deras karta. De pratar också om månggifte och tvångsgifte, men inte som jämställdhetsproblem.

Men det blev ju tydligen fel i intervjun, just synen på jämställdhet ska inte räknas in i svenskheten, för då lär inte SD komma särskilt högt på svenskrankingen, men däremot:

3. Vår syn på förhållandet mellan man och kvinna
Så här skriver de i sitt principprogram:

Sedan mänsklighetens begynnelse, och i så gott som alla samhällen, har familjen varit den grundläggande enhet varpå samhället baserats. Förhållandet mellan man och kvinna, och deras barn, är den nödvändiga förutsättningen för harmoniska samhällsförhållanden.

Att kärnfamiljen mamma, pappa, barn är den enda historiska familjekonstellationen är för det första ett ahistoriskt och högst ovetenskapligt antagande. De verkar ju inte ens ha läst grottbjörnens folk, det kanske skulle ha stimulerat deras fantasi! Storfamiljer, flerfamiljs- och singelhushåll, ensamstående med barn, föräldrar som arbetar på annan ort, farföräldrar med barnbarn, inneboende, homosexuella par och klaner har också lyckats upprätthålla fungerande enheter och harmoniska samällsförhållanden.

Är det bara homosexuella som är viktiga att exkludera när man skriver ”förhållandet mellan man och kvinna” (kvinna ska språkligt förresten komma först eftersom man vid likvärdiga storheter ska placera ord i bokstavsordning), eller är det även familjer som har gamla faster inneboende, eller familjer som inte kan/vill ha barn som inte är riktigt svenska? Själv är jag sambo utan barn och bidrar alltså inte till ett harmoniskt samhälle och delar dessutom inte SD:s syn på saken.

”Sverigedemokraterna anser att äktenskapet skall vara förbehållet par bestående av man och kvinna.” Svenskarnas värderingar säger dock att homosexuella par bör få gifta sig, alltså är SD:s ståndpunkt inte särskilt svensk. Men återigen är det lite oklart om det är SD eller svenska folket man ska hålla med för att anses dela ”våra” värderingar. Jag håller med svenskarna, men inte SD, är jag svensk då?

4. Vår syn på demokrati
Sverige är ett sjukt samhälle, därför att medborgarna inte trivs (…) två viktiga principer: a) Sverige är svenskarnas land samt b) allas likhet inför lagen (…) invandrare måste acceptera att de kommit till ett nytt land med egna lagar och regler, ta seden dit de kommit och därmed anpassa sig till det svenska samhället. (…) Utan att på något sätt anamma mångkulturalisternas demokratisyn är det naturligt att [samer och tonedalsfinnar] ges vissa möjligheter att leva och utvecklas utifrån sina egna önskemål”

Alla är lika inför lagen, men vissa är mer lika, demokratiutveckling ska ske med vissa grundprinciper som inte går att förändra. Invandrare får alltså inte försöka anpassa Sverige efter vad de tycker är bästa sättet att forma ett land, en invandrad feminist ska ta seden dit han/hon kommer och acceptera att här i Sverige, här tjänar kvinnor mindre än män, tacka och ta emot, en invandrad ateist bör bli en ljum kristen och en invandrad vegetarian får gott acceptera att proppa i sig grisblod med lingonsylt. Samer ska dock ges vissa möjligheter att leva och utvecklas (förstås till skillnad från till exempel irakierna eller fransmännen). Det var ju snällt ändå, eller?

Hela detta test är förstås helt meningslöst. Eftersom jag är självklar svensk enligt SD, trots att jag inte håller med alls. De här reglerna som man ska följa, värderingar man ska hysa och språk man ska kunna behöver inte alla testas för. Det finns nämligen en outtalad tröskel som heter ras, en raströskel som man måste komma över om man ska slippa bli ifrågasatt. Klarar man inte den tröskeln, är för svart eller för svarthårig eller om det märks att ditt modersmål inte är svensk och dina slaviska drag kan upptäckas kommer en ny dörr du måste ha nyckeln till, en dörr som jag aldrig behöver låsa upp, eftersom jag på grund av min hud redan är inne. Nyckeln är att hålla med SD, att klara deras prov på lojalitet, gör du det kan dörren glida upp så kan man få träda in i svenskhetens förlovade land, gör man det inte, om man vill fortsätta be till Shiva istället för att prata med Jesus eller tycker att djur inte ska behöva se andra djur dö innan de slaktas (viktig del av halalslakt) så kan man aldrig bli svensk. Då är man i SD:s Sverige dömd till utanförskap och bör åka ”hem” (får mig osökt att tänka på teveserien om Knutby, när Helge dag ut och dag in mässar om att ”vi ska ju häm, häm, det är dä som ä så underbart, vi ska häm”, Knutbysektens syn på jämställdhet är ju förresten mycket svensk om man jämför med SD:s partiprogram, grundat i kristendomen och ”naturliga” förhållanden mellan män och kvinnor på maktpositioner, ungefär 70-90% män).

En gång har en nazistledare kallat mig jävla jude-jävel, på en brygga på Gotland, när jag lite trevligt hälsade på honom med ett heil. Jag tänker att detta är lite samma sak. Jag håller inte med = jag kan omöjligt vara svensk utan måste tillhöra något annat. Nazisterna har dock den finessen att även blonda kan hamna utanför gemenskapen och bland dem som prövas, eftersom de har en extra kategori av vita icke-önskvärda (judarna) som SD saknar. Jag säger emot honom = jag är jude. Om jag är vit och säger emot SD är jag inte jude, bara en Sverigehatare. Om jag däremot inte är vit, om jag har fel ”kultur” (eller vad SD nu kallar ras för nu för tiden) och säger emot SD så är jag inte bara Sverigehatare, jag är dessutom inte svensk, och kommer aldrig någonsin att kunna bli det. De kommer dock alltid att definiera sig själva som svenskar, deras kriterier kommer att bändas och töjas hit och dit för att de själva ska passa in i sin egna snäva svenskhetsram. Det kommer många gånger göra avsteg från vad som är logiskt, om de kommer in i riksdagen kommer de att synas, de kommer att bidra starkt till ett ökat politikerförakt eftersom politiker som är inkonsekventa och som har specialregler för sig själva blir granskade och uthängda.

Deras definition av svenskhet är att man uppfattar sig själv som svensk och att andra uppfattar en som svensk, och de kommer aldrig att uppfatta en fyra generationers svensk meningsmotståndare som är svart som lika svensk som en finländare i deras eget parti. Deras svenskhet står och faller med ras. Och dessutom är deras syn på könsroller, traditioner och kultur helt vidrig och går emot allt vad utveckling heter. När de sedan tycker att ”invandrare” måste ha samma syn på jämställdhet som de själva för att få vara med i gemenskapen blir det ju bara för hycklade. Jävla skitrasist och hycklarparti.

Läs även andra bloggare om , , , , .

Här finns fler bloggare på ämnet: Åk hem till Sverige, Åkesson! av Lilli Severin, Hälsning, svensk, ~nordist, europé, ~internationalist av Peter Olevik Dunder, En ny regering i Cynisk & småsur, Den skarpa vinden à la Skåne förargat sig mot min hud i Professors blogg, Vad är det Zaremba har som Guillou har förlorat? av Inga-Lina, Eftersom min blogg inte är min Twitter i year of madness, Jimmie Åkesson är ett skämt i My dad read Kirkegaard, Artikelserie med både guldkorn och bruna fläckar i Tusen pekpinnar, Tips i Johanna i Jakan, Den svårfångade svenskheten i KULTURFORUM, Jimmie Åkesson – det svenskaste som finsk i Motpol, Vem är svensk? i Robsten blog, Invandrare och Sverige del 4 i Mina reflektioner m.m, Profetians gåva i Senapsfrön och fikonspråk, Känslor bestämmer om du är svensk eller inte i Kära blogg…, Är jag svensk enligt Åkesson? i Trottens Betraktelser, Zaremba i DN: Vem äger flaggan? av Camilla Grepe, Vem är svensk är något jag undrar…och Maciej Zaremba i Frihetens vingar, Vem gav Åkesson tolkningsföreträde? i A gay globetrotters views, Världens ärligaste regering?Ett hjärta RÖTT, Fjärde delen i Gryningsräd, Huvudet på spiken! i Svensk historia, Kan en svensk vara gift med en utlänning? i Vi i Sverige, Hala upp inte hala ner!! i Bahlool, Typ-iskt: Varför genetiken ställer fel frågorTing och Tankar, Jag är inte svensk av Svensson, Zaremba gör det igen av Folkpartiet Eslöv, Svensk integrationspolitik av Hans Berg.

Entry filed under: jämlikhet. Tags: , , , .

Våldtäkt en del av mäns makt Men du då?

11 kommentarer

  • 1. Eric  |  11 mars 2009 kl. 12:08 e m

    Nazist eller inte, hur trevligt är det att hälsa på någon med ett ”heil”? Du tyckte du var rolig, killen antagligen att du var oförskämd (vilket du var) och svarade ganska sarkastiskt tillbaka ”judejävel”. Konstigt? Knappast. Det hade jag också gjort och jag är knappast nazist.

  • 2. Anna Ardin  |  11 mars 2009 kl. 2:09 e m

    Personen i fråga var Björn B, tidigare propagandachef för NSF och nu knuten till folkfronten. De hälsar på varandra med heil, och de är inte ironiska när de pekar ut judar som sämre människor. Att hälsa på honom med ett heil var från min sida en klar politisk markering att jag vet vem han är och att jag inte tycker hans rörelse är ok. Detta uppfattade han, även om hans kamrater troligtvis skulle kunna ha använt samma begrepp på ett helt icke-ironiskt vid. Hans reaktion på min markering var att klassa mig som en av de ”sämre” sortens människor, jude.Om du kallar folk för ”judejävel” när du blir arg på dem får det stå för dig. Själv tycker jag att det är fruktansvärt.

  • 3. Oskar  |  11 mars 2009 kl. 6:17 e m

    Jag undrar vad det är för fel med att ha en hjärtefråga? Det är ju invandringspolitiken dom har på agendan och profilerar sig genom. Skulle det vara valtaktiskt att då helt vända skeppet och satsa på djurrätt istället? Dessutom började nästan varenda parti som idag sitter i riksdagen med EN hjärtefråga. Så det är inget fel med att bygga upp sitt parti runt en fråga.

  • 4. Anna Ardin  |  11 mars 2009 kl. 6:32 e m

    Det är inget problem att ha en hjärtefråga, att miljöpartiet skriver mer om miljöpolitiken är ju helt naturligt.Skillnaden är att de inte utger sig för att veta vad som är svenskt, de säger inte att man måste tycka vissa saker för att vara svensk och omfattas av demokratin.SD blandar ständigt samman sig själva och sina värderingar med vad som är ”svenska” värderingar. De säger ”vi” och menar långt många fler än sina väljare.Det är en stor skillnad på SDs hjärtefråga och till exempel miljöpartiets hjärtefråga. Miljöpartiets fråga var från början att lyfta ett område som de tyckte glömdes bort som de ville lyfta på dagordningen och få stöd för. SDs hjärtefråga menar de är något som alla tycker men som ingen vågar säga. De inkluderar mig i sitt vi trots att jag inte vill vara där. Deras hjärtefråga ÄR att man ska vara och tycka som svenska folket för att omfattas av demokratin, det blir helt paradoxalt (dubbelmoral) när denna hjärtefråga inte stämmer överens med hur svenska folket är och tycker!Jag tycker dessutom att SDs hjärtefråga strider mot människovärdesprincipen. De brinner för ett Sverige som inte existerar och vill pressa in oss alla i ramar som de inte kan förklara hur de ser ut utan att det blir uppenbart att deegentligen menar att alla inte är lika mycket värda.

