Gratis är dyrt

11 september 2005 at 10:38 f m

Ett irriterande problem och hur gratis kan kosta i efterhand. (Eg från den 11/4)

En Argentinsk vän, som jag kände från förr, var väldigt schysst mot mig när jag flyttade dit. Jag hade bett henne att köpa ett kontantkortschip (kostar ca 20-30 kronor att fixa här), men istället fick jag låna en telefon som en annan utlänning lämnat efter sig till henne några månader tidigare, helt for free (den är blockerad till en viss operatör och är inte trippelband, därför blev den kvarlämnad). Schysst, jag hade redan skickat ut numret till familj och vänner, väntade på antagningsbesked och grejer, så jag behöll den.

Jag hade nu upptryckta visitkort, telefonlistor som är upptryckta till ett stort antal personer, residens, konsulat osv., väntade på en massa samtal i samband med MR-rapporten och skulle åka därifrån om lite drygt en månad.

Några dagar innan skickade jag henne en inbjudan till en ”svensk middag” med knäckebröd och Janssons frestelse efter att vi inte träffats eller pratat på länge (flyttade ut från hennes lägenhet när jag insåg att ”dela på lägenheten och alla kostnader” innebar att jag skulle sova i matrummet, innanför ytterdörren och hon ha sovrummet – ”såklart”). Igår fick jag svar – trodde jag – men istället sa hon: ”hej, hur mår du, jag ska ha tillbaka min telefon inom fem dagar”, från hennes vanliga mobil.

Neeej! Gnäll, kanske, men jag var ledsen i flera timmar, särskilt efter hon sagt: ”nej, jag föredrar den du har” när jag erbjöd mig att köpa en ny och fixa ett nytt nummer.

Jag bjöd mer! Sa att jag skulle köpa en preciiis likadan och sedan dessutom ge henne den jag lånat tillbaka om en månad och det gick för sig! Så kan det gå, hennes schyssthet kostade mer än den smakade, och skittelefonen jag fått köpa utan att få behålla kan inte ens skicka sms till Sverige. I augusti, ett par veckor efter händelsen, flyttade hon till USA, där fungerar inte telefonen hon måste ha.

Jag undrar ibland om folk tycker att elaka grejer de gör för en viss vinning är värt det. Det gäller folk som hotar valberedningar för att få in en viss person i nån skitstyrelse nånstans, bara för att de i framtiden själva ska kunna göra sossekarriär, det gäller folk som vill ha en miljon uppdrag för sitt cv utan att göra något, när de hindrar andra som faktiskt vill göra nåt, det gäller nationsfolk som super när de ska jobba, blandar växelkassan med sina egna pengar, skriker åt och förolämpar gratisjobbare och alla andra otrevlingar som jag stött på. Men man kanske måste vara skitstövel för att bli rik och känd.

Entry filed under: Okategoriserade. Tags: .

I-beria, ett i-landsproblem Sverige – världens bästa land


Twitter

Kategorier


%d bloggare gillar detta: