Posts filed under ‘ego’
Statusuppdateringsfasta
Jag vill vara vegan på fastan, men det går inte har jag insett, för jag äter för mycket kollektivt. Det funkar inte på de näringsställen vi nyttja och det funkar inte socialt att kräva särbehandling av grund av min övertygelse om djurrätt och min religiösa fasta, om jag inte ska gå runt & va hungrig. Jag ska dock försöka avstå i största möjliga mån.
Eftersom det igen bara kommer bli en halv veganism så behöver jag komplettera med nåt tänker jag. Facebookfasta har många föreslagit. Men det är ju som det var att låsa in sig utan telefon för tio år sen, eremit kan man ju bli, men det är nog inget för mig att sluta kommunicera. Dock kan man ju lägga av med masskommunikationen ett tag. Sluta uppdatera facebook-status, twitter och bloggen och läsa lite mer istället, prata direkt med folk och så. Det var en bra idé, så bye bye for a while!
Och kram så länge
(Bengt, min irriterande stammiskommentatör som är lite bakom flötet, om du skriver nåt om slampighet på det här inlägget så blockar jag din Ip-adress för alltid.)
Är jag ond för att jag väljer mina inre strider?
Jag skäms när jag beställer mjölk- och äggprodukter när det finns veganer med kring bordet, eller när vi på vår kurs inom Ung Kristen Vänster efter ett seminarium med Annika Spalde om att leva etiskt serverade poatatis&purjolökssoppa med grädde. Men det är ju så jävla svårt att ta striderna hela tiden, inte minst inom sig själv. Eller faktiskt allra mest inom sig själv!
Jag lyssnar och lyssnar, jag förstår, jag skäms, jag tar strider med andra, mot orättvisor, undanhållande av information och borttappade motioner, övergrepp och köttindustri och det kostar som fan, men jag kan ändå inte låta bli omeletten, min skinnjacka och en och annan soda-streamad läsk. För att inte tala om alla flygtimmar jag har. Damn me liksom, vad ska man göra?
Om att prata
Jag kommer att #prataomdet, men just nu har jag en paus.
På twitter har jag bytt namn, men det är fortfarande jag som är Ardin, den riktiga. Följ mig där så hörs vi.
Nytt i samlingen
I veckan fick jag det efterlängtade rekommendationsbrevet från min fina gamla chef Nils Hertting (vid mitt förra jobb som statsvetare på IBF), där jag jobbade med de två projekten Etnisk organisering och politisk integration i storstaden (Riksbankens Jubileumsfond) och Vems rätt till staden? En studie av styrning, konflikt och motstånd i det offentliga rummet. (Vetenskapsrådet)
Jag har lagt in ett utdrag från brevet under mina andra skrytquotes och känner en liten, fast väldigt svag, tagg kring det faktum att jag aldrig sökte nån doktorandtjänst vid universitetet innan jag flyttade från Uppsala. Men om jag nån gång lyckas skriva min C-uppsats i etnologi och få min fil. kand. i humaniora så kommer det troligtvis att kännas som en doktorstitel.
Min reklamfilmsdebut
Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef.
Om du skulle hamna i en konflikt med din arbetsgivare kommer han eller hon att vända sig till företagets personalavdelning. Och om det behövs tar personalavdelningen hjälp av företagets advokatbyrå. Är frågan tillräckligt allvarlig kanske man kopplar in företagets internationella juridiska expertis eller kanske till och med outplacementkonsulter och outsourcingexperter (that’s me!). Samma chef säger ofta att det bästa för dig som anställd är att förhandla på egen hand.
Vill du jämna ut oddsen? Gå med i facket.
Nu bloggar jag här istället!
Så skönt att kunna hantera bilder på ett vettigt sätt, ha en flexiblare layout, få ordentlig statistik och en massa sånt, så nu bloggar jag på wordpress istället för på blogspot.
Länka gärna hit så att jag syns på google snart igen, och om du länkade till den gamla så skulle jag bli glad och evigt tacksam om du ändrade länken till http://annaardin.wordpress.com (eller ardin.se).
Här är lite bloggar som länkat till mig genom tiderna, jag skulle bli särskilt glad om ni länkade om/igen. Alla inlägg från blogspot finns här på wordpress. och om du är min vän och har en aktiv blogg som jag missat till höger så säg till så lägger jag dit!
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52.
Jag har också passat på att placera min blogg i Visby på bloggkartan.
En kvinna efter Bruno och Anna efter Lott
I veckans Broderskap finns en artikel som handlar om att jag fått ett nytt jobb, läs mer i Robert Sandströms artikel som har underrubriken Nya pressekreteraren lämnar förbundsstyrelsen.
Anna Ardin blir ny pressekreterare efter Lott Jansson som lämnat Broderskap och blivit kommunikationsombudsman med ansvar för webben på socialdemokraternas partiexpedition på Sveavägen 68 i Stockholm.
– Jag har arbetat som pressekreterare i andra organisationer tidigare och kommer att driva de frågor som styrelsen ger mig i uppdrag, säger Anna Ardin som valdes som ledamot i Broderskapsrörelsens förbundsstyrelse på senaste kongressen i Vetlanda. Ett uppdrag hon nu lämnar i och med att hon anställs på förbundsexpeditionen då uppdragen inte är förenliga med varandra.
– Om det hade varit en arvodesanställning, liknande den förbundssekreteraren har, så hade det varit en annan sak, säger Anna Ardin som tillträder tjänsten 1 januari 2009.
Anna Ardin är ordförande för Broderskaps nybildade ungdomsnätverk. Det lämnar hon inte, men hon kommer inte att vara kvar som ordförande.
Anna Ardin lämnar inte bara de uppdrag hon har i Broderskapsrörelsen. Hon slutar också sin halvtidstjänst som utredare på Sveriges Förenade Studentkårer och arbetet som forskningsassistent på halvtid på Institutet för Bostads och Urbanforskning vid Uppsala universitet.
– För två månader sedan flyttade jag till en lägenhet på Kungsholmen i Stockholm. Så jobbet kommer lägligt, säger Anna Ardin som redan flyttat från Uppsala till Stockholm.
Anna Ardin blir inte det enda nya ansiktet på Broderskapsrörelsen. Några veckor efter att hon börjar som pressekreterare får tidningen Broderskap en ny chefredaktör. Det är Ida Holmberg, 28 år, som efterträder Bruno Sollerman.
Jag slog Lennart Sacredeus i Almedalen
Vinnaren i damklassen i TCOs trekilometers hälsolopp kom in på 15.22, jag kom in några futtiga sekunder senare. Men alltså betydligt långsammare än kilometertiden på en hel mil i blodomloppet för några veckor sedan. Men jag slog iaf Lennart Sacredeus, vilket ju är en liten revanch eftersom jag misslyckades med att slå George Bush i marathon. Jag sprang dessutom snabbare än Maud Olofssons tal igår, slog det med flera minuter. Det var dumt att springa med halsinfektion (jag dog nästan) och inte komma etta, men jag borde ändå blivit intervjuad. Både ettan, tvåan och trean i herrklassen intervjuades, men bara ettan i damklassen. Så facket: om ni vill förändras så tycker jag att ni ska ha en respekterad damklass i ert lopp nästa år och intervjua lika många som i herrklassen. Så eftersom jag inte fick berätta där hur sjuk jag är och hur synd det är om mig så har jag gjort det nu.
Nu ska jag gå till Södertälje kommuns flyktingseminarium på torgkrogen klockan 15.