  • 5. Oskar  |  11 mars 2009 kl. 7:07 e m

    Det är nog rent valtaktiskt att inte vara så kategoriska att dom säger vad som är svenskt och inte. Eller så är det så att dom tycker att det är upp till var och en vad som är svenskt eller inte. Beror ju på om man vill tolka snällt eller inte.Skulle vara skoj om Sd döpte om sig till invandringspartiet. För att motsvara Mp då. Dom spelar ju på att alla andra partier har börjat strunta i svenskarnas bästa och börjat se till andra intressen, sossarna vill ha makten genom en medveten taktik att importera valboskap, Mp flummar med världsmedborgarskap och moderaterna vill lönedumpa. Därför gör dom sig ”spännande” genom att hävda att dom står för svenskarnas intressen.

  • 6. Anna Ardin  |  11 mars 2009 kl. 7:58 e m

    Visst, det är valtaktik att de inte berättar vad de egentligen vill. Att rensa upp listorna från alla gamla nassar och brottslingar (som får jobba i kulisserna istället) är också taktik. Åkesson har til och med ett ord för det, hittar det inte nu, någon som minns?Det du Oskar skriver om att partierna börja strunta i svenskarnas bästa är dock trams. Att sossarna skulle importera väljare är ju helt taget ur luften, de och moderaterna är ju tyvärr snarare kända för att gå ihop och strama åt medmänskligheten i flyktingpolitiken. Det där har du inga siffror på. Och att det är medvetet vore ju jävligt dolt i så fall, eftersom jag jobbar på Sveavägen 68 och inte har hört ett ljud om en sån strategi.Med tanke på den globaliserade världen och de transnationella utmaningarna är det ju inte särskilt smart att försöka ta ner allt på nationalstatsnivå som SD gör. Då blir ju Sverige snarast som en barkbåt som bara bestämmer på barkbåtens däck och inte har ett skit att säga till om angående stormen. SD vill inte svenskarnas bästa, de vill att allt ska bli som förr, men det kommer dte inte att bli. Det enda som händer om vi strävar tillbaka är att vi tappar alla internationella möjligheter. Knappast något som gynnar svenskar, oavsett hur blonda och obeslöjade vi är.

  • 7. Anders  |  18 mars 2009 kl. 3:52 f m

    Vi ska väl minnas att raslära från början är en svensk uppfinning. Hjalmar Branting stod bakom den svenska forskningen om rashygien, och så vitt jag minns var han socialdemokrat.SD bygger bara vidare på gamla socialdemokratiska värderingar.

  • 8. Anna Ardin  |  18 mars 2009 kl. 9:57 f m

    Skillnaden är att vi motarbetar det nu, på samma sätt som (M) numer försvarar rösträtten och (V) inte vill skjuta klassförrädare.Skönt att man inte måste tycka samma som nån som dog innan man föddes bara för att man är med i samma parti. Skönt med utveckling, synd att inte SD är med på det bara.

  • 9. Min beslöjade talibanprotest « ardin.se  |  5 december 2009 kl. 1:52 f m

    […] sammanfaller definitivt ofta även med sverigedemokrat (i alla fall politiskt, det kan jag bevisa) och det sammanfaller ibland också med sosse, cyklist och möbelsnickare. Även om det skulle […]

  • 10. Jag gillar Sverigedemokratiska väljare « ardin.se  |  22 september 2010 kl. 5:53 e m

    […] är ett vidrigt högerparti, jag ogillar dem mer än moderaterna, som jag hatar. Jag avskyr deras kvinnosyn och har ingen sympati för de många rasister som faktisk driver partiet, jag vill inte ha den […]

  • 11. Simon Caringer  |  23 september 2010 kl. 4:51 f m

    Anna, vad otroligt bra du skriver. Jag blir glad i hjärtat av att läsa din blogg. Tyvärr måste jag upp tidigt imorgon, annars hade jag stannat här och läst hela natten. Klockan är visserligen 5 på morgonen redan, men jag hade stannat uppe till minst 7 om jag hade fått välja! Kul att ”se” dig igen.


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: