Sektifiering av min kyrka

26 december 2006 at 1:13 e m 2 kommentarer

Julnattsmässa i min gamla församling i Visborgskyrkan (svenska kyrkan), där jag var aktiv mellan 3 och 15 år, ungefär tio kvarter hemifrån. Men det var nog sista gången jag gick dit på ett tag, alltså det var hemskt!

Det var sånger som bara hade halva texten utskriven, så att kanske två tredjedelar av oss var utanför, ett stort gäng med många unga snygga tjejer ropade med i hallelujaraderna så att man kände sig som en hedning, en exkluderad hedning. Stämmorna överröstade melodin och jag vet inte om gänget tyckte det var kul eller irriterande att vi andra var där.

Och sen var det nattvarden; folk kastade sig på knä, skickade slängkyssar till Jesus på korset (vilket iofs var lite gulligt också), kysste sina korstecknarfingrar och radband (!) och så, hela tiden, detta korstecknande på sig själv. Många gjorde det dessutom från vänster till höger axel också, det östliga sättet. Sen tog de emot välsignelsen med blundningar och mumlande och omfamningsarmar. Tungomålstalandet var inte långt borta.

Varför ska man förresten läsa de gamla översättningarna av bönerna? ”Liksom vi ock förlåta dem oss skyldiga äro” – hallå? Lever vi på 2000-talet eller inte? Böner ska väl ändå betyda nåt för folk och inte bara vara skumma riter?!.

Prästen, jag tror han har ett finger med i spelet här… Han hade också ett radband runt handleden. Och när han sjöng o helga natt drog tjejerna upp knäna under hakan och stirrade på honom med lätt leende men ÖPPEN MUN!

Dock måste jag säga att det var en tjej med en gitarr som var otroligt duktig på att sjunga, en ny Beyonce kanske? Det är ganska schysst med lite lam hip hop-koreografi i kyrkan också, men som Uppsalabo får jag läskiga livets ord-vibbar.

När man gick ut, och de fromma ungdomarna stod och hånglade i trappan så ville jag bara kuta därifrån. Egentligen borde jag väl vara glad att kyrkan tar ansvar som fritidsgård, men jag var inte beredd att det var till Visbys nya Puma jag gick på julnatten.

Kören kan man i alla fall lita på, de sjöng precis som vanligt. Och kanske är det bra att det blir lite mer passion i kyrkan. Problemet kanske ligger i att jag har för lite passion för Kristus himself och tycker att budskapet är för viktigt i förhållande till församlingen eller nåt.

Entry filed under: Okategoriserade. Tags: .

Venezuela invaderar Bolivia Elnaz blog!

2 kommentarer

  • 1. Christine  |  28 december 2006 kl. 4:39 e m

    Usch, det där låter knepigt. Tur att Uppsala Domkyrka håller stilen.Fast det är väl korstecken från höger till vänster som är ortodoxt, från vänster till höger katolskt?

  • 2. Anna Ardin  |  28 december 2006 kl. 7:12 e m

    Ja, precis, observant av dig att upptäcka mitt skrivfel! Det var från höger till vänster de närmast mig gjorde, vänster till höger känner jag bättre igen från latinamerika, känns inte fullt lika ovant.


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: