flickor behöver mindre pengar tycker gubben

20 november 2005 at 3:08 e m 8 kommentarer

Ordföranden i Barn-och ungdomsnämnden i Uppsala (Bengt) försvarar beslutet att skolpengen i Uppsala ska vara diffrentierad mellan pojkar och flickor. Han menar att pojkar behöver mer!

Kvoten ser ut så att med varje flicka följer 1 skolpeng och med varje pojke 1,5.

Bengt framhåller att principen bygger på statistiska beräkningar om vilka kriterier som påverkar behovet av extra stöd till skolelever.

– Så ser den statistiska bilden ut av behoven. Den andra saken är hur skolorna sen använder pengarna de får. De ska ju då helst ge till de som har behoven, oavsett om det är tjejer eller killarr, säger Bengt.

Det här är första terminen som kön på eleverna ingår som ett kriterium för hur resurserna fördelas mellan de olika grundskolorna i Uppsala. Mer pengar följer med varje pojke än med varje flicka till den skola de går i.

Saken kommer nu att tas upp på nytt i nämnden, men Bengt är inte inne på någon ändring av beslutet.

– Nej, det är helt korrekt att göra så här. Det här är ingeting som bara Uppsala gör, utan det här görs på andra håll också, säger han i en intervju i SR.

Det var nog det galnaste jag hört i kommunalpolitisk väg på länge! Pojkar behöver mer stöd eftersom de oftare skriker när de behöver stöd, men inåtagerande flickor som inte hänger med får sitta där. Upmärksamheten mot flickorna är redan mycket lägre i skolorna, flickorna pratar mindre, håller sig mer till reglerna och får därmed mindre utrymme. Nu får de tydligen också mindre resurser också.

Det här är helt klart ytterligare en signal på att pojkar är värda mer, att pojkars problem är viktigare att jobba med. Gender-mainstreaming som Sverige beslutat sig sträva efter gäller inte just här, eller?

De försöker försvara det med att ”skolorna får göra vad de vill med pengarna”. Det är ett ogiltigt argument! Om pengarna är bundna till kön och en flicktät skola får mindre pengar så blir det mindre pengar till flickor, så enkelt är det.

”Så här gör man på andra ställen” är också ett barnsligt och ogiltigt försvar. På andra ställen, Bengt, ska jag berätta för dig vad man gör på andra ställen? På andra ställen är kvoten flickor: 0 pojkar: 1. Förstår du vad jag försöker säga?

Lyssna här också

Och här

Entry filed under: feminism, jämlikhet. Tags: .

Stoppa-mannen Siwe idag: Ytan på klot viktigare än lyckat liv

8 kommentarer

  • 1. Marta Axner  |  20 november 2005 kl. 10:26 e m

    Helt galet. Jag har också skrivit om det här: http://martaaxner.blogspot.com/2005/11/pojkar-mer-vrda-n-flickor-i-skolan.html

  • 2. kamikaze  |  21 november 2005 kl. 2:31 e m

    Det e nåt läskigt det här med kön som fördelningsvariabel. Det har ju hänt med den ‘fria kvoten’ också (10% av nya studenter får tas in enligt kriterium institutionen/universitetet bestämmer själv, förutsatt att det ökar ‘mångfalden’) att det används mest för att kvotera in män. Eller, jag har inte så mkt koll på var det faktiskt används, men jag ringde runt och snackade med ett par universitet om vad dom hade för planer för två år sen – och de som överhuvudtaget sa något sa: Män. Män är underrepresenterade på vår utbildning, vi vill kvotera in män.Det kämpas ‘vänsterifrån’ (ev dåligt samlingsnamn men whatever) för att institutionalisera jämlikhetsstrategier – och så visar det sig att de kan vridas så till den grad…Kanske e det feltänkt redan från början? Kanske e det självklart att det kommer vridas, att ‘kön’ typ per definition kommer användas <>mot<> kvinnor. Att jämlikhetsstrategier kanske borde se annorlunda ut?

  • 3. Anna Ardin  |  21 november 2005 kl. 5:21 e m

    Jag tror du har rätt Petra. Se bara hur varannan damernas förstör chanserna för unga kvinnor (till förmån för medelålders män). När de fått massa mer röster i internomrösningen så kvoteras de ändå ner i rankingen, redan i det första steget i kommunen, innan distriktet ens vägs samman. Kolla vad PG skrev om det: http://socialdemocracy.blogspot.com/2005/10/nr-kvoteringen-motverkar-sitt-syfte.htmlDet värsta av allt tror jag är att det kommer vändas mot kvinnor igen om vi slutar använda den strategin. Det är lätt att bli konspiratorisk, men det luktar dubbelbestraffning låång väg.

  • 4. Twain  |  24 november 2005 kl. 8:41 e m

    Kvotering fungerar inte. Vem vill komma in eller bli vald pga kön, etnicitet etc? Att universiteten får ägna sig åt att kvotera in män verkar helt snurrigt. Propagera gärna för att få fler män eller kvinnor att söka men låt sedan kvalifikationerna avgöra.

  • 5. Anonymous  |  28 november 2005 kl. 2:52 e m

    Det känns som om du och dina bloggvänner inte har fattat hela poängen med resursfördelning och jämställdhet i allmänhet.Idag placeras lugna tjejer i bänken bredvid ”bråkiga” killar. Helt enkelt för att skolan inte har tillräckligt med resurser att lösa problemet själva. Jag har själv varit den lugna tjejen som fick agera ”stötdämpare” till de bråkiga killarna. Resultatet blev att jag, istället för att i lugn och ro ägna mig åt mina studier, blev störd och tappade koncentrationen. Mina studier påverkades av skolans oförmåga att hantera de bråkiga killarna, idag är min nioåriga dotter i samma situation. De resurser det handlar om, som för övrigt inte rör sig om några större summor, är ju inte märkta enbart för pojkarna. Skolorna själva ansvarar för hur de fördelar sina resurser. Ökade resurser betyder för det mesta ökad personaltäthet, inte enbart lärare utan även andra personalkategorier som till exempel kamratstödjare och assistenter. Personalen i skolan jobbar för ALLA elevers bästa. Inte enbart för flickor, eller pojkar, eller elever med annat modersmål etc. Det bästa för mig hade klart varit att kunna fokusera på mina studier och slippa bli störd av den där livliga killen jag placerats bredvid. Det tror jag även skulle vara bra för många tjejer i dagens skola. Du verkar ju inte ha något emot de andra paramertarna om social bakgrund och etnicitet. Alla parametrar grundas på ren statistik. Vi vet att barn vars föräldrar inte kan språket får svårare i skolan och därför kräver mer resurser. Vi vet att barn i socialt utsatta familjer har större svårigheter och därför behöver ökade resurser än andra. Vi vet att pojkar har svårare i skolan än flickor… Förstår du vad jag menar? Vad är det egentliga problemet? Om du/ni eftersträvar det jämställda samhället eftersträvar du också att alla ska ha samma möjlighet till en god skolgång. Alla har inte samma möjligheter, därför resurser efter behov. Eller är det bara den delen där vi ser att pojkars möjligheter är mer begränsade än flickors som väcker problem? Arbetet inom jämställdhet handlar oftast om att stärka flickors och kvinnors roll i samhället. Dit verkar du/ni inte se några problem. Det är när jämställdheten kräver en stärkning för det andra könet som du/ni skriker rakt ut. Med din/er argumentation är det inte det jämställda samhället du/ni eftersträvar. Det är ett samhälle som bara stärker kvinnans situation och struntar i konsekvenserna av att lämna männen och pojkarna utanför. Synd att du/ni inte vill gå hela vägen för en rättvis och jämställd skola.Att fördela resurser efter behov innebär inte bara fördelar för de med svårigheter, det stärker kvaliteten för alla. Jag har röstat på socialdemorkaterna i hela mitt liv. Jag vet att dina/era åsikter i den här frågan inte speglar partiets. Socialdemokratin är ett feministiskt parti som arbetar för jämställdhet och lika möjligheter. Det gäller för alla; oavsett kön, bakgrund eller inkomst. Så länge socialdemokratin fortsätter att kämpa för dessa ideal kommer mina sympatier att kvarstå. Jag hoppas att det så alltid kommer att förbli./ Mickan

  • 6. Marta Axner  |  28 november 2005 kl. 3:37 e m

    Mickan: Jag antar att jag är en av bloggvännerna, så jag ska svara på hur jag tänker.Jag tycker inte generellt att jämställdhetsarbete bara handlar om kvinnor, om att stärka eller uppmuntra kvinnor. Med en feminsitiskt blick på världen mear jag att det viktiga är dels att se när kön spelar roll för makt och fördelning, dels att arbeta för att förändra detta. I de allra flesta fall är det kvinnor som förlorar makt och resurser, och därför tycker jag att det är mest centralt. Det är också så, att det är väldigt lätt att säga att det är ”lika synd om männen”. Det är det inte. Det finns sammanhang där män/pojkar förtrycks elelr förfördelas på grund av kön, och det ska självklart motarbetas, men de sammanhangen får i min mening oproportionerligt stort utrymme i debatten.När det gäller skolan, så är det naturligtvis så att de barn som har det svårt ska ha stöd och hjälp, och jag tror ofta att det är som du säger att det är de duktiga/hjälpsamma/”snäll” flickorna som får ta smällarna av pojkarnas beteenden och problem. Det måste man hitta vägar att förändra, kanske emd högre genrella anslag, kanske riktade insatser, jag vet inte. Mitt största problem med den här frågan är inte egentlgien hur den statistiska variabeln tagits fram, utan att dt verkar ha skett helt utan analys. Ingen verkar ha funderat på eller diskuterat vad det här sättet att tänka grundar sig i för syn på kön, syn på hur man bedriver strukturellt jämställdhetsarbete eller hur resurser, uppmärksamhet och makt fördelas i skolan. Det kan hända att det är rimligt att pojkar får mer pengar än flickor. Men då vill jag se en genusanalys som håller först.Jämförelsen med parametrarna social och etnisk bakgrund fungerar inte riktigt. Den viktigaste skillnaden är att det finns strukturell diskriminering på grund av (bland annat) klass, etnicitet och kön i vårt samhälle, men i frågan om klass och etnicitet så ges mer resurser till de som (antagligen) senare i livet kommer att vara underordnade eller diskriminerade på grund av de här strukturerna. I frågan om kön ges mer resurser till den som redan gynnas av strukturerna. Visst har pojkar sämre betyg och fler bråkar. Men de kommer likväl ha (genomsnittligt) högre lön, fler karriärvägar, mer sannolikt få höga poster inom samhälle, politik och organsiationer och så vidare.I jämställdhetsarbetet i stort tycker jag inte att jag förespårkar att bara arbeta med och för kvinnor. Tvärtom tycker jag att det är alldeles för lite fokus på män i den feminstiska debatten. Om mäns ansvar, om mäns möjligheter till feminsitiskt arbete, om mäns vinster i det patriarkala samhället o.s.v. Med det menar jag itne att kvinnor inte är med och formar patriarkatet, det tror jag absolut. Men vi ser väldigt ofta förslorarna och väldigt sällan vinnarna i de patriarkala strukturerna.

  • 7. Marta Axner  |  28 november 2005 kl. 3:38 e m

    Förresten: det finns fler bloggvänner som skriver om det här. Läs hos Petra petraornstein.blogspot.com och Joel malmqvist.blogspot.com.

  • 8. Anna Ardin  |  28 november 2005 kl. 4:04 e m

    Mickan: jag tycker att din invändning är högst rimlig. Visst är det illa när tjejerna måste ta hand om de bråkiga killarna. Men det är faktiskt tjejer som behöver stödja sina kompisar som mår dåligt också.Vi vet att vissa hardet svårare i skolan, jag förstår precis vad du menar. För vissa grupper hänger betygen ihop med hur det går sen, men inte för pojkar. Kortsiktigt får tjejer mer lugn om varje pojke får en assistent, men långsiktigt behöver vi andra strategier.För övrigt vill jag säga att du har rätt i att mitt (vårt) parti inte enhälligt driver den här linjen även om många sossar håller med mig, vi har plats för diskussion och olika åsikter i såna här sakfrågor. Jag hoppas och tror att det inte är ett skäl att välja bort socialdemokratin.


Twitter

  • Kan någon förklara för mig vad skillnaden är mellan att förbjuda sjal & att förbjuda bikini-överdel? 3 days ago

Kategorier


%d bloggare gillar detta: