Jag har antagit fasteutmaningen

Min kristna fasta som pågår nu innebär flera saker för mig, men bland annat har jag antagit svenska kyrkans fasteutmaning (facebooksidan)! Den innebär helt enkelt att i största möjliga mån inte slänga mat och att försöka minska det enorma matsvinnet. Visste du att medelsvensken slänger 72 kilo mat per år i soporna?! Kolla öven fasteutmaningens hemsida.

Så jag har bestämt mig för att försöka rensa kylskåpet på små slattar av saker som riskerar att hamna i avfallskvarnen, och istället göra något av dem. Här är två av resultaten!

Olivbröd

50 g jäst (för söta degar m utgångsdatum för två månader sedan (!))
en halv burk bortglömda oliver
5 dl vatten, 37 grader varmt
14 dl
vetemjöl 
4 msk olivolja
1 tsk salt

Jag smulade jästen i en bunke och rörde ut i lite av vattnet, sedan hällde jag på olja, resten av vattnet, hackade oliver, salt och sedan lite mjöl i taget. Jäste degen till dubbel storlek, bakade ut och la på oljad plåt, jäste 30 minuter till, penslade med vatten och gräddade i 250 grader i 10 minuter.  

ett galler med hembakta olivbröd

Nästa ”restprodukt” blev också väldigt lyckad, nämligen:

Citrusmarmelad

ca 750 gram gamla och ganska torra citrusfrukter, jag hade av någon anledning både apelsin, mandarin, citron och lime
5 dl socker
1 dl vatten

Skar bort några fula delar, skar i småbitar och mixade sedan frukten med skal och allt, röde ihop med vatten och långkokade sedan tills det såg ut som marmelad. Det tog förstås längre tid än om jag hade haft syltsocker hemma, men det blev bra ändå!

Alternativ: Man kan göra samma med gamla morötter förresten, fast med mindre socker då. Och man kan slänga i ingefära också, blir mycket gott. När det väl blivit marmelad kan ingen märka att ingredienserna var lite mjuka eller torra innan kokning.

Om man sedan lägger sin marmelad i några snygga burkar så blir frukten som var redo att slängas rentav en fin present!tre burkar hemgjord citrusmarmelad

 

 

 

https://www.svenskakyrkan.se/fasteutmaningen

18 mars 2014 at 11:39 e m 2 kommentarer

Inget är rasistiskt förrän det står och hailar i farstun, eller?

Gustav skriver idag en mycket läsvärd analys av problemet med att bemöta rasismen med högerliberala argument i kronor och ören, som på senaste tiden företrätts av bland andra Fores och Svenskt näringsliv.

Genom att ta rasisternas diskussion på rasisternas planhalva – genom att ens diskutera värdet av migration endast i termer av pengar – så legitimerar man den rasistiska idén om att det går att mäta värdet av ett medborgarskap i pengar, menar Gustav.

Resultatet blir därför ett steg fram men två steg bak. Rasisterna kanske bemöts i sak, men deras världsbild får mark och sprids och ingenting är rasistiskt förrän det står och hailar i farstun.

Läs hela hans inlägg ”liberaler kan aldrig vinna den antirasistiska debatten” här!

17 december 2013 at 12:29 e m 6 kommentarer

Inte ska vi väl krossa fascismen

20131123-065025.jpg

För några dagar sedan nämnde jag kampen mot högerextremismen, uteslutandet av människor med en annan hudfärg eller religion, som det demokratiska civilsamhällets viktigaste gemensamma fråga. ”Krossa fascismen”, så löd min formulering.

En borgerlig lokalpolitiker reagerade direkt med avståndstagande och menade att vi inte kan vara så ensidiga att vi inte samtidigt kämpar lika mycket mot vänsterextremismen, och exemplifierade den med reclaim the streets (en rörelse som vad jag vet inte är aktiv, men som hade som politiskt mål att det offentliga rummet skulle tillhöra demokratin istället för kommersen, en viss skillnad från att ha etnisk rensning som mål skulle man ju tex kunna tycka.)

Någon annan reagerade genom att säga att det är barnsligt att formulera sig så, att krossa politiska alternativ hör inte hemma i en demokrati.

Det är verkligen chockerande hur många som tycker att antidemokrati har en naturlig plats i demokratin.

Det är chockerande att se hur tolerans mot rasism börjar segla upp som en viktigare tolerans än tolerans mot människor som har en annan religion eller bakgrund.

Jag känner ett starkt behov av att ta en promenad bort till la mano-monumentet vid Slussen, lägga blommor och kanske gälla en tår av rädsla för hur de fascister de Spanienfrivilliga en gång var med och kämpade emot idag är på väg tillbaka.


Edit: Samma borgerliga invändningar om att ”vänstern” och dess rötägg förstör för kampen mot fascismen genom att bla handgripligen försöka tysta/överrösta personer de inte håller med återkommer. Borgerliga politiker vidhåller att antidemokratin faktiskt har, inte bara en laglig, utan även en moralisk plats i demokratin.

Men är det VERKLIGEN ett problem att människor försöker tysta eller överrösta rasister och andra som demonstrerar mot jämlikhet, som att försöka förbjuda exempelvis vissa religiösa klädesplagg? Införa obligatoriska gynkontroller eller språktester enbart för människor med vissa bakgrunder?

Att privatpersoner kastar tårtor på företrädare för hat mot folkgrupper (obs på grund av detta hat, inte pga hudfärg eller dyl), eller att demonstranter vägrar att flytta sig när fascisterna marcherar anser jag vara mycket mycket långt ifrån samma typ av problem (plus att det dessutom är mycket mindre framträdande som samhällsfenomen för tillfället) som mycket av det som sker inom ”liberala” och ”antirasistiska” partier i Europa just nu.

Läs Erikas inlägg som inspirerade till ovanstående.

23 november 2013 at 7:46 f m 25 kommentarer

Människosynen finns där – nu behöver vi bara visionen

Det är 400 tusen som vill men inte har ett jobb, så det är egentligen väldigt logiskt att det är prio i kampanjerna från både S och M.

Nu har, som jag skrev om nyligen, S inte än riktigt lyckats formulera ett alternativ utan att halka ner i arbetshyllning (det var förresten verkligen inte meningen att försöka påskina att det är en dygd att gå upp tidigt på morgonen eller att personalen på 68:an inte vill va dygdiga, men håll med om att det är lite ironiskt att prata fabriksklockor i de flextidstider vi lever i idag) och retorik som påminner om moderaternas i fråga om framtidsvision…

Men faktum är, när jag funderat i några dagar, att det finns en helt annan människosyn i botten.

Kampanjen ”En jobbigare morgon” är ett tydligt uttryck för just det här. Det låter som att man förutsätter att folk tycker att det är jobbigt att ha ett jobb att gå upp till men att de inte förstår att det är höjden av lycka och meningen med livet. Men människosynen i kampanjen är god. Synen att folk vill vara med, göra sitt bästa & bygga grejer ihop. Perspektivet att arbetslösheten främst är ett problem för den som drabbas – inte för dem som har jobb och får betala några kronor i skatt. Och den synen är väsensskild från den ideala moderata synen.

Likaså är strävan efter individens frihet – inte efter att kunna ta mer lån eller få utnyttja andra – utan i makten över sitt eget liv något annat än moderaternas strävan.

Att högern har nån slags monopol på frihetsbegreppet är fullständigt obegripligt. Nästa S-kampanj hoppas jag pratar om frihet.

Läs förresten David Lindvalls artikel om att inget sker av en slump, där han refererar till konsekvenserna av moderaternas politik de senaste åren.

21 oktober 2013 at 8:52 f m 6 kommentarer

En ännu jobbigare morgon

När människor bränner ut sig, dör på jobbet, springvikarierar, stressar ihjäl sig i ”det nya arbetslivet”, jobbar övertid och utförsäkras är S senaste kampanj fokuserad på att ge folk ”en jobbigare morgon”, man ska upp vid 6 och börja knega.

Igår vid halv 9 kampanjade Allt åt alla utanför S huvudkontor under parollen ”ge sossarna en jobbigare morgon”. Men de mötte nästan ingen att kampanja gentemot eftersom personalen där inte kommer till jobbet så tidigt. S kampanjmakare vill kanske inte ha jobbiga morgnar.

Personligen vill jag i alla fall inte ha en jobbigare morgon. Det jag vill ha ut av politiken är ett bättre samhälle och mer jämlikhet genom ett BÄTTRE arbetsliv och mer välfärd. Och det MÅSTE S bli bättre på att både tänka och formulera. LOs ordförande har här en välförtjänt kritik av S jakt på medelklassväljarna.

Och vad har S till exempel för svar till den här kvinnan?

Tidigare har jag skrivit att Det är så dumt att jag bara vill gråta och Menar S verkligen jobben först, på temat.

17 oktober 2013 at 7:26 f m 13 kommentarer

Istället för frivillig skatt föreslår jag…

20131005-004445.jpgJenny Petersson (M) tror att vänstern vill smita med allt hennes guld

Ytterligare en moderat har på fullt allvar föreslagit frivillig skatt, och menar att de som inte vill ha mer i plånboken ska få slippa det. Jävla idiot är min spontana reaktion. Men sen sansar jag mig och inser att det faktiskt finns folk som faktiskt inte förstår syftet med skatt. Poängen att vi solidariskt finansierar det samhälle vi vill ha. De som tror att alla som ger bort något frivilligt är kommunister och vill ha det som i Sovjet. Som tror att vänstern vill jävlas i sitt envisa tjat om att bygga en fungerande välfärdsstat.

Så med de här människornas logik så skulle jag vilja föreslå en helt annan reform som de förhoppningsvis gillar. Nämligen att sluta sänka skatt & välfärd med tvång och istället ge folk möjlighet att avstå från välfärd på frivillig basis! Om tillräckligt många gör det så blir det ju utrymme för skattesänkning.

Frivilliga extraavgifter på sjukhusen, en blankett att fylla i för moderater som vill avstå rätten till barnbidrag, behålla några usla gamla förseningståg som moderater kan få åka i och de som vill skicka sina barn till skolor utan resurser får göra det!

Jag vill möjliggöra för dem som vill ha sämre välfärd att få det, trots att stat, kommun och landsting satt en gräns.

Det är upp till var och en att ta ansvar och göra som man vill. Men jag hoppas att de personer som varit ute i debatten och velat tvångssänka skatten och kritiserat den höga generella välfärdsnivån går i täten och avstår.

Jag skulle själv inte utnyttja möjligheten att avstå välfärd om mitt förslag blev verklighet. Nej, jag skulle hålla mig till de rättigheter som regeringen beslutat om. Men för dem som verkligen vill få blöjorna bytta mer sällan än andra när de hamnar på hemmet så är det för mig en frihetsfråga att kunna välja det.

Frihet är den bästa ting, eller hur Jenny?

5 oktober 2013 at 12:27 f m 48 kommentarer

Sverige har bytt syndabockar med Ryssland

Lenin håller tal
I Sverige har vi officiellt slutat behandla homosexuella som vi gjorde i Gardells Torka aldrig tårar utan handskar (jo, det finns en massa problem kvar på många håll och i många familjer, men diskursen är borta från offentligheten tack och lov). Homo- och bisexuella anses inte längre vara de som står för det onda, för spridande av HIV, förvrängande av ungdomars huvuden, pedofili, vara sjuka och onaturliga. I Ryssland är den synen dock på frammarsch, och Sverige, inklusive jag själv, protesterar. Vi jublar när Emma Green Tregaro målar naglarna i regnbågens färger, visar sitt stöd för ryska HBT-personer och petar ett vasst pekfinger i magen på makthavarna och vi är i stort sett eniga om att det inte är ok att behandla människor som Ryssland gör, beroende på vilket kön hen blir kär i.

Så, vilka ska vi nu ha som syndabockar när vi inte längre kan slå på homosexuella?

Vilka ska vi nu peka ut som stående för det onda? För spridande av HIV, förvrängande av ungdomars huvuden, pedofili, vara sjuka och onaturliga?

Jo! Religiösa! HIV är påvens fel eftersom de inte får använda kondom i Afrika, missionärer som knackar dörr och kyrkor som hjälper unga på glid förvrider huvuden, celibat ger pedofiler, ja, präster över huvud taget, med sina barntimmaroch allt, är en enda stor pedofilhärva och Muhammed var ju också pedofil, ja, islam och alla muslimer uppmuntrar pedofili eftersom de valt att vara muslimer (just detta skrev en Facebookkontakt till mig så sent som i förra veckan!), att vara troende är att vara korkad, för Gud finns ju bevisligen inte, om man ”tror på sagor” så kan man ju knappast kräva att få vara rektor vid Lunds universitet, man kan ju inte vara vetenskaplig och religiös, och minister, det kan du ju knappast kräva att få bli om du ”inte styrs av förnuft eller kan påverkas av argument!” (sic) Är du religiös så måste du verkligen ta avstånd från alla konstiga åsikter som andra religiösa människor haft, du måste bevisa att din tro inte påverkat några åsikter du har och krypa in i garderoben du kom ifrån.

”Varför måste de leva ut?”, ”du behöver väl inte skylta med det”. ”Religion är en privatsak, något du (på sin höjd, men bara för att vi är ett så jävla liberalt land) får utöva i hemlighet så att ingen annan ser det.”

”Homosexualitet… förlåt, tro, är ett val” och därför behöver man inte respektera människor som är homosexuella, förlåt, troende, de kan ju bara välja annorlunda om det inte passar!”.

De har ofta varit lite mer extrema i vårt östliga grannland. Religion i alla former kom tidigt i Sovjetunionen att motarbetas och religiösa ledare, präster, biskopar, rabbiner, imamer avrättades eller skickades till Gulag. Men Sovjetunionens kommunistiska parti legaliserade skilsmässa, abort och homosexualitet när de avskaffade de gamla tsarryska lagarna efter ryska revolutionen redan 1917.

Är det inte lite ironiskt att vi därmed bytt syndabockar med Sovjet?

21 september 2013 at 7:40 f m 5 kommentarer

Äldre inlägg Nyare inlägg


Twitter

  • RT @SaraGunnerud: Varje barn i Sverige kostar enorma summor innan de är stora och utbildade nog att själva bidra. Det ser vi som en investe… 1 day ago
  • RT @SaraGunnerud: Jimmie Åkesson pratar i #agenda om vad som är "mer humant". Vad sägs om att börja med allas lika värde? 1 day ago
  • Det var min själ på tiden! @SaraGunnerud finns nu på Twitter. Följ henne nu innan det blir fullt :) 2 days ago

Kategorier


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 82 andra följare